När den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter

Definitionen av vad som är avstämningsuppgifter har flyttats till en ny paragraf

Definitionen av vad som är avstämningsuppgifter har flyttats från 49 kap. 10 c § till 10 d § i SFL genom lagen om ändring i skatteförfarandelagen (SFS 2016:888). Lagen trädde i kraft den 20 oktober 2016 och ska tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016.

Det innebär t.ex. att vid beslut om skattetillägg avseende inkomstdeklarationer och mervärdesskattedeklarationer med beskattningsår som redovisningsperiod och som rätteligen ska lämnas under 2017 och avser beskattningsår som börjat före den 1 januari 2017 så ska 49 kap. 10 c § SFL tillämpas i dess lydelse före den 20 oktober 2016. Likaså ska man tillämpa den paragrafen vid beslut om skattetillägg avseende arbetsgivardeklarationer som ska lämnas i januari 2017 och mervärdesskattedeklarationer som ska lämnas i januari och februari 2017.

Avstämningsuppgifter har ersatt begreppet normalt tillgängligt kontrollmaterial

Skattetillägg får inte tas ut om en oriktig uppgift framgår av avstämningsuppgifter som varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret (49 kap 10 § 1 SFL).

Begreppet tillgängliga avstämningsuppgifter definieras direkt i 49 kap. 10 d § SFL och är ett mer inskränkt begrepp än normalt tillgängligt kontrollmaterial. Endast uppgifter som har en tydlig avstämningskaraktär omfattas av uttrycket, d.v.s. det är fråga om uppgifter som ska finnas hos Skatteverket så att verket vid sin grundkontroll kan stämma av uppgifterna mot uppgifter i en framtida deklaration (prop. 2014/15:131 s. 248).

Visst kontrollmaterial som tidigare betraktades som normalt tillgängligt kontrollmaterial faller därför utanför begreppet avstämningsuppgifter. Det innebär att även om en oriktig uppgift framgår av ett tillgängligt kontrollmaterial ska undantaget från att ta ut skattetillägg numera inte tillämpas om kontrollmaterialet inte är att betrakta som avstämningsuppgifter.

Aldrig en lägre procentsats vid avstämningsuppgifter

En annan skillnad mot äldre bestämmelser är att Skatteverkets tillgång till avstämningsuppgifter aldrig kan leda till att skattetillägg ska tas ut med en lägre procentsats utan endast till helt undantag från skattetillägg. Bestämmelsen i 49 kap. 12 § SFL har därför upphört att gälla.

Övergångsbestämmelser

Bestämmelserna om avstämningsuppgifter trädde i kraft den 1 januari 2016.

Äldre bestämmelser i 49 kap. 10 § 1 och 12 § SFL om normalt tillgängligt kontrollmaterial tillämpas i fråga om uppgifter som har lämnats eller skulle ha lämnats före den 1 januari 2016.

Inget skattetillägg om den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter

Skattetillägg får inte tas ut om den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter som varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret (49 kap. 10 § 1 SFL).

Avstämningsuppgifter är uppgifter som med enkla medel kan stämmas av mot uppgifter i deklarationer. Skatteverket ska maskinellt kunna kontrollera avstämningsuppgifter mot uppgifter i deklarationer (prop. 2014/15: 131 s. 221).

Avstämningsuppgifter är (49 kap. 10 d § SFL)

1. kontrolluppgifter som enligt SFL ska lämnas utan föreläggande (obligatoriska kontrolluppgifter) och underrättelser om lagfart från Lantmäteriet
2. uppgifter som den uppgiftsskyldiga lämnat i inkomstdeklarationen för det föregående beskattningsåret och som har en direkt koppling till uppgifter som ska lämnas i inkomstdeklarationen för beskattningsåret
3. uppgifter som finns i register som har upprättats av Skatteverket för kontroll av framtida inkomstdeklarationer.

Av bestämmelsen framgår att det endast är avstämningsuppgifter enligt punkt 1, d.v.s. obligatoriska kontrolluppgifter och underrättelser om lagfart, som kan vara avstämningsuppgifter i förhållande till samtliga deklarationer, d.v.s. både inkomstdeklarationer och skattedeklarationer

Avstämningsuppgifter enligt punkterna 2 och 3 kan endast vara avstämningsuppgifter i förhållande till inkomstdeklarationer.

Det räcker att den oriktiga uppgiften framgår

Det är tillräckligt att den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifterna för att skattetillägg inte ska tas ut. Syftet med bestämmelserna är nämligen att skattetillägg inte ska tas ut när risken för skatteundandragande är obetydlig.

