Moderskap

Den som föder barnet räknas som barnets mor

Enligt svensk rätt är det alltid den kvinna som föder ett barn som är barnets mor även i rättslig mening. Moderskapspresumtionen gäller också för det fall barnet har blivit till genom en äggdonation. Det rättsliga moderskapet uppstår vid barnets födelse och registreras i folkbokföringen från och med barnets födelsedatum (lag [2006:351] om genetisk integritet m.m. och 1 kap. 7 § FB).

Surrogatmoderskap är inte tillåtet i Sverige

Surrogatmoderskap är inte tillåtet i Sverige och regleras inte i svensk lagstiftning. Den svenska lagstiftningen är heller inte anpassad till sådana arrangemang som genomförs i utlandet. Däremot kan olika frågor som exempelvis rör faderskap, adoption och vårdnad bli aktuella.

Surrogatmoderskap innebär att en annan kvinna bär barnet i sin livmoder. Vanligen är det fråga om insemination av spermier eller äggdonation från en annan kvinna, men olika former av genetiskt samband mellan barnet och de involverade personerna är möjliga.

En DNA-analys kan inte ligga till grund för en registrering av moderskap

Moderskapet för ett barn kan fastställas av svensk domstol genom en fastställelsetalan (13 kap. 2 § rättegångsbalken).

Svensk rätt ska alltid tillämpas för att fastställa moderskapet. Det innebär att den kvinna som har fött barnet ska betraktas som barnets mor. När utländska handlingar inte kan styrka ett moderskap händer det att kvinnan vänder sig till Rättsmedicinalverket för att få släktskapet fastställt med stöd av en DNA-analys. Eftersom analysen inte visar vem som har fött barnet kan resultatet inte ligga till grund för en registrering av moderskap i folkbokföringen.