Investeraravdrag och villkor för företaget

Vilka företag omfattas av möjligheten till investeraravdrag?

Följande företag omfattas enligt 43 kap. 2 § IL:

• svenska aktiebolag.
• svenska ekonomiska föreningar.
• utländska bolag som motsvarar svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar och som har ett fast driftställe i Sverige. Detta under förutsättning att det utländska bolaget hör hemma i en stat inom EES eller i en stat där Sverige har ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte.

Vilka företag är undantagna?

Som företag räknas inte enligt 43 kap. 2 § IL

• investmentföretag
• ekonomiska föreningar eller aktiebolag vars verksamhet helt eller delvis består i att i byggnad som ägs av föreningen eller bolaget tillhandahålla medlemmarna eller delägarna bostäder, garage eller någon annan för deras personliga räkning avsedd anordning
• kooperativa föreningar
• ekonomiska föreningar som är centralorganisation för kooperativa föreningar.

Orsaken till att de uppräknade företagen inte omfattas av reglerna om investeraravdrag är att dessa företag har speciella beskattningsregler. Investeringar i t.ex. privatbostadsföretag och oäkta bostadsföretag omfattas därför inte av investeraravdraget.

Företaget måste vara av mindre storlek

För att uppfylla villkoren för investeraravdrag måste företaget vara av mindre storlek (43 kap. 1 § IL). Följande villkor ska vara uppfyllda enligt 43 kap. 4 § IL:

• medelantalet anställda och delägare som under betalningsåret har arbetat i företaget är lägre än 50
• företagets nettoomsättning under betalningsåret eller balansomslutning uppgår till högst 80 miljoner kronor
• företagets andelar eller röster får inte ägas direkt eller indirekt med 25 procent eller mer av ett offentligt organ
• företagets andelar får inte vara upptagen till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES.

Hur beräknas medelantalet anställda?

Gränsvärdet för personalstyrkan bedöms med hänsyn till hela betalningsåret (kalenderår). Vägledning till vad som avses med anställda och hur medelantalet ska beräknas fås i Bokföringsnämndens allmänna råd Gränsvärden (BFNAR 2006:11). Till dessa beräkningar ska de delägare som driver företaget eller som är regelbundet verksamma i företaget läggas till.

Hur beräknas nettoomsättningen eller balansomslutningen?

Vägledning till hur företagets nettoomsättning för hela betalningsåret beräknas fås av 1 kap. 3 § punkt 3 ÅRL. Balansomslutningen, summan av tillgångssidan eller skuldsidan i ett företag, beräknas vid betalningsårets utgång. För att företaget ska vara ett mindre företag är det tillräckligt att antingen nettoomsättningen eller balansomslutningen uppgår till högst 80 miljoner kronor.

Beräkning av medelantalet anställda, nettoomsättning och balansomslutning om företaget ingår i en koncern

Om företaget ingår i en koncern ska gränsvärdena för medelantalet anställda, nettoomsättning och balansomslutning beräknas med hänsyn till samtliga företag inom koncernen (43 kap. 7 § första stycket IL). Det är koncernförhållandet vid utgången av betalningsåret som andelsägaren ska tas hänsyn till (43 kap. 13 § IL). Med koncern avses en koncern som anges i 1 kap. 4 § ÅRL (43 kap.3 § IL).

Detta innebär att till företagets värde för medelantalet anställda, nettoomsättning och balansomslutning normalt även ska läggas 100 procent av motsvarande värden från andra företag inom koncernen även om dotterföretaget inte är helägt.

Gränsvärdena ska även läggas ihop om företaget skulle ha ingått i samma koncern som ett annat företag om den fysiska personen som äger företagen hade varit ett företag (s.k. oäkta koncern). Detta gäller bara om företagen bedriver verksamhet på samma marknad eller angränsande marknader (43 kap. 7 § tredje stycket IL).

I det fall två eller flera företag som ingår i samma koncern har andelar i företaget, ska gränsvärdena beräknas med hänsyn till hur stor andel av andelarna i företaget som koncernen innehar (43 kap. 9 § IL).

