OBS: Detta är utgåva 2017.4. Visa senaste utgåvan.

Testamentstagare

De som ärver på grund av ett testamente kallas testamentariska arvingar. Testamentariska arvingar delas upp i universella testamentstagare och legatarier.

Universell testamentstagare

En testator kan i sitt testamente bestämma att en testamentstagare ska få hela kvarlåtenskapen (den avlidnes egendom), en viss andel av kvarlåtenskapen eller överskottet av kvarlåtenskapen. Testamentstagaren är då en universell testamentstagare (11 kap. 10 § andra stycket ÄB).

En universell testamentstagare är dödsbodelägare i den avlidnes dödsbo (18 kap. 1 § första stycket ÄB). En universell testamentstagare behandlas som en dödsbodelägare redan i och med dödsfallet (18 kap. 1 § fjärde stycket ÄB).

Legatarie

Om en testator i sitt testamente har förordnat att en viss bestämd egendom, t.ex. en fastighet eller ett kontantbelopp, ska tillfalla en testamentstagare kallas testamentstagaren legatarie och han eller hon får ett legat (11 kap. 10 § första stycket ÄB).

En legatarie är inte dödsbodelägare i den avlidnes dödsbo.

Vem kan testatorn testamentera till?

Ett testamente kan enligt huvudregeln bara göras till förmån för någon som är född vid tidpunkten för testatorns död eller som är avlad och som sedan föds vid liv (9 kap. 2 § första stycket ÄB).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar