Skattetabeller

Skattetabellerna fastställs årligen

Allmänna och särskilda skattetabeller ska fastställas för varje kalenderår (12 kap. 1 § SFL). Det är Skatteverket som i föreskrifter beslutar de olika tabellerna.

De allmänna tabellerna avser främst skatteavdrag från löner för de flesta arbetstagare och från pensioner. De särskilda tabellerna tillämpas av Försäkringskassan på sjukpenning och föräldrapenning. Särskilda skattetabeller tas också fram för skatteavdrag från sjöinkomster och för engångsbelopp.

Allmänna skattetabeller för månadslön

De allmänna skattetabellerna anger skatteavdraget i kronor för olika inkomstbelopp beräknade för en månad eller kortare tid. Skatteverket tar fram tabeller för månadslön och för tvåveckorslön (12 kap. 2 § SFL).

De allmänna tabellerna bygger på följande fem förutsättningar för arbetstagarens inkomst- och beskattningsförhållanden:

• Inkomsten är oförändrad under året.
• Mottagaren kommer bara att beskattas för den inkomst som anges i tabellen.
• Mottagaren ska inte betala någon annan skatt eller avgift än kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, begravningsavgift, allmän pensionsavgift och avgift till registrerat trossamfund.
• Mottagaren medges vid beskattningen inte något annat avdrag än grundavdrag.
• Mottagaren medges skattereduktion för allmän pensionsavgift och för arbetsinkomst (jobbskatteavdrag).

Tabellerna ska också ange skatteavdraget för den som inte ska betala allmän pensionsavgift och för den som inte har rätt till jobbskatteavdrag (12 kap. 3 § SFL).

Olika kolumner i tabellerna

Skatteverket tar fram tabeller för de olika kommunala skattesatserna, men bara i hela krontal (3 kap. 7 § SFF). Det finns därför tolv olika tabeller, tabell 29−40.

Tabellerna är sedan i sin tur indelade i sex kolumner.

Kolumn 1

Kolumn 1 gäller för löner, arvoden och liknande ersättningar till personer som vid årets ingång inte har fyllt 65 år. Dessa inkomster utgör alltså underlag för allmän pensionsavgift och ger rätt till jobbskatteavdrag.

Kolumn 2

Kolumn 2 gäller för pensioner och andra inkomster till den som vid årets ingång har fyllt 65 år och där dessa inkomster inte utgör underlag för allmän pensionsavgift och inte ger rätt till jobbskatteavdrag.

Kolumn 3

Kolumn 3 gäller för löner och liknande ersättningar till den som vid årets ingång har fyllt 65 år, men som inte är född före 1938. Allmän pensionsavgift ska betalas och inkomsten ger rätt till ett högre jobbskatteavdrag än enligt kolumn 1.

Kolumn 4

Kolumn 4 gäller för löner och liknande ersättningar till den som är född 1937 eller tidigare. Det reformerade pensionssystemet gäller inte för personer födda före 1938 och de ska därför inte betala allmän pensionsavgift. Inkomsten ger samma rätt till jobbskatteavdrag som enligt kolumn 3.

Kolumn 5

Kolumn 5 gäller för andra pensionsgrundande ersättningar än löner och liknande till den som är född 1938 eller senare, t.ex. ersättning från en arbetslöshetskassa och egen arbetsskadelivränta. Det gäller inkomster som är underlag för allmän pensionsavgift men som inte ger rätt till jobbskatteavdrag.

Kolumn 6

Kolumn 6 gäller för pensioner och andra inkomster till den som vid årets ingång inte har fyllt 65 år och där dessa inkomster inte utgör underlag för allmän pensionsavgift och inte ger rätt till jobbskatteavdrag.

Skatteavdragen i kolumn 5 och 6 är identiska utom i de allra lägsta inkomstskikten. Inkomsterna som tas upp i kolumn 5 är underlag för allmän pensionsavgift medan inkomsterna som omfattas av kolumn 6 inte utgör underlag för den allmänna pensionsavgiften. Skattereduktion medges för den allmänna pensionsavgiften. Det innebär att inkomstskatten minskas med den debiterade pensionsavgiften.

Vid låga inkomster är pensionsavgiften större än inkomstskatten, vilket innebär att den skattskyldige då i praktiken måste betala avgiften. Eftersom skattereduktion för allmän pensionsavgift inte får göras från själva avgiften får det till följd att det sammanlagda skatteuttaget blir högre i de lägsta inkomstskikten för den person som är skyldig att betala pensionsavgiften jämfört med den som inte betalar avgiften.

Tillämplig tabell utifrån hemortskommun

Arbetsgivaren ska göra skatteavdrag enligt den skattetabell som har beslutats för den fysiska personen (55 kap. 6 § SFL). Avgörande är då vilken kommunal skattesats som gäller för inkomsttagaren, d.v.s. skattesatsen för personens hemortskommun (55 kap. 8 § SFL). Med hemortskommun menas den kommun där inkomsttagaren var folkbokförd den 1 november året före inkomståret. Den som inte ska ha varit folkbokförd den 1 november året före inkomståret, anses ha hemortskommun i den kommun där personen först varit bosatt eller stadigvarande vistats (3 kap. 10 § SFL och 65 kap. 3 § IL).

Hela krontal i tabellerna

Skattetabellerna är upprättade efter de kommunala skattesatserna med tillägg av begravningsavgiften och avgifter till trossamfund. Eftersom skattetabellerna tas fram bara i hela krontal måste man avrunda när man fastställer vilken tabell som ska gälla för respektive person. Om det i skattesatsen ingår öretal på högst 50 avrundar man nedåt.

Till exempel används alltså 32-kronorstabellen vid en kommunal skattesats fr.o.m. 31,51 t.o.m. 32,50.

Fördelning av skatteavdrag

Det är inte alltid som en arbetsgivares avlöningsperioder överensstämmer med de angivna perioderna i skattetabellerna: månadslön eller tvåveckorslön.

I de fall arbetsgivaren kontinuerligt betalar lön två gånger i månaden bör lönen fördelas genom att tillämpa månadstabellen. Detta görs på så sätt att halvmånadslönen multipliceras med två och skatten avläses i månadstabellen, som sedan divideras med två. Detta framräknade skattebelopp kommer då att så nära som möjligt motsvara den kommande slutliga skatten. Om arbetsgivaren i stället skulle göra skatteavdrag enligt tabellen för tvåveckorslön finns det risk att skatteavdraget blir för högt.

För den som har veckolön används samma beräkningsmetod som ovan nämnda med den skillnaden att beräkningen då görs med hjälp av tabellen för tvåveckorslön.

Särskilda skattetabeller

Som regel ska utgivaren av en ersättning göra skatteavdrag enligt den allmänna skattetabellen. I tre olika fall ska utgivaren i stället göra skatteavdrag med ledning av särskilda skattetabeller:

• för sjukpenning m.m.
• för sjömän
• för vissa engångsbelopp.

Särskilda skattetabeller för sjukpenning

De särskilda tabellerna för sjukpenning m.m. skiljer sig från de allmänna tabellerna, som gäller för löntagare och pensionärer, på så vis att skatteavdraget uttrycks i procent i stället för i kronor (12 kap. 4 § SFL).

Dessa tabeller tillämpas på sjukpenning och föräldrapenning från Försäkringskassan samt på dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det svenska totalförsvaret.

Särskilda skattetabeller för sjömän

De särskilda skattetabellerna för sjömän bygger på att den som får ersättningen har rätt till sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomster (12 kap. 5 § SFL). Reglerna om sjöinkomstavdrag finns i 64 kap. IL och om skattereduktion i 67 kap. 3 § IL.

Skatteverket tar fram olika tabellverk för sjömän som arbetar på fartyg som går i närfart respektive fjärrfart.

Tabellerna innehåller tre kolumner.

• Kolumn 1 gäller för löner till sjömän som vid årets ingång inte fyllt 65 år.
• Kolumn 2 gäller för dem som vid årets ingång fyllt 65 år men inte är födda före 1938.
• Kolumn 3 gäller för dem som är födda 1937 eller tidigare.