Om företaget utan att ingå i en koncern kontrollerar eller kontrolleras av ett annat företag

Om företaget kontrollerar eller kontrolleras av ett annat företag genom ett innehav av 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna ska en särskild beräkning av medelantalet anställda, nettoomsättning och balansomslutning göras. I det fall kapitalandelen och röstandelen är olika ska den högsta andelen användas (43 kap. 8 § IL). Det är förhållandena vid betalningsårets utgång det ska tas hänsyn till vid beräkningen (43 kap. 13 § IL).

Om kraven på kontroll uppfylls ska ett belopp av värdet i det andra företaget som motsvarar ägarandelen mellan företagen läggas till vid beräkningen av gränsvärdena.

Exempel: om företaget kontrollerar ett annat företag

Om företag A äger 30 procent av företag B ska 30 procent av företags B:s anställda, nettoomsättning och balansomslutning läggas till företags A:s gränsvärden.

Vad avses med upptagen till handel?

Om företagets andelar handlas på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES är det inte ett mindre företag. Detta innebär att aktier som handlas på exempelvis NASDAQ OMX Stockholms (Large Cap, Mid Cap, eller Small Cap) eller Nordic Growth Market (NGM) Equity inte kan vara ett företag av mindre storlek. Investeringar i företag på dessa listor ger inte rätt till investeraravdrag. Aktier som handlas på t.ex. Aktietorget, First North eller Nordic MTF handlas inte på en så kallad reglerad marknad varför företag på sådana listor kan vara mindre företag om övriga förutsättningar är uppfyllda.

Företaget måste bedriva rörelse

Ett krav är att företaget uteslutande eller så gott som uteslutande (prop. 1999/2000:2 del 1 sidan 498) bedriver rörelse vid utgången av betalningsåret eller vid utgången av det beskattningsår som kommer närmast efter betalningsåret (43 kap. 14 § första stycket IL). Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. I det fall dessa tillgångar innehas som ett led i rörelsen räknas de till rörelsen (2 kap. 24 § IL).

Kravet på rörelse innebär bl. a. att förvärv av aktier i ett moderbolag (holdingbolag) utan egen rörelse och som äger aktier i ett eller flera rörelsedrivande dotterbolag normalt inte uppfyller kravet på att bedriva rörelse. Innehas aktierna i dotterbolaget som ett led i holdingbolagets rörelse ska innehavet dock räknas till rörelsen.

Avdrag får inte göras vid förvärv av andelar i företag som är verksamma inom varvs-, kol-, eller stålindustrin (43 kap. 14 § andra stycket IL)

Företaget måste betala löner på minst 300 000 kronor

Investeraravdrag får bara göras om företaget har ett löneunderlag under betalningsåret eller följande beskattningsår som uppgår till minst 300 000 kronor (43 kap. 15 § IL).

Hur löneunderlaget ska beräknas framgår av 43 kap. 16 § IL och beräknas på liknade sätt som löneunderlaget för kvalificerade andelar. I löneunderlaget för investeraravdraget ska dock förutom löner i dotterföretag räknas med löner i ett moderbolag. Avser löneunderlaget för investeraravdrag dotterföretag ska lönerna inte delas upp efter ägd andel. Vidare ska inte löneunderlaget för investeraravdraget minskas om dotterföretaget bara ägts en del av året.

Företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter

Företaget får inte vid förvärvstidpunkten vara i ekonomiska svårigheter (43 kap. 17 § IL). Investeraravdrag får inte göras om

• företaget är skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning (25 kap. 13 § ABL) och kapitaltillskottet inte tar bort denna skyldighet
• företaget är föremål för en företagsrekonstruktion
• företaget är på obestånd, d.v.s. att företaget inte kan betala sina skulder och denna oförmåga inte är endast tillfällig (1 kap. 2 § konkurslagen).

Värdeöverföringar från företaget

I det fall andelsägaren eller närstående fått en eller flera värdeöverföringar från företaget eller annat företag inom koncernen kan andelsägaren i vissa fall inte få investeraravdrag. Detta gäller värdeöverföringar under betalningsåret eller något av de två beskattningsåren närmast före betalningsåret som överstiger ett jämförelsebelopp (43 kap. 18 § IL).

Vem som ses som närstående framgår av 2 kap. 22 § IL.