Till skillnad mot den tidigare bestämmelsen om undantag från skattetillägg när den oriktiga uppgiften kunde rättas med normalt tillgängligt kontrollmaterial, krävs det alltså inte att felet direkt kan rättas. Det räcker att Skatteverket kan identifiera att det finns ett fel. Det innebär att även om Skatteverket måste utreda storleken på felet får något skattetillägg inte tas ut (prop.2014/15: 131 s. 224-225). Att det finns ett fel måste dock alltid klart framgå. Det räcker inte att Skatteverket misstänker att det finns ett fel (prop. 2010/11:165 s. 946).

Tillgängliga inom ett år från utgången av beskattningsåret

Avstämningsuppgifterna ska ha kommit in till Skatteverket inom ett år efter beskattningsårets utgång. Om avstämningsuppgifterna kommer in senare ska bestämmelsen om undantag från skattetillägg inte tillämpas.

Undantaget ska tillämpas även om avstämningsuppgifter, t.ex. kontrolluppgifter, kommer in eller rättas efter det att Skatteverket initierat en kontroll och meddelat ett beslut med skattetillägg (prop. 2002/03:106 s. 123-124).

Exempel: rättade kontrolluppgifter kommer in efter revision av ett fåmansbolag

Skatteverket reviderar ett fåmansbolag och upptäcker att utbetalda löner inte stämmer med de kontrolluppgifter bolaget lämnat. Bolaget kommer före utgången av året efter beskattningsåret in till Skatteverket med nya eller ändrade kontrolluppgifter för de anställda (även företagsledare och delägare) hos bolaget.

Om det av kontrolluppgifterna framgår att en oriktig uppgift lämnats i en arbetsgivardeklaration eller i en anställds inkomstdeklaration får något skattetillägg inte tas ut. Det gäller även om de rättade kontrolluppgifterna direkt kan knytas till förhållanden som man uppmärksammat vid revisionen. Om ett skattetillägg i en sådan situation redan har tagits ut, ska beslutet om skattetillägg omprövas och påfört skattetillägg undanröjas.

Obligatoriska kontrolluppgifter är avstämningsuppgifter

Kontrolluppgifter som enligt SFL ska lämnas utan föreläggande (obligatoriska kontrolluppgifter) är avstämningsuppgifter i förhållande till samtliga typer av deklarationer. I praktiken kan man dock bara göra avstämningar mot inkomstdeklarationer och arbetsgivardeklarationer.

Kontrolluppgifter lämnas bl.a. för att Skatteverket ska kunna bestämma underlag för att ta ut skatt eller avgift (14 kap. 1 § 1 SFL). Bestämmelser om vilka kontrolluppgifter som ska lämnas utan föreläggande finns i 14–25 kap. SFL.

Om den oriktiga uppgiften framgår av en obligatorisk kontrolluppgift får ett skattetillägg inte tas ut.

Exempel på hur bestämmelsen ska tillämpas.

Vid försäljning av onoterade delägarrätter

Anna har i sin inkomstdeklaration inte redovisat sin försäljning av onoterade delägarrätter.

Den oriktiga uppgiften framgår av en kontrolluppgift som varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång. Även om Skatteverket behöver utreda t.ex. anskaffningsutgiften för att kunna beräkna den beskattningsbara vinsten får skattetillägg inte tas ut.

Vid utdelning från ett fåmansaktiebolag till en fysisk person

Torbjörn har i sin inkomstdeklaration inte redovisat utdelning från sitt fåmansaktiebolag.

Den oriktiga uppgiften framgår av en kontrolluppgift som varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång. Även om Skatteverket behöver utreda hur stor del av utdelningen som ska redovisas i tjänst respektive kapital får skattetillägg inte tas ut.

Skulle det istället vara så att utdelningen har redovisats i deklarationen men har fördelats på ett felaktigt sätt mellan tjänst och kapital är det inte fråga om ett fel som framgår av kontrolluppgiften och därför är utgångspunkten att fullt skattetillägg ska tas ut.

Vid försäljning av en bostadsrätt

Eva har i sin inkomstdeklaration inte redovisat försäljningen av sin privatbostadsrätt.

Den oriktiga uppgiften framgår av en kontrolluppgift som varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret. Även om kontrolluppgiften saknar uppgifter om förbättringsutgifter och försäljningskostnader och Skatteverket därför behöver utreda dessa får något skattetillägg inte tas ut.

När ett näringsbidrag inte har redovisats i näringsverksamhet

Claes har i näringsbilagan till sin inkomstdeklaration inte redovisat ett näringsbidrag som han har fått.

