OBS: Detta är utgåva 2018.1. Sidan är avslutad 2023.
Andra tjänster än uthyrning och befraktning av fartyget kan omfattas av undantaget, t.ex. reparation och underhåll, lastning och lossning. Som huvudregel gäller undantaget i dessa fall endast när tjänsterna tillhandahålls direkt till den köpare som själv använder fartyget på sådant sätt som anges i undantaget.
Från och med den 1 januari 2018 har reglerna om undantaget för fartyg ändrats för att bättre överensstämma med mervärdesskattedirektivet.
Ombyggnad, reparation och underhåll av sådana fartyg som är undantagna från skatteplikt enligt 3 kap. 21 a § första stycket 1–2 ML undantas från skatteplikt (3 kap. 21 b § första stycket 1 ML). Även tjänsterna uthyrning och befraktning av fartyg omfattas av undantaget. För information om vilka fartyg som omfattas av undantaget, se Fartyg och som är undantagna från skatteplikt.
På motsvarande sätt är reparation, underhåll och uthyrning som avser utrustning till sådana fartyg som avses i 3 kap. 21 a § första stycket 3 ML undantagna från skatteplikt (3 kap. 21 b § första stycket 2 ML). För information om vilken utrustning som omfattas, se Försäljning av utrustning samt av varor för förbrukning och försäljning ombord.
Vidare omfattar undantaget även andra tjänster än de som avses i 3 kap. 21 b § första stycket 1–2 ML, för att täcka direkta behov för de fartyg som anges i 3 kap. 21 a § första stycket 1 eller 2 och deras laster. Tjänster för att täcka direkta behov för ett fartygs last omfattar även tjänster som avser fartygets passagerare (3 kap. 21 b § första stycket 3 ML).
Undantagen motsvaras av artikel 148 c och d i mervärdesskattedirektivet.
Som tjänster hänförliga till fartyg samt delar, tillbehör och utrustning till sådana räknas bland annat
Även kommunikationstjänster kan omfattas av undantaget om det används för fartygets drift. Det gäller kustradiotjänst och Imersat (kommunikationssystem via satellit) men kan även gälla telekommunikation via mobilteletjänster eller Internet. Mobiltjänster och Internet är enligt Skatteverkets uppfattning sådana tjänster som får anses täcka direkta behov för fartyget och dess last om de behövs för kommunikation som avser fartygets drift, t.ex. för att anmäla att fartyget anländer till en hamn. Om tjänsten till någon del är nödvändig för fartygets drift omfattas den enligt Skatteverkets uppfattning i sin helhet av undantaget från skatteplikt. Tjänster som görs tillgängliga via wifi såsom strömmande av tv-kanaler och liknande tjänster och som är avsedda för förströelse av besättningen eller passagerarna kan däremot inte anses täcka direkta behov för fartygen eller deras last och omfattas därmed inte av undantaget (Skatteverkets ställningstagande Fartyg som går på öppna havet).
Uthyrning av personal kan också omfattas av undantaget men endast om det är fråga om personal som är nödvändig för fartygets drift eller framförande, för sjösäkerhetens behov eller för skeppslastens behov. Personal som är nödvändig ur sjösäkerhetssynpunkt enligt fartygssäkerhetslagen (2003:364) får anses täcka direkta behov för fartyget och dess last. Enligt fartygssäkerhetslagen ska det bl.a. finnas en säkerhetsbesättning. Det är det minsta antal besättningsmän i olika befattningar som kan anses vara betryggande från sjösäkerhetssynpunkt och som är ett villkor för att fartyget ska få framföras. Även uthyrning av serveringspersonal kan omfattas om det är fråga om personal som ingår i säkerhetsbesättningen. Ett företag som hyr ut arbetskraft till ett fartyg måste kunna visa att förutsättningarna för att tillämpa undantaget är uppfyllt, d.v.s. att arbetskraften täcker direkta behov för fartyget eller dess last (Skatteverket ställningstagande Fartyg som går på öppna havet).
Farledsavgifter (tidigare benämning farledsvaru- och fyravgifter) som enligt en särskild författning ska betalas till tull- eller sjöfartsmyndighet, bör enligt Skatteverkets uppfattning inte medföra skattskyldighet eftersom de är led i myndighetsutövning. Kammarrätten har också bedömt att uttag av sådana avgifter ingår som ett led i myndighetsutövning (KRNJ 2003-10-01, mål nr 261-2001).
Avgift för upplåtelse av hamn (hamnavgift) för andra fartyg än sådana som omfattas av undantagsregeln i 3 kap. 21 a § ML utgör skattepliktig omsättning enligt 3 kap. 3 § första stycket 5 ML. Läs mer under Skattepliktiga upplåtelser av fastighet.
Som huvudregel undantas omsättningen av tjänster avseende fartyget, dess utrustning eller last endast när de tillhandahålls direkt till den köpare som själv använder fartyget på sådant sätt som anges i undantaget. Köparen behöver inte vara ägaren till fartyget utan det avgörande är att köparen är den som använder fartyget på sådant sätt som anges i undantaget. Det är i det ledet som det är möjligt att försäkra sig om hur fartyget ska användas. Kontrollproblem och en administrativ börda kan uppkomma om undantaget skulle få användas i flera led.
