Vigsel

Svensk lag

En svensk vigsel kan ingås antingen borgerligt, det vill säga i civil form, eller religiöst genom vigsel i ett trossamfund.

I Sverige är äktenskapet könsneutralt. De som ingår äktenskap med varandra kan vara en man och en kvinna, två kvinnor eller två män. Både svenska och utländska medborgare har enligt svensk lag rätt att ingå äktenskap genom vigsel i Sverige.

En vigsel ska alltid föregås av en hindersprövning.

Svensk vigsel i Sverige

När en vigsel har ägt rum ska vigselförrättaren genast sända ett intyg om vigseln till Skatteverket (4 kap. 8 § ÄktB).

Krav för en giltig vigsel

En vigsel är inte giltig om

• vigselförrättaren saknar behörighet att förrätta vigsel
• de blivande makarna inte har varit närvarande samtidigt och samtyckt till äktenskapet
• vigselförrättaren inte har förklarat dem som makar.

Däremot behöver en vigsel inte bli ogiltig om en behörig vigselförrättare har överskridit sina befogenheter, till exempel om han eller hon förrättar vigsel i utlandet utan att ha regeringens tillstånd.

Om det finns synnerliga skäl kan regeringen i efterhand godkänna en ogiltig vigsel, om paret ansöker om detta (4 kap. 2 § ÄktB).

Vigselförrättaren är skyldig att kontrollera att hindersprövningen gjorts

Vigselförrättaren är alltid skyldig att kontrollera att det har gjorts en hindersprövning inom rätt tid före vigseln och att det inte har kommit fram något hinder mot äktenskapet. Vigselförrättaren kontrollerar detta med hjälp av intyget om hindersprövning som de blivande makarna lämnar till vigselförrättaren före vigseln.

Om det visar sig att vigseln har skett utan någon giltig hindersprövning ska Skatteverket underrätta det organ som anmäler eller prövar frågor om disciplinansvar och liknande för vigselförrättaren. Om det dessutom visar sig att vigseln har skett i strid mot något äktenskapshinder ska Skatteverket även underrätta en allmän åklagare. En vigsel är giltig även om den