Normalt framgår det inte vid en avstämning mellan uppgifter i en inkomstdeklaration och kontrolluppgift på näringsbidrag om ett näringsbidrag inte har redovisats eller redovisats med ett för lågt belopp eftersom denna inkomst inte redovisas separat.

Utgångspunkten är därför att skattetillägg ska tas ut med fullt belopp och att undantaget för att ta ut skattetillägg inte kan tillämpas även om en kontrolluppgift på näringsbidraget varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång.

När en sjukpenning inte har redovisats i näringsverksamhet

Elin har i näringbilagan till sin inkomstdeklaration inte redovisat den sjukpenning hon fått, eller redovisat sjukpenning med för lågt belopp.

Sjukpenning ska, till skillnad från näringsbidrag, särredovisas i inkomstdeklarationen.

Om den oriktiga uppgiften framgår av en kontrolluppgift om sjukpenningen som varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång får något skattetillägg därför inte tas ut.

När en hyresersättning från en arbetsgivare inte har redovisats under inkomst av kapital

Erik har inte redovisat uthyrningen av sin lägenhet till det fåmansaktiebolag där han är anställd. Fåmansaktiebolaget har lämnat en kontrolluppgift där det framgår att bolaget har betalat ut 30 000 kr i hyresersättning som ska redovisas i inkomstslaget kapital. Erik är enligt skatteförfarandelagen skyldig att redovisa intäkter och kostnader för denna uthyrning (31 kap. 2 § 2 SFL).

Situation 1: Skatteverket skickar en förfrågan och uppmanar Erik att redovisa hyresinkomsten. Erik lämnar en redovisning som Skatteverket godtar. Den oriktiga uppgiften om hyresinkomsten framgår av den kontrolluppgift som varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång. Eftersom den oriktiga uppgiften framgår av tillgänglig avstämningsuppgift får inget skattetillägg tas ut.

Situation 2: Skatteverket skickar en förfrågan och uppmanar Erik att redovisa hyresinkomsten. Efter förfrågan kommer Erik in med redovisning för den uthyrda lägenheten där han tar upp en hyresinkomst om 30 000 kr och gör avdrag för motsvarande belopp som en kostnad. Skatteverket startar en utredning och kommer fram till att han har lämnat en oriktig uppgift med 27 000 kr som kostnadsavdrag. I denna situation framgår inte det felaktiga kostnadsavdraget av kontrolluppgiften. Skattetillägg kan därför tas ut.

När en förifylld kontrolluppgift har ändrats av den uppgiftsskyldiga

Håkan har i sin inkomstdeklaration strukit ett förifyllt avdrag för ränteutgifter och fyllt i ett högre belopp.

Vissa av de obligatoriska kontrolluppgifterna förifylls av Skatteverket på deklarationsblanketten, t.ex. lön, ränteinkomster och ränteutgifter samt vissa aktieutdelningar.

Om Håkan stryker och ändrar det förifyllda beloppet förlorar kontrolluppgiften sin funktion som avstämningsuppgift. Undantaget från att ta ut skattetillägg ska därför inte tillämpas om en oriktig uppgift har lämnats och det även om det skulle visa sig att kontrolluppgiften var korrekt. Håkan har nämligen uttryckligen angett att kontrolluppgiften inte är korrekt. Risken för ett skatteundandragande är dock liten och det finns skäl för att delvis befria från ett fullt skattetillägg.

Om Håkan inte har strukit den förifyllda uppgiften i inkomstdeklarationen men skrivit ett annat belopp bredvid, anses han inte ha påstått att kontrolluppgiften är felaktig utan istället lämnat motstridiga uppgifter. Skatteverket får då en särskild utredningsskyldighet vilket innebär att en oriktig uppgift inte har lämnats. Skattetillägg ska i den situationen inte tas ut.

Vid avstämning av kontrolluppgifter mot arbetsgivardeklarationer

Skatteverket upptäcker genom en avstämning mellan arbetsgivardeklarationer och kontrolluppgifter för anställda att bolagets uppgifter i de arbetsgivardeklarationer som har lämnats för beskattningsåret inte överensstämmer med de kontrolluppgifter bolaget har lämnat. Av uppgifterna framgår alltså att en oriktig uppgift har lämnats.

Även om Skatteverket inte kan se vilken eller vilka redovisningsperioder en höjning av arbetsgivaravgifterna eller avdragen skatt ska hänföras till ska undantaget från att ta ut skattetillägg tillämpas om kontrolluppgifterna varit tillgängliga inom ett år från beskattningsårets utgång.

