På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår
Meny

Skatteverket kan fastställa ett nytt personnummer för en person, exempelvis efter rättelse av personens födelsetid eller vid beslut om ändrad könstillhörighet.

Skatteverket kan besluta om nytt personnummer

Skatteverket kan besluta om att fastställa ett nytt personnummer för en person vid

  • rättelse av födelsetiden (år, månad eller dag)
  • rättelse av kön (man eller kvinna)
  • beslut om ändring av könstillhörighet.

Uppgiften om personnummerändringen lämnas vidare till andra myndigheter i samhället via Skatteverkets aviseringssystem Navet. Mottagarna får samtidigt en hänvisning till det tidigare personnumret. Däremot finns ingen information om grunden för ändringen.

Rättelse av födelsetid

Uppgiften om en persons födelsetid har betydelse i flera viktiga sammanhang. Rätten till barnbidrag och pension, frågor om äktenskap och andra rättsliga handlingar påverkas av vilken födelsetid en person har.

Skatteverket prövar en uppgift om födelsetid efter begäran om rättelse från personen. För att det ska bli aktuellt med en rättelse krävs att hen visar upp godtagbara handlingar med den födelsetid som begärs.

I undantagsfall kan en rättelse initieras av en folkbokföringsmyndighet i ett annat nordiskt land, exempelvis med stöd av ett registerutdrag som visar att personen är registrerad med en annan födelsetid eller ett annat kön.

Personer födda i Sverige

Skatteverket kan besluta om rättelse av födelsetiden för en person som är född i Sverige, med stöd av utdrag ur sjukhusjournaler eller motsvarande.

Personer födda i utlandet

Skatteverket kan under vissa förutsättningar besluta om rättelse av födelsetiden för en folkbokförd person som är född i utlandet.

Det finns en stark presumtion för att registrerade uppgifter i folkbokföringen för den som är eller har varit folkbokförd är riktiga. Presumtionen har i domstolarna motiverats med att om stabiliteten och tillförlitligheten i folkbokföringen ska bevaras, bör ett fattat och registrerat beslut normalt inte ändras eftersom beslutet kan ha verkningar i flera olika avseenden, se t.ex. KRNS 1991-11-14, mål nr 6851-90, KRNJ 2015-03-27, mål nr 2188-14, KRNS 2017-01-31, mål nr 469-16 och KRNG 2017-10-24, mål nr 3538-17.

Skatteverkets praxis i ärenden om rättelse av födelsetid är därför restriktiv. Det är inte tillräckligt att den sökande gör mer eller mindre sannolikt att uppgiften är oriktig utan det måste i stället vara klarlagt. För att rätta en uppgift om födelsetid i folkbokföringen i dessa situationer måste sökanden därför visa med ett godtagbart underlag, dels att födelsetiden är felaktig, dels att den nya uppgiften riktig. Bevisbördan i båda dessa avseenden ligger på den sökande. Det får alltså inte finnas tveksamheter om vilken uppgift som är riktig och äktheten av handlingarna får inte kunna ifrågasättas.

Hemlandspass

För en person född i utlandet som också är utländsk medborgare är utgångspunkten att ett gällande hemlandspass normalt styrker en födelsetid. En utländsk medborgare som begär en rättelse av sin födelsetid bör kunna visa ett gällande hemlandspass i original som styrker den begärda födelsetiden. Handlingen som personen visar upp ska hen ha ansökt om vid ett personligt besök hos den utfärdande myndigheten.

Andra handlingar

En svensk medborgare som är född i utlandet eller en utländsk medborgare som inte kan visa ett hemlandspass måste i stället visa någon annan handling för att Skatteverket ska kunna rätta födelsetiden. Handlingen ska visas i original och vara utfärdad av en officiell myndighet i hemlandet. Skatteverket gör en samlad bedömning av bevisvärdet av samtliga uppvisade handlingar.

Utgångspunkten är att en handling som inte är utfärdad av en officiell myndighet inte kan ligga till grund för en rättelse av födelsetiden. Det finns många länder där kyrkor inte har ställning som en officiell myndighet. Handlingar från en kyrka i något av dessa länder bör därför inte ligga till grund för en rättelse. En försäkran från t. ex. föräldrar är inte heller tillräckligt. Det spelar inte någon roll att en försäkran, så kallad affidavit, har lämnats inför en notarie, domstol eller annan myndighet. Inte heller ett främlingspass eller ett pass utfärdat av en intresseorganisation kan ligga till grund för en rättelse av födelsetid.

Den som förvärvat svenskt medborgarskap

Den som har förvärvat svenskt medborgarskap har i praktiken svårt att få sin födelsetid rättad i folkbokföringen. Anledningen är att personen på heder och samvete har intygat att lämnade personuppgifterna är riktiga i samband med sin ansökan hos Migrationsverket om svenskt medborgarskap. Se t.ex. KRNG 2015-05-15, mål nr 5067-14.

