Olika rättigheter vid arv

Äganderätt

En arvinge enligt lag ärver med äganderätt. En testamentstagare ärver med äganderätt om inget annat följer av testamentet.

En efterlevande make eller maka ärver enligt lag inte med äganderätt utan med fri förfoganderätt men om den avlidne saknar legala arvingar ärver efterlevande make eller maka med äganderätt.

Fri förfoganderätt

Om ett testamente innehåller föreskrifter om efterarv ärver testamentstagaren egendomen med fri förfoganderätt. Testamentstagaren har då inte rätt att själv förfoga över egendomen genom testamente, men han eller hon kan under sin livstid t.ex. ge bort egendomen.

Om en efterarvinge avlider före den primära testamentstagaren utvidgas oftast den primära testamentstagarens rätt från fri förfoganderätt till full äganderätt.

Den primära testamentstagaren är dödsbodelägare i testatorns dödsbo och ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen. Efterarvingen ska också kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen (20 kap. 2§ första stycket ÄB).

Succesivt legat

Om flera personer i tur och ordning ska ärva en viss specificerad egendom kan det vara fråga om ett s.k. successivt legat. Ingen av testamentstagarna som får ett successivt legat är dödsbodelägare och de ska varken kallas till förrättningen eller antecknas i bouppteckningen.

Nyttjanderätt

En testator kan inskränka en testamentstagares rätt genom att förordna att denna endast ska ha nyttjanderätt till egendomen. Om testatorn inte har föreskrivit något annat, regleras testamentstagarens rätt i dessa fall av bestämmelserna i 12 kap. 2–9 §§ ÄB. I de fall en testator har förordnat om nyttjanderätt har han eller hon i allmänhet också förordnat att äganderätten ska tillkomma någon annan, antingen genast eller längre fram. Om testatorn inte gjort något sådant förordnande om äganderätten anses den tillfalla de legala arvingarna.

En person som får nyttjanderätt till en egendom är inte dödsbodelägare i testatorns dödsbo och ska varken kallas till förrättningen eller antecknas i bouppteckningen.

Avkomsträtt

En testator kan förordna att en testamentstagare endast ska få räntan på ett kapitalbelopp eller någon annan form av avkastning, en s.k. avkomsträtt. För att en avkomsträtt ska anses föreligga krävs i allmänhet att förvaltningen av egendomen har anförtrotts åt någon annan än testamentstagaren (12 kap. 11 § ÄB). En person som får avkomsträtt till en egendom är inte dödsbodelägare i testatorns dödsbo och ska varken kallas till förrättningen eller antecknas i bouppteckningen.

Fideikommiss

Möjligheten att instifta fideikommiss avskaffades genom lagen [1963:583] om avveckling av fideikommiss (avvecklingslagen) som trädde i kraft den 1 januari 1964. De fideikommiss som finns kvar ska avvecklas. Avvecklingen ska ske när den som var innehavare av fideikommisset när avvecklingslagen trädde i kraft avlider (3 § avvecklingslagen). Regeringen kan besluta att ett fideikommiss inte ska avvecklas (6 § avvecklingslagen).

Vid avvecklingen ska fördelningen av fideikommissegendomen göras enligt reglerna i avvecklingslagen. Om fideikommissurkunden innehåller föreskrifter om hur egendomen ska fördelas vid avveckling ska man i stället tillämpa urkundens föreskrifter. Om det saknas en efterträdare till fideikommisset ska egendomen fördelas som om den är ett arv från den avlidne.

När man avvecklar ett fideikommiss ska vissa regler i ärvdabalken tillämpas (23 § första stycket avvecklingslagen). En bouppteckning ska upprättas för fideikommissboet och en bouppteckning ska upprättas för den avlidne personen. Fideikommissegendomen ingår inte bland den avlidnes tillgångar, utan den tas enbart upp i fideikommissbouppteckningen. Både fideikommissbouppteckningen och den vanliga bouppteckningen ska registreras av Skatteverket.