Skattetillägg får inte tas ut även om kontrolluppgifterna kommer in efter det att Skatteverket t.ex. har påbörjat en revision hos arbetsgivaren.

Uppgifter från Lantmäteriet om lagfarter är avstämningsuppgifter

Uppgifter från Lantmäteriet om fastighetsavyttringar enligt 78 § första stycket förordningen (2003:308) om fastighetsregister (lagfarter) är avstämningsuppgifter (49 kap. 10 d § 1 SFL).

Om den oriktiga uppgiften framgår av en uppgift från Lantmäteriet och Skatteverket har tillgång till uppgiften inom ett år från beskattningsårets utgång får skattetillägg inte tas ut. Detta är en skillnad mot tidigare regler om normalt tillgängligt kontrollmaterial då skattetillägg togs ut med en lägre procentsats i de fall en fastighetsförsäljning inte redovisats.

Exempel: försäljning av fastighet

Olle har inte redovisat sin försäljning av en fastighet.

Skatteverket har fått en underrättelse om beviljad lagfart från Lantmäteriet inom ett år från beskattningsårets utgång.

Lantmäteriets uppgifter om försäljningstidpunkt utgår oftast från dagen för köpebrevet och inte från dagen för köpekontraktet.

Skattskyldigheten inträder det år avyttringen sker, vilket är när köpekontraktet undertecknas. Skatteverket kan inte utifrån uppgifterna om lagfart med säkerhet säga vilket beskattningsår som försäljningen ska hänföras till. Frågan måste utredas innan något beslut kan fattas. Skatteverket kan även behöva utreda anskaffningskostnaden m.m.

Trots att Skatteverket kan behöva utreda både rätt beskattningsår och anskaffningskostnader m.m. får något skattetillägg inte tas ut om uppgiften från Lantmäteriet har kommit in till Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång.

Endast vissa uppgifter i föregående års inkomstdeklaration är avstämningsuppgifter

Uppgifter som den uppgiftsskyldiga lämnat i inkomstdeklarationen för det föregående beskattningsåret och som har direkt koppling till uppgifter som ska lämnas i inkomstdeklarationen för beskattningsåret är avstämningsuppgifter (49 kap. 10 d § 2 SFL).

Uppgifter i en inkomstdeklaration kan enligt lagtexten endast vara avstämningsuppgifter i förhållande till en annan inkomstdeklaration. Det innebär att uppgifter i en inkomstdeklaration aldrig kan vara avstämningsuppgifter i förhållande till en skattedeklaration. Uppgifter i en skattedeklaration kan inte heller vara avstämningsuppgifter varken till en inkomstdeklaration eller en annan skattedeklaration.

Till skillnad mot tidigare regler om normalt tillgängligt kontrollmaterial är det bara vissa uppgifter och inte hela innehållet i föregående års deklaration som är avstämningsuppgifter.

Det är endast uppgifter i föregående års inkomstdeklaration som enkelt, d.v.s. med tekniskt stöd, kan stämmas av mot uppgifter i den aktuella inkomstdeklarationen som är avstämningsuppgifter (prop. 2014/15:131 s. 222–223). Krävs det en manuell granskning för att upptäcka ett fel bör uppgiften inte anses vara en avstämningsuppgift.

Exempel på uppgifter i föregående års deklaration som har en direkt koppling till årets deklaration och därför är avstämningsuppgifter är

• balansposter

• fastställt underskott av näringsverksamhet
• föregående års avsättning till egenavgifter.

Faställt underskott av näringsverksamhet

Skatteverket anser att det endast är sådant underskott av näringsverksamhet som den uppgiftsskyldiga själv har redovisat i föregående års deklaration som utgör en avstämningsuppgift.

Om Skatteverket beslutar om att ändra redovisat underskott genom att sätta ned eller helt ta bort det redovisade underskottet är det nya underskottet inte att betrakta som en avstämningsuppgift. Motiveringen till detta är att föregående års fastställda underskott i detta fall inte bygger på de uppgifter som har lämnats i föregående års deklaration och att ett justerat underskott inte på samma sätt med tekniskt stöd kan användas som avstämningsmaterial (Skatteverkets ställningstagande om skattetillägg vid felaktigt inrullat underskott av näringsverksamhet).

Exempel: den oriktiga uppgiften framgår av en avstämningsuppgift

Ett bolag har år 1 deklarerat 100 000 kr som underskott av näringsverksamhet. Underskottet fastställs av Skatteverket. I deklarationen för år 2 gör bolaget avdrag för inrullat underskott med 200 000 kr. I denna situation framgår den oriktiga uppgiften vid en avstämning mot deklarerade uppgifter i föregående års deklaration och därför ska inget skattetillägg tas ut.

