Arbets- och handläggningsordning

Arbetsordning

Förvaltningsmyndigheter under regeringen ska ha en arbetsordning (4 § myndighetsförordningen). Det är en förutsättning för effektiv styrning och kontroll att fördelningen av uppgifter och beslutande­rätt inom en myndighet är helt klar (SOU 2004:23 s. 148).

I arbetsordningen ska det finnas närmare föreskrifter om

• myndig­hetens organisation
• arbetsfördelningen inom myndig­heten
• handläggning av ärenden
• formerna i övrigt för verk­samheten.

I en arbetsordning ska det också finnas anvisningar om t.ex. besluts­nivå, om föredragning av ärenden och om vilka tjänstemän som ska delta i ett beslut.

De flesta myndigheter har en arbetsordning, dock inte alla. Det är nämligen möjligt att i en lag eller förordning göra undantag från skyldigheten att ha en arbetsordning. I förordningen (2007:785) med instruktion för Skatterättsnämnden finns exempelvis ett undantag för Skatterättsnämnden att ha en arbetsordning.

Skatteverket har i sin arbetsordning reglerat beslutsnivåerna för beslut inom myndigheten. Vidare har man redogjort för hur myndigheten är organiserad och vad de olika avdelningarna ska ansvara för.

Handläggningsordning

I arbetsordningen anges ibland att en mer detaljerad beskriv­ning av myndighetens arbetsuppgifter och fördelningen av handläggnings­ansvar och beslutsbefogenheter på olika tjänste­män ska göras i en särskild s.k. handläggningsordning. Av denna kan det också framgå exempelvis i vilka fall samråd ska ske med en annan avdelning eller enhet på myndigheten.

I anslutning till handläggningsordningen förekommer det vidare att en fördelning sker av arbetsuppgifterna vid förfall för vissa tjänstemän.

Varje avdelning inom Skatteverket har en egen handläggningsordning.