Värdeöverföring

Med värdeöverföring enligt 43 kap. 5 § IL menas

• vinstutdelning
• bolagets förvärv av egna aktier
• minskning av aktiekapitalet eller reservfonden
• annan affärshändelse som medför att företagets förmögenhet minskar och inte har en ren affärsmässig karaktär för företaget
• vissa inlösen av förlagsinsatser.

För att en affärshändelse ska vara en värdeöverföring måste den medföra att företagets förmögenhet minskar. Värdeöverföringar är således t.ex. att företaget avyttrar egendom till underpris, förvärvar egendom till överpris eller betalar ut lön eller arvode för tjänster eller arbeten som inte alls eller bara delvis motsvaras av utbetalningen. Vidare kan det vara en värdeöverföring om företaget tar ett lån till en högre ränta än marknadsräntan, skriver av fordringar eller låter fordringen preskriberas.

I ekonomiska föreningar menas med värdeöverföring även inlösen av förlagsinsatser och utbetalningar i form av överskottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser, utbetalning vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp och utskiftning vid föreningens likvidation.

Vad menas med jämförelsebelopp?

Jämförelsebeloppet är andelsägarens andel av kapitalet vid tidpunkten för värdeöverföringen multiplicerat med företagets redovisade resultat för beskattningsåret närmast före det kalenderår då andelsägaren eller någon närstående får värdeöverföringen (43 kap. 6 § IL).

Med beskattningsåret menas företagets beskattningsår och med företagets redovisade resultat menas resultatet från resultaträkningen enligt årsredovisningslagen.

I det fall andelsägarens andel i företagets kapital ändrats under kalenderåret och det skett mer än en värdeöverföring under detta år, ska jämförelsebeloppet bestämmas utifrån den högsta andel av kapitalet i företaget som andelsägaren har vid tidpunkten för någon av värdeöverföringarna (43 kap. 6 § IL).

Det finns ingen möjlighet att spara ett inte utnyttjat utrymme till kommande år.

Värdeöverföring till närstående andelsägare

Om en närstående som har andelar i företaget fått värdeöverföringar från företaget ska överföringen bara beaktas till den del överföringen överstiger den närståendes kapital i företaget vid tidpunkten för värdeöverföringen multiplicerat med företagets resultat (43 kap. 18 § andra stycket IL).

Har den närståendes andel av kapitalet ändrats under kalenderåret och det skett mer än en överföring under året, ska beräkningen göras utifrån den högsta andel av kapitalet i företaget som den närstående har vid tidpunkten för någon av värdeöverföringarna (43 kap. 18 § tredje stycket IL).

Interna förvärv

Andelsägaren får inte göra ett investeraravdrag om företaget som andelsägaren förvärvat andelar i gjort vissa förvärv under betalningsåret eller de två beskattningsåren innan betalningsåret (43 kap. 19 § första stycket IL). De händelser som förhindrar investeraravdrag och ses som interna förvärv är förvärv av

• andelar i ett annat företag som direkt eller indirekt förvärvas från dig eller någon närstående
• en enskild näringsverksamhet från dig eller någon närstående, om verksamheten tidigare har bedrivits i ett företag som ägs eller har ägts av dig eller närstående
• verksamhet från ett företag som andelsägaren eller någon närstående äger.

Dessa regler finns för att förhindra att investeraravdrag ges i de fall då något nytt kapital i egentlig mening inte tillförts företaget och verksamheten har samma ägare som tidigare.

Vid företagets förvärv av andelar i ett annat företag gäller bestämmelserna bara till den del det inte finns något investeraravdrag hänförligt till de förvärvade andelarna som har återförts eller ska återföras med anledning av förvärvet (43 kap. 19 § andra stycket IL). Detta för att andelsägaren ska få investeraravdrag för motsvarande kapital andelsägaren investerat i det förvärvande företaget.

Kompletterande information

Läs mer om

• vad som avses med små och medelstora företag (2003/361/EG)
• definitionen av mindre företag i Europeiska kommissionens användarhandbok och mall för försäkran, 2006
• investeraravdrag enligt förarbeten (prop. 2012/13:134)
• vem som får göra investeraravdrag och när

• när ett medgivet investeraravdrag ska återföras.