Exempel: den oriktiga uppgiften framgår inte av en avstämningsuppgift

Ett bolag har år 1 deklarerat 400 000 kr som underskott av näringsverksamhet. Efter utredning beslutar Skatteverket att reducera underskottet till 200 000 kr. I deklarationen för år 2 gör bolaget felaktigt avdrag för inrullat underskott med 400 000 kr. I detta fall är föregående års fastställda underskott inte att betrakta som en avstämningsuppgift, och därför kan skattetillägg tas ut.

Samtidigt anser Skatteverket att det i denna situation finns skäl att medge hel befrielse från ett skattetillägg (Läs mer under rubriken – En oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter).

Föregående års avsättning till egenavgifter

Skatteverket anser att det endast är sådan avsättning till egenavgifter som den uppgiftsskyldiga har redovisat i föregående års deklaration som utgör en avstämningsuppgift.

Om Skatteverket beslutar om att avvika från lämnade deklarationsuppgifter och medger ytterligare avdrag för avsättning till egenavgifter, är den nya avsättningen inte att betrakta som en avstämningsuppgift. Motiveringen är att föregående års avsättning till egenavgifter inte bygger på uppgifter som har lämnats i föregående års deklaration och att en återföring av egenavgifterna inte på samma sätt kan stämmas av med ett tekniskt stöd (Skatteverkets ställningstagande om skattetillägg vid felaktigt inrullat underskott av näringsverksamhet).

Exempel: lämnad uppgift om avsättning till egenavgifter är en avstämningsuppgift

Den uppgiftsskyldiga har år 1 gjort avdrag för avsättning till egenavgifter med 100 000 kr vilket godtas av Skatteverket. I deklarationen för år 2 återförs endast 50 000 kr till beskattning. Uppgiften om avsättning till egenavgifter år 1 är i detta fall en avstämningsuppgift. Och eftersom den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgiften ska det inte tas ut något skattetillägg.

Exempel: Skatteverkets beslut att medge ytterligare avdrag för egenavgifter är inte en avstämningsuppgift

Den uppgiftsskyldiga har år 1 gjort avdrag för avsättning till egenavgifter med 200 000 kr. Skatteverket fattar ett beslut som innebär att den uppgiftsskyldiga medges ytterligare avdrag för egenavgifter med 100 000 kr. I deklarationen för år 2 återförs endast 200 000 kr till beskattning. Skatteverkets beslut att medge avdrag för avsättning till egenavgifter med totalt 300 000 kr utgör i detta fall inte någon avstämningsuppgift. Skattetillägg kan därför tas ut.

Samtidigt anser Skatteverket att det i denna situation finns skäl att medge hel befrielse från ett skattetillägg (Läs mer under rubriken – En oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter).

Uppgifter i register som Skatteverket har upprättat för kontroll av inkomstdeklarationer är avstämningsuppgifter

Uppgifter i register som Skatteverket upprättar för kontroll av framtida inkomstdeklarationer vid beskattningsutlösande händelser är avstämningsuppgifter (49 kap. 10 d § 3 SFL och prop. 2014/15:131 s. 248).

Uppgifter i ett register kan enligt lagtexten endast vara avstämningsuppgifter i förhållande till en inkomstdeklaration, inte till en skattedeklaration.

Följande uppgifter finns i register upprättade för kontroll av inkomstdeklarationer och är därmed avstämningsuppgifter. Uppgifter om

• uppskov vid andelsbyte
• uppskov vid avyttring av bostadsrätt
• uppskov vid avyttring av fastighet
• skogsavdrag och substansminskning
• avsättning till periodiseringsfonder
• avsättning till expansionsfond.

Skatteverkets fastighetsregister omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter. Det har nämligen inte upprättats för kontroll av framtida beskattningsutlösande händelser. I registret för Skatteverket in nya ägare till fastigheter utifrån de uppgifter som kommer in från Lantmäteriet.

Exempel: en periodiseringsfond har inte återförts efter sex år

Erica har i sin näringsverksamhet inte återfört en periodiseringsfond efter sex år (30 kap 8 § IL). Eftersom den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter, d.v.s. registret över periodiseringsfonder, får Skatteverket inte ta ut något skattetillägg (49 kap. 10 d § 3 SFL).