Rättelse av födelsetid för barn och unga

Om en rättelse av födelsetid i folkbokföringen för barn och unga inte kan göras med godtagbara handlingar från hemlandet, kan Skatteverket under vissa förutsättningar i stället göra en samlad bedömning av det som har kommit fram vid en prövning.

Det är vårdnadshavaren som skriftligen begär att födelsetiden ska rättas för den som är under 18 år. Skatteverket kan dock besluta om rättelse av födelsetiden på eget initiativ, exempelvis om det gäller ett uppenbart fel vid tilldelningen av personnummer i samband med invandringen.

En begäran om rättelse av födelsetid för barn och unga kan uppkomma av flera olika anledningar. När barn och unga flyttar till Sverige kan det inträffa att åldern inte ifrågasätts förrän en tid efter invandringen. Betydelsen av rätt ålder kan visa sig först i samband med sjukvård eller vid skolgång.

Om rättelsen av födelsetid initieras inom sex månader från invandringen kan födelsetiden prövas på samma sätt som om informationen lämnats i samband med invandringen. Det innebär att presumtionen att registrerade förhållanden i folkbokföringen antas vara riktiga får stå tillbaka. Fokus för bedömningen är i stället om den felaktiga födelsetiden kan anses få en ogynnsam påverkan för barnets hälsa eller utvecklingsmöjligheter sett i ett barnperspektiv. När åldern på sökanden i dessa situationer är oklar bör i stället den sannolika födelsetiden vara registrerad i folkbokföringen.

Om den sannolika uppgiften om födelseår avviker från vad som framgår av uppehållstillståndet bör Skatteverket inhämta information från Migrationsverket.

Om rättelsen däremot initieras efter mer än sex månader efter invandringen sker prövningen utifrån Skatteverkets restriktiva praxis för rättelse av födelsetid.

Medicinsk bedömning av ålder

Underlaget i begäran om rättelse av födelsetid för barn och unga kan exempelvis vara ett läkarintyg om barnets medicinska ålder. En medicinsk bedömning kan dock inte ensam ligga till grund för en rättelse av barnets födelsetid i folkbokföringen. Enligt utvärderingar av bland annat Socialstyrelsen finns inga tillförlitliga metoder för medicinsk bedömning av ålder. Variationen mellan individer är för stor för att åldersbedömning utifrån t.ex. tillväxt och utvecklingsvariabler ska vara tillförlitlig. Den biologiska variationen ökar också med personens ålder. Se t.ex. KRSU 2016-12-05, mål nr 673-16).

En medicinsk bedömning av ålder kan aldrig ligga till grund för en ändring av födelsetiden för en person i vuxen ålder, d.v.s. över 18 år.

Ändring av könstillhörighet

Skatteverket registrerar uppgiften om en persons juridiska könstillhörighet i samband med anmälan om födelse eller anmälan om flytt till Sverige.

I vissa fall kan en ändring av en persons könstillhörighet i folkbokföringen göras som en konsekvens av en juridisk process efter en medicinsk utredning. Det är då Socialstyrelsen som beslutar om ändrad könstillhörighet. Den juridiska processen regleras i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Den medicinska utredningen inför beslutet görs enligt hälso- och sjukvårdens föreskrifter och de riktlinjer som gäller för medicinsk verksamhet.

Skatteverket kan också göra en ändring av könstillhörighet i folkbokföringen utifrån en utländsk dom eller, under vissa förutsättningar, utifrån ett utländskt beslut om att en persons könstillhörighet har ändrats.

Skatteverket kan registrera en ändring av könstillhörighet även för en person som är avregistrerad som utvandrad enligt folkbokföringen. En sådan registrering kan ha betydelse t.ex. om personen ska kunna få ett nytt pass utfärdat med den ändrade könstillhörigheten.

Den som ändrar könstillhörighet i folkbokföringen bör upplysas om möjligheten att ansöka om sekretessmarkering.

Socialstyrelsens beslut

Socialstyrelsen kan, efter ansökan, fastställa att en person har en annan könstillhörighet än den registrerade. Den som ansöker om en ändring av könstillhörighet ska vara över 18 år, folkbokförd i Sverige och ska sedan en lång tid uppleva att han eller hon tillhör det andra könet. Svenskt medborgarskap är inte ett krav. Personen kan vara gift och ha barn men kan däremot inte vara registrerad partner. Om en av partnerna ändrar könstillhörighet kommer paret inte längre ha samma juridiska kön. Det är en förutsättning för äktenskapsformen registrerat partnerskap att paret är samkönat (1 och 3 §§ lag om fastställande av könstillhörighet i vissa fall).

När Socialstyrelsens beslut om ändring av könstillhörighet kommer in ska Skatteverket registrera en ändring av uppgift om könstillhörighet i folkbokföringen. Det gör Skatteverket genom att fastställa ett nytt personnummer för personen. Även andra registreringsåtgärder kan bli aktuella med anledning av ändring av könstillhörighet.