Det kan dock undantagsvis förekomma tillhandahållande av tjänster som kan undantas från skatteplikt även i tidigare led än till den köpare som använder fartyget på sådant sätt som anges i undantaget. Det gäller tillhandahållande av andra tjänster än ombyggnad, reparation, underhåll, befraktning och uthyrning av sådana fartyg eller tjänster i form av uthyrning, reparation och underhåll som avser utrustning till sådana fartyg. För att undantaget ska kunna tillämpas i flera led ska det med hänsyn till tjänstens beskaffenhet vara möjligt att med säkerhet fastställa hur tjänsten kommer att användas direkt när avtal om försäljning ingås. Så är fallet enbart om den korrekta och enkla tillämpningen av undantaget är säkerställd utan att det krävs att det införs något kontroll- och övervakningssystem. Det ska enligt Skatteverkets bedömning redan när avtalet om försäljning tecknas vara så säkerställt att det även för en utomstående framstår som klarlagt utan ytterligare kontroll.
Tjänster som faktiskt utförs direkt ombord på fartyget eller i anslutning därtill, t.ex. lastning och lossning av fartygets gods, är sådana tjänster som kan undantas från skatteplikt även i tidigare handelsled än till den köpare som använder fartyget på ett sådant sätt som anges i undantaget. Detta eftersom tjänsterna rent faktiskt utförs på fartyget. Det krävs för sådana tjänster inga särskilda kontroll- och övervakningssystem utan det är klarlagt redan när avtal om försäljning tecknas att det är tjänster för att täcka direkta behov för sådana fartyg eller för dess laster (Skatteverkets ställningstagande Undantag från skatteplikt för fartyg när omsättningen sker i flera led).
En säljare som vill tillämpa undantaget från skatteplikt för tjänster avsedda för fartyg måste kunna visa att förutsättningarna för undantaget är uppfyllda. Säljaren kan därför begära att köparen tillhandahåller ett intyg eller liknande som visar att denna är en köpare som använder fartyget på sådant sätt som anges i undantaget och att övriga förutsättningar för undantaget är uppfyllda.
Ett grundläggande krav är att säljaren har uppgifter om fartygets identitet i form av namn och IMO-nummer när sådant finns eller ett MMSI-nummer. IMO står för International Maritime Organisation och ett IMO-nummer ska finnas för alla havsgående fartyg med eget framdrivningsmaskineri och över en viss bruttodräktighet. Ett IMO-nummer följer fartyget under dess hela livstid oavsett förändringar av namn, flaggstat eller ägare. MMSI står för Maritime Mobile Service Identifier som är ett nummer som identifierar fartyget vid kommunikation. För fartyg som saknar IMO-nummer kan i stället fartygets registreringsbeteckning (signal) i fartygsregistret användas om fartyget är registrerat i det registret.
Utöver uppgifter om fartygets identitet behöver säljaren uppgifter som visar hur fartyget används. I vissa fall kan dock ett fartygs storlek och utformning vara tillräckligt för att visa vilken verksamhet som köparen bedriver med fartyget, t.ex. större fartyg som är särskilt utformade för godstransporter eller passagerartrafik.
Säljaren kan även behöva uppgifter som visar att fartyget till övervägande del används på öppna havet. Det kan t.ex. vara uppgifter som visar att fartyget regelmässigt går i trafik mellan hamnar där det passerar över öppna havet och ett intyg från köparen som visar i vilken utsträckning fartyget går på öppna havet (Skatteverkets ställningstagande Fartyg som går på öppna havet).
Om en underentreprenör vill tillämpa undantaget från skatteplikt i ett tidigare led där det skulle kunna vara möjligt, måste denne också kunna visa att förutsättningarna för undantaget är uppfyllda. Underentreprenören måste kunna visa att det är fråga om ett fartyg som används på ett sådant sätt som anges i undantaget. Underentreprenören måste därför begära att köparen tillhandahåller ett intyg eller liknande som visar att förutsättningarna för att tillämpa undantaget, t.ex. fartygets användning, är uppfyllda (Skatteverkets ställningstagande Undantag från skatteplikt för fartyg när omsättningen sker i flera led).
Omsättning av tjänster som tillhandahålls av mäklare och andra förmedlare som handlar för någon annans räkning i dennes namn undantas från skatteplikt, om tjänsten avser en sådan omsättning som anges i 3 kap. 21, 21 a eller 21 b §§ ML (3 kap. 22 § ML).
Exempel på tjänster som en skeppsmäklare kan tillhandahålla och som omfattas av undantag från skatteplikt är:
Undantagen enligt 3 kap. 21 a, 21 b och 22 §§ ML är s.k. kvalificerade undantag, vilket innebär att den som omsätter en vara eller tjänst som omfattas av undantaget har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 11 § första stycket ML. Se även sidan Vid vissa undantagna omsättningar.