Exempel: periodiseringsfonder har inte återförts när verksamheten har upphört

Eva-Lotte har i sin deklaration upplyst om att näringsverksamheten har upphört men har inte återfört periodiseringsfonderna till beskattning. Upplysningen kan ha lämnast t.ex. genom ett x i rutan att verksamheten har upphört eller under särskilda upplysningar. Att alla avsättningar ska återföras när verksamheten upphör framgår av 30 kap. 9 § IL.

Skatteverket kan genom avstämning mot registret med periodiseringsfonder (avstämningsuppgifter) upptäcka den oriktiga uppgiften. Skatteverket får därför inte ta ut något skattetillägg.

Om det av deklarationen inte framgår att verksamheten har upphört är utgångspunkten att skattetillägg ska tas ut. Det kan dock finnas grund för att delvis befria från ett skattetillägg som annars skulle ha tagits ut med 40 procent. Läs mer om detta under rubriken När en verksamhet har upphört och periodiseringsfonder inte har återförts.

Exempel: för hög avsättning har gjorts till en expansionsfond samtidigt som det har lämnats uppgift om kapitalunderlag i NE-bilagan

En enskild näringsidkare har i NE-bilagan redovisat kapitalunderlaget 300 000 kr. Expansionsfonden får därmed uppgå till högst 384 630 kr (300 000 kr x 128,21 %). Av Skatteverkets register framgår att expansionsfonden vid beskattningsårets ingång uppgick till 350 000 kr. I sin deklaration yrkar näringsidkaren avdrag för avsättning till expansionsfond med 200 000 kr, d.v.s. med ett belopp som är 165 370 kr högre än vad som är tillåtet (550 000 - 384 630).

Näringsidkaren har lämnat en oriktig uppgift eftersom felet inte kan utläsas av deklarationsuppgifterna. Samtidigt framgår den oriktiga uppgiften vid en avstämning mellan det uppräknade kapitalunderlaget, Skatteverkets register om tidigare avsättning till expansionsfond och årets avdrag för avsättning till expansionsfond. Undantagsbestämmelsen i 49 kap. 10 § 1 SFL är därmed tillämplig och något skattetillägg får inte tas ut.

Exempel: för hög avsättning har gjorts till en expansionsfond samtidigt som det saknas uppgift om kapitalunderlag i NE-bilagan

En enskild näringsidkare har inte redovisat något kapitalunderlag i NE-bilagan. Av Skatteverkets register framgår att det finns en tidigare avsättning till expansionsfond. I årets deklaration yrkas ytterligare avdrag för avsättning till en expansionsfond med ett visst belopp. Efter att Skatteverket har begärt in uppgifter om årets kapitalunderlag framkommer att det yrkade avdraget för avsättningen till expansionsfonden är för högt.

Den omständigheten att det saknas uppgift om kapitalunderlag i NE-bilagan innebär visserligen att det finns en brist i deklarationen, men det innebär inte att avsättningen till expansionsfonden behöver vara felaktig. Avsaknaden av uppgift om kapitalunderlag medför därför inte att Skatteverket får en sådan utredningsskyldighet som påverkar bedömningen av om en oriktig uppgift har lämnats.

Eftersom det inte finns något kapitalunderlag redovisat i deklarationen framgår inte heller den oriktiga uppgiften vid en avstämning mot de uppgifter som finns i Skatteverkets register om tidigare avsättning till expansionsfond. Det innebär att undantagsbestämmelsen i 49 kap. 10 § 1 SFL inte är tillämplig i detta fall.

Exempel: en expansionsfond har felaktigt inte återförts till beskattning samtidigt som det finns uppgift om kapitalunderlag i NE bilagan

En enskild näringsidkare har redovisat kapitalunderlag i NE-bilagan med 300 000 kr. Expansionsfonden får därmed uppgå till högst 384 630 kr (300 000 kr x 128,21 %). Av Skatteverkets register framgår att expansionsfonden vid beskattningsårets ingång uppgick till 450 000 kr. Näringsidkaren har inte gjort någon avsättning eller återföring till expansionsfond i årets deklaration.

Näringsidkaren har lämnat en oriktig uppgift eftersom hen felaktigt inte har återfört 65 370 kr av expansionsfonden. Felet framgår inte av den inlämnade deklarationen. Vid en jämförelse mellan det uppräknade kapitalunderlaget (takbeloppet) och Skatteverkets register om tidigare avsättning till expansionsfond framgår dock att det finns ett fel i deklarationen. Undantagsbestämmelsen i 49 kap. 10 § 1 SFL är därmed tillämplig och något skattetillägg får inte tas ut.

