OBS: Detta är utgåva 2017.6. Sidan är avslutad 2018.

Skatteplikt

Skatt ska betalas på den termiska effekten i en kärnkraftsreaktor. Med termisk effekt avses kärnkraftsreaktorns värmeproduktionsförmåga (1 § LSTK).

Skattesats och beräkning av skatten

Nytt: 2017-06-22

För varje kalendermånad är skatten 1500 kr per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn (SFS 2017:399). Det lägre skattebeloppet gäller då skattskyldighet inträder den 1 juli 2017 eller senare.

Tidigare:

För varje kalendermånad är skatten 14 770 kr per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn.

Om den högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts, får Skatteverket beräkna effekten efter en jämförelse med reaktorer för vilka en sådan effekt har fastställts (2 § andra stycket LSTK).

Om skattskyldigheten har upphört före slutet på en kalendermånad bör skatten för månaden beräknas genom en proportionering mellan antalet kalenderdygn under vilket tillstånd har funnits och antalet kalenderdygn den aktuella månaden (prop. 1999/2000:105 s. 107).

Rättsfall: vad som utgör den högsta tillåtna termiska effekten vid effekthöjning av kärnkraftsreaktorn

Kammarrätten har prövat frågan om från vilken tidpunkt beskattning skulle ske enligt den högre effekten i en effekthöjd kärnkraftsreaktor. I målet var klarlagt att bolaget inte lagligen kunnat påbörja drift med den högre effektnivån innan bolaget fått nödvändigt intyg om överensstämmelse (IOÖ). Frågan är om detta också ska vara styrande för skattskyldighetens inträde.

Kammarrätten konstaterar följande. Den högsta tillåtna termiska effekten framgår direkt av regeringens beslut där tillstånd ges att driva reaktorn med den högre effekten. Avsikten med regleringen har också varit att ha regeringens beslut om driftstillstånd som utgångspunkt (prop. 1999/2000:105 s. 69). Det finns i lagen inget krav på att det ska vara tillåtet att driva anläggningen för att skatt ska tas ut. Det krav som finns uppställt är att det ska finnas tillstånd att inneha och driva reaktorn. Att det rent faktiskt inte varit tillåtet med en drift med den högre termiska effekten p.g.a. att nödvändig IOÖ inte utfärdats förändrar inte det förhållandet att tillstånd funnits.

Kammarrätten konstaterar vidare att vare sig lagens ordalydelse eller systematik visar att avsikten skulle vara att skatt ska utgå först när drift lagligen kan påbörjas med en viss effekt. I stället är det själva tillståndet att inneha och driva en reaktor som medför skattskyldighet (prop. 1999/2000:105 s. 71). Kammarrätten fann att det därför saknar betydelse för bedömningen att regeringens beslut numera innehåller färre villkor än tidigare. Kammarrätten fann vidare att då skatten baseras redan på tillståndet har Skatteverket haft fog för att beräkna skatten med hänsyn till den högre termiska effekten (KRSU 2016-02-10, mål nr 3223–3225-14).

Vem är skattskyldig?

Den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftsreaktor är skattskyldig (3 § LSTK).

Skattskyldighetens inträde och upphörande

Skatt ska betalas för varje kalendermånad som det finns tillstånd att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad, upphör skattskyldigheten vid denna tidpunkt (2 § första stycket LSTK).

Eftersom skatten ska proportioneras om ett tillstånd har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermånad är det tidpunkten för tillståndets utgång eller återkallande som är avgörande för skattskyldighetens upphörande, inte utgången av kalendermånaden (jfr prop. 1999/2000:105 s. 71 och 107).

Avdrag vid driftavbrott

Nytt: 2017-06-22

Om en kärnkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag göras med 49 kr per megawatt av den termiska effekten för det antal kalenderdygn som överstiger 90 (5 § LSTK). Det lägre avdragsbeloppet gäller för överstigande dagar som infaller den 1 juli 2017 eller senare.

Tidigare:

Om en kärnkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag göras med 485 kr per megawatt av den termiska effekten för det antal kalenderdygn som överstiger 90 (5 § LSTK).

Rättsfall: Strider LSTK mot EU-rätten?

Kammarrätten har prövat frågan om det saknades förutsättningar för att påföra ett bolag skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Bolaget överklagade Skatteverkets beslut och anförde att förutsättningar saknades att påföra bolaget skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer med anledning av att en sådan skatt strider mot EU-rätten.

Kammarrätten inhämtade förhandsavgörande från EU-domstolen. EU-domstolen bedömde dels att skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer inte omfattas av energiskattedirektivets (2003/96/EG) tillämpningsområde, dels att en sådan skatt inte utgör en ”punktskatt” i den mening som avses i cirkulationsdirektivet (92/12/EEG).  EU-domstolen gjorde bedömningen med utgångspunkt från cirkulationsdirektivet i stället för från punktskattedirektivet (2008/118/EG) eftersom de aktuella beskattningsperioderna avsåg tid före den 1 april 2010, då cirkulationsdirektivet upphävdes och ersattes av punktskattedirektivet. (C-606/13, OKG AB).

Mot bakgrund av vad EU-domstolen anförde i den ovan angivna domen fann kammarrätten att LSTK inte strider mot EU-rätten och avslog bolagets överklagande (KRSU 2016-01-13, mål nr 763-13). 

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • EU-domstolen C-606/13, OKG AB [1]
  • KRSU 2016-01-13, mål nr 763-13 [1]
  • KRSU 2016-02-10, mål nr 3223-3225-14 [1]

EU-författningar

  • RÅDETS DIREKTIV 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG [1]
  • Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet [1]

Lagar & förordningar

  • Lag (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer [1] [2] [3] [4]

Propositioner

  • Proposition 1999/2000:105 Vissa punktskattefrågor [1] [2]