Följdändringar i folkbokföringen

Det finns inga uttryckliga författningsbestämmelser om hur andra uppgifter i folkbokföringen ska registreras vid ändrad könstillhörighet. Ändringarna görs i stället utifrån Skatteverkets interna rutiner samt rättspraxis.

Utgångspunkten för de ändringar som görs i folkbokföringen är att det nya personnumret och namnet för den som ändrar könstillhörighet ska få fullt genomslag i folkbokföringen. Det innebär att de nya personuppgifterna framgår även hos personens föräldrar och barn.

Exempelvis ska en relation till ett barn återspegla förälderns förvärvade könstillhörighet som en följd av beslutet om ändrad könstillhörighet. Den som blivit man är efter ändringen registrerad som far till sitt barn och den som blivit kvinna är på motsvarande sätt registrerad som mor. Det innebär att barnet efter ändringen kan ha två registrerade fäder eller två registrerade mödrar i folkbokföringen. Om föräldern även är vårdnadshavare för barnet presenteras vårdnaden med vårdnadshavarens nya personnummer.

Ett nytt personnummer i samband med ändring av könstillhörighet får också genomslag för aktuellt och tidigare äktenskap. Om personen som ändrat könstillhörighet tidigare har varit gift eller registrerad partner presenteras den avslutade relationen med det nya personnumret och namnet.

Skatteverkets åtgärder påverkas inte av den berörda personens inställning till hur uppgifterna ska presenteras. Man kan inte själv välja hur identitets- och familjerättsliga förhållanden ska betecknas eller registreras i folkbokföringen. Registreringen i folkbokföringen påverkar alla personer som har en relation till den som ändrat könstillhörighet, oavsett vilken ålder de har eller om de har avlidit.

Utländsk dom eller beslut

Skatteverket kan registrera en ändring av könstillhörighet även enligt en utländsk dom som vunnit laga kraft eller ett utländskt beslut om att en person har ändrat könstillhörighet i utlandet. En sådan dom eller beslut gäller här i Sverige utan prövning av Socialstyrelsen. En förutsättning för att domen eller beslutet ska vara giltigt här är att personen var medborgare eller bodde i det landet när domen eller beslutet meddelades. Detta innebär att även en svensk medborgare, som under bosättning i utlandet ändrat könstillhörighet genom dom eller beslut i bosättningslandet, kan få ändringen registrerad i folkbokföringen utan prövning av Socialstyrelsen. (3 a § lag om fastställande av könstillhörighet i vissa fall)

Det saknas i många länder en rättslig reglering av ändrad könstillhörighet. I en del av dessa länder kan ett s.k. de facto-erkännande av ändrad könstillhörighet ske genom att ett pass utfärdas i den nya könstillhörigheten eller att ändringen har registrerats i ett utländskt folkbokföringsregister eller motsvarande. Genom ett s.k. de facto-erkännande är ändringen av könstillhörigheten godkänd i det landet och får räknas som ett utländskt beslut om ändring av könstillhörighet. Ett sådant erkännande kan registreras i folkbokföringen utan prövning av Socialstyrelsen om det klart framgår att myndigheterna i det andra landet har erkänt ändringen (prop. 2011/12:142 s. 49). En förutsättning är att personen var medborgare eller bodde i det landet vid tiden för ändringen av könstillhörigheten. Att ändringen är godkänd i hemlandet eller bosättningslandet kan t.ex. styrkas genom att visa upp ett hemlandspass eller ett civilregisterutdrag där ändringen framgår.

Rättelse av fel vid tilldelningen av personnummer

Om det i samband med födelse eller invandring blir fel vid tilldelningen av ett personnummer måste Skatteverket rätta detta när det upptäcks.

Rättelse av kön

Ibland kan ett födelsesjukhus lämna en felaktig uppgift om det nyfödda barnets kön. Det kan i undantagsfall även bli fel när en person blir folkbokförd vid en invandring. När Skatteverket har konstaterat att uppgiften är felregistrerad ska Skatteverket fastställa ett nytt personnummer.

Dubbla personnummer för en person

Det kan hända att Skatteverket i samband med folkbokföringen av den person som återflyttar till Sverige tilldelar ett personnummer trots att personen redan har ett nummer. Det kan exempelvis bero på att personen under utlandsvistelsen har ändrat namn eller att personens födelseår, -månad och -dag har blivit omkastad.

Utgångspunkten är i dessa fall att det nummer som innehåller mest information i form av ärenden i folkbokföringen i fortsättningen ska vara det personnummer som gäller för personen. Innan Skatteverket fattar ett sådant beslut bör personen som det gäller få tillfälle att lämna synpunkter i ärendet.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall [1] [2] [3]

Propositioner

  • Proposition 2011/12:142 Ändrad könstillhörighet [1]

Referenser inom folkbokföring

Till toppen