Exempel: en expansionsfond har felaktigt inte återförts till beskattning samtidigt som det saknas uppgift om kapitalunderlag i NE-bilagan

En enskild näringsidkare har inte redovisat något kapitalunderlag i NE-bilagan. Av uppgifterna i Skatteverkets register framgår att det finns en avsättning till en expansionsfond vid beskattningsårets ingång. Efter Skatteverkets utredning framgår att kapitalunderlaget för expansionsfonden har minskat jämfört mot tidigare år och att den överskjutande delen av expansionsfonden därför rätteligen ska återföras till beskattning.

Eftersom underlåtenheten att återföra expansionsfonden inte framgår av uppgifterna i deklarationen har en oriktig uppgift lämnats.

Eftersom uppgifterna om kapitalunderlaget saknas i NE-bilagan, kan man heller inte upptäcka den oriktiga uppgiften vid en jämförelse mot Skatteverkets register om expansionsfond. Undantagsbestämmelsen i 49 kap. 10 § 1 SFL är därför inte tillämplig.

Exempel: expansionsfond har inte återförts när verksamheten har upphört

Erik har i sin deklaration upplyst om att näringsverksamheten har upphört men har inte återfört expansionsfonden till beskattning (34 kap. 16 § IL). Upplysningen kan ha lämnats t.ex. genom ett x i rutan att verksamheten har upphört eller under särskilda upplysningar.

Skatteverket kan genom avstämning mot registret med avsättning till expansionsfond (avstämningsuppgifter) upptäcka den oriktiga uppgiften. Skatteverket får därför inte ta ut något skattetillägg.

Om det av deklarationen inte framgår att verksamheten har upphört är utgångspunkten att skattetillägg ska tas ut. Det kan dock finnas grund för att delvis befria från ett skattetillägg som annars skulle ha tagits ut med 40 procent. Läs mer om detta under rubriken När en verksamhet har upphört och expansionsfond inte har återförts.

Exempel: ett preliminärt uppskov vid avyttring av en fastighet har inte återförts till beskattning

Doris har i årets deklaration inte återfört till beskattning det preliminära uppskov hon fick förra året vid avyttring av sin privatbostadsfastighet. Hon har inte heller redovisat någon ersättningsbostad genom vilken hon skulle kunna få ett slutligt uppskov.

Ett preliminärt uppskov ska återföras till beskattning året efter avyttringen om man inte uppfyller kraven för ett slutligt uppskov.

Skatteverket har tillgång till uppgift i i uppskovsregistret om att Doris har ett preliminärt uppskov som hon antingen ska beskattas för eller så ska Skatteverket fatta beslut om ett slutligt uppskov. Den som vill ha ett slutlig uppskov ska lämna uppgifter om den ersättningsbostad man förvärvat (31 kap. 17 § SFL).

Skatteverkets utredning visar att Doris ska återföra det preliminära uppskovet till beskattning. Doris har visserligen lämnat en oriktig uppgift men den den oriktiga uppgiften framgår samtidigt av Skatteverkets uppskovsregister varför Skatteverket inte får ta ut något skattetillägg. Av uppskovsregistret (avstämningsuppgifter) framgår nämligen att det finns ett preliminärt uppskov som ska hanteras antingen genom att återföras till beskattning eller genom ett beslut om slutligt uppskov.

Exempel: en ersättningsbostad har överlåtits genom arv, testamente, gåva eller bodelning samtidigt som ett uppskovsbelopp inte har återförts till beskattning

Ett uppskovsbelopp ska återföras till beskattning när ersättningsbostaden avyttras. Med avyttring likställs det även att ersättningsbostaden övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning (benefik överlåtelse). Samtidigt finns det undantagssituationer då uppskovsbeloppet inte ska återföras till beskattning och när överlåtaren i stället ska lämna uppgifter om den nya ägaren och uppskovsbeloppet i sin inkomstdeklaration (47 kap. 11 § tredje stycket och 31 kap. 19 § SFL).

Om Skatteverket har tillgång till en kontrolluppgift eller en lagfartsuppgift som visar att en bostadsrätt eller en fastighet har överlåtits till en ny ägare genom benefikt fång och det samtidigt i uppskovsregistret finns uppgift om ett uppskovsbelopp anser Skatteverket att den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter på sådant sätt att skattetillägg inte får tas ut.

Detta exempel är hämtat från Skatteverkets ställningstagande Skattetillägg när en ersättningsbostad har överlåtits genom arv, testamente, gåva eller bodelning och ett uppskovsbelopp inte har återförts till beskattning.