Särskilda skattetabeller för vissa engångsbelopp

Om en utgivare som betalar ut mottagarens huvudinkomst också betalar ut en ersättning som inte är regelbunden tillsammans med huvudinkomsten, ska utgivaren göra skatteavdrag enligt en särskild skattetabell för engångsbelopp. Här menas sådana ersättningar som betalas ut tillsammans med den regelbundna huvudinkomsten, t.ex. retroaktiv lön (11 kap. 17 och 19 §§ SFL). För övriga utbetalningar av engångsbelopp ska skatteavdrag göras med 30 procent (11 kap. 20 § SFL).

En skattetabell för engångsbelopp ska för olika årsinkomster ange det skatteavdrag som ska göras från ett visst engångsbelopp uttryckt i procent. Tabellen ska grundas på en sammanlagd skatte- och avgiftssats som är genomsnittlig för Sverige (12 kap. 6 § SFL).

Skatteverket beslutar om två tabeller för engångsbelopp. Den ena gäller för inkomster som grundar jobbskatteavdrag och den andra gäller för pensioner och andra inkomster som inte ger jobbskatteavdrag. Dessutom beslutar Skatteverket om engångstabeller för sjöinkomster.

Dessa tabeller väcker ofta frågor på grund av de höga procentsatserna i vissa inkomstskikt. Tabellerna beaktar progressionen i beskattningen. Den övergripande målsättningen för preliminär skatt är att skatteavdraget i möjligaste mån ska motsvara den beräknade slutliga skatten som ska betalas på engångsbeloppen. Tabellen anger därför den ungefärliga marginalskatten i olika inkomstskikt och är baserad på den genomsnittliga skattesatsen i riket som motsvarar tabell 33. Det förhållandet att marginalskattesatsen sjunker i vissa skikt beror på konstruktionen av grundavdraget.

Skatteavdrag för engångsbelopp kräver kännedom om årslönen

För att kunna läsa av tabellen för engångsbelopp måste arbetsgivaren göra en uppskattning av den anställdes årslön. Vid denna uppskattning bör arbetsgivare utgå från den månadslön de själva betalat ut under den tid anställningen pågått under året och multiplicera månadslönen med 12 samt lägga till engångsbeloppet.

Om arbetstagaren kan visa att årslönen blir lägre än arbetsgivarens uppskattning, får arbetsgivaren i stället bestämma årslönen till det belopp som arbetstagaren beräknar som sin totala bruttoinkomst under året hos samtliga arbetsgivare. Den lägre årslönen kan t.ex. bero på sjukdom, arbetslöshet eller andra särskilda omständigheter.

Tabell för engångsbelopp som grundar jobbskatteavdrag

För beskattningsåret 2017 (SKVFS 2016:15) gäller följande tabell för engångsbelopp för inkomster som grundar jobbskatteavdrag:

Exempel: retroaktiv lön

En arbetsgivare ska i februari betala ut retroaktiv lön från förra året med 20 000 kr till en anställd med en ordinarie månadslön på 30 000 kr. Den anställdes sammanlagda årslön för utbetalningsåret kan beräknas till 380 000 kr (12 x 30 000 + 20 000). Från månadslönen 30 000 kr görs skatteavdrag enligt den vanliga månadstabellen. Från den retroaktiva lönen görs avdrag enligt engångstabellen, i detta fall med 33 procent.

Skatteavdrag från olika former av semesterersättningar

Utbetalning av olika former av semesterersättningar medför i vissa fall frågor om vilken skattetabell som ska användas.

Semesterlön

När arbetsgivare betalar ut semesterlön för en ordinarie avlöningsperiod, ska de göra skatteavdrag enligt motsvarande avlöningsperiod i skattetabellen.

Även när arbetsgivare betalar ut semesterlön som inte avser ordinarie avlöningsperiod ska de göra skatteavdrag. I dessa fall ska arbetsgivarna göra skatteavdrag enligt den skattetabell som närmast motsvarar det antal betalda semesterdagar som utbetalningen gäller. I vissa fall ska arbetsgivaren använda både tvåveckorstabellen och tabellen för månadslön. Dessa skatteavdrag kommer i fråga t.ex. när arbetsgivaren betalar ut semesterlön före semesterledigheten.