Övrigt kontrollmaterial är inte avstämningsuppgifter

Vad som är avstämningsuppgifter regleras uttryckligen i 49 kap. 10 d § SFL. Övrigt kontrollmaterial är därför inte avstämningsuppgifter.

Det är endast när en oriktig uppgift framgår av avstämningsuppgifter som undantaget från att ta ut skattetillägg ska tillämpas. Att en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter innebär därför att det finns grund för att ta ut ett fullt skattetillägg.

Hel eller delvis befrielse i vissa fall

Trots att uppgifter i ett kontrollmaterial inte är avstämningsuppgifter kan uppgifterna ändå vara av avstämningskaraktär och det kan enligt förarbetena därför finnas skäl för att helt eller delvis befria från ett fullt skattetillägg. Vidare kan det vara så att tillgången till ett kontrollmaterial innebär att risken för ett skatteundandragande är så liten att det finns skäl att helt eller delvis befria från ett fullt skattetillägg (prop. 2014/15:131 s. 223 och 248).

Skatteverket har publicerat ställningstaganden för situationer där de finns skäl att generellt medge hel eller delvis befrielse från ett fullt skattetillägg när en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter.

När en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter i VIES

Uppgifter i VIES omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter såsom de definieras i 49 kap. 10 d § SFL.

Om en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter i VIES kan det dock finnas skäl att delvis befria från ett fullt skattetillägg.

När en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter från Tullverket om import

Uppgifter från Tullverket om import omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter såsom de definieras i 49 kap. 10 d § SFL.

Om en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter från Tullverket om import kan det dock finnas skäl att delvis befria från ett fullt skattetillägg.

När en oriktig uppgift om underlag för fastighetsavgift eller fastighetsskatt framgår av Skatteverkets fastighetsregister

Uppgifter i Skatteverkets fastighetsregister omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter såsom de definieras i 49 kap. 10 d § SFL.

Om en oriktig uppgift i en inkomstdeklaration om underlag för fastighetsavgift eller fastighetsskatt framgår av uppgifter i Skatteverkets fastighetsregister som har förifyllts i den inkomstdeklaration Skatteverket har skickat ut kan det dock finnas skäl att helt eller delvis befria från ett fullt skattetillägg.

När en oriktig uppgift i en inkomstdeklaration framgår av en särskild uppgift som lämnats av ett handelsbolag

En särskilt uppgift som ett handelsbolag lämnar till ledning för en delägarens beskattning (33 kap. 6 § första stycket 2 SFL) omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter i 49 kap. 10 d § SFL.

Om en oriktig uppgift i en inkomstdeklaration framgår av av en särskild uppgift kan det dock finnas skäl att delvis befria från ett fullt skattetillägg.

När det finns en uppgift om ett förbjudet lån i en oren revisionsberättelse

Uppgifter i en oren revisionsberättelse om ett förbjudet lån omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter i 49 kap. 10 d § SFL.

Om en låntagare (uppgiftsskyldig) lämnat en oriktig uppgift genom att inte redovisa det förbjudna lånet ska normalt ett fullt skattetillägg tas ut. Om det i revisionsberättelsen finns sådana personuppgifter som gör att låntagaren på ett enkelt sätt kan identifieras kan det dock finnas skäl att delvis befria från ett fullt skattetillägg. Läs mer om uppgifter om förbjudet lån i en oren revisionsberättelse på sidan Tjänst.

När en oriktig uppgift i en inkomstdeklaration framgår av en utländsk kontrolluppgift.

Utländska kontrolluppgifter som Skatteverket får tillgång till enligt överenskommelse med andra stater omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter i 49 kap. 10 d § SFL.

Om en oriktig uppgift i en inkomstdeklaration framgår av en sådan automatisk kontrolluppgift kan det dock finnas skäl att delvis befria från ett fullt skattetillägg. Läs mer om utländska kontrolluppgifter på sidan Tjänst och Kapital.

När en oriktig uppgift om inrullat underskott av näringsverksamhet framgår av föregående års fastställda underskott

När föregående års fastställda underskott av näringsverksamhet avviker från det underskott som redovisats i föregående års deklaration är Skatteverkets uppfattning att ett felaktigt inrullat underskott i årets deklaration inte framgår av av tillgängliga avstämningsuppgifter.

Samtidigt är Skatteverkets uppfattning att risken för skatteundandragande är liten i denna situation. Om det, när inkomstdeklarationen lämnas, finns ett fastställt underskott som är lägre än det inrullade underskottet anser Skatteverket därför att hel befrielse från skattetillägget ska medges.