• Om semesterlönen gäller för 1−11 semesterdagar, gör arbetsgivaren skatteavdrag enligt skattetabellen för tvåveckorslön.
• Om semesterlönen gäller för 12−25 semesterdagar, gör arbetsgivaren skatteavdrag enligt tabellen för månadslön.
• Om semesterlönen gäller för 26−36 dagar, ska arbetsgivaren dela lönebeloppet upp i två poster. På belopp som avser 25 semesterdagar, gör arbetsgivaren skatteavdrag enligt tabellen för månadslön. På överskjutande belopp, som avser 1–11 dagar, gör arbetsgivaren avdrag enligt tabellen för tvåveckorslön.
• Om semesterlönen gäller för 37−50 dagar, ska arbetsgivaren dela lönebeloppet upp i två poster. På belopp som avser 25 semesterdagar, gör arbetsgivaren skatteavdrag enligt tabellen för månadslön. På överskjutande belopp, som avser 12–25 dagar, gör arbetsgivaren också avdrag enligt tabellen för månadslön.

Exempel: semesterlön för 20 dagar

Sven får lön för tvåveckorsperioder. Samtidigt med lönen för den senaste perioden får han även semesterlön för 20 omedelbart därpå följande semesterdagar. Svens arbetsgivare gör ett skatteavdrag från lönen för tvåveckorsperioden enligt tabellen för tvåveckorslön och från semesterlönen enligt månadstabellen.

Exempel: semesterlön för 30 dagar

Laila får lön för tvåveckorsperioder. Samtidigt med lönen för den senaste perioden får hon även semesterlön för 30 omedelbart därpå följande semesterdagar. Lailas arbetsgivare gör då avdrag från lönen för tvåveckorsperioden enligt tabellen för tvåveckorslön. För semesterlönen gör arbetsgivaren avdrag enligt tabellen för månadslön på det belopp som avser 25 semesterdagar och enligt tabellen för tvåveckorslön på resterande belopp.

Semestertillägg

Arbetsgivaren ska göra skatteavdrag på semestertillägg och motsvarande tillägg när tillägget betalas ut. Antalet semesterdagar beräknas för varje avlöningsperiod för sig.

Om tillägget gäller för 1–20 semesterdagar ska arbetsgivaren lägga till beloppet till den ordinarie lönen för avlöningsperioden. Sedan ska arbetsgivaren beräkna skatteavdraget på det sammanlagda beloppet enligt skattetabellen.

Om tillägget gäller för 21 eller flera semesterdagar gör arbetsgivaren skatteavdrag från tillägget enligt skattetabellen för engångsbelopp.

Exempel: semestertillägg för 15 dagar

Mikael har månadslön och har under avlöningsperioden haft 15 dagars semester. Mikaels arbetsgivare ska göra skatteavdrag från lönen inklusive semestertillägg enligt tabellen för månadslön.

Exempel: semestertillägg 30 dagar

Alice har månadslön och får samtidigt semestertillägg för 30 uttagna semesterdagar. Alices arbetsgivare gör då skatteavdrag för månadslönen enligt tabellen för månadslön och för semestertillägget enligt tabellen för engångsbelopp.

Särskild semesterlön

Skatteavdrag på särskild semesterlön till s.k. okontrollerade arbetstagare, vissa hemarbetare m.fl., görs enligt skattetabellen för engångsbelopp om arbetstagaren får tidsbestämd lön. I andra fall görs skatteavdrag med 30 procent av engångsbeloppet.

Alternativt kan arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt den avdelning i skattetabellen som närmast motsvarar ett antal uppskattade semesterdagar. Antalet semesterdagar kan beräknas genom att den särskilda semesterlönen divideras med den daglön som betalas vid semestertillfället, enligt formeln:

Semesterersättning

Med semesterersättning menas sådan ersättning som anställda får om anställningen upphör innan de fått den semesterlön de tjänat in.

Arbetsgivaren ska göra skatteavdrag på semesterersättningen enligt skattetabellen för engångsbelopp. Detta gäller endast under förutsättning att arbetsgivaren betalar ut semesterersättningen samtidigt med lönen. I annat fall ska skatteavdrag göras med 30 procent (11 kap. 20 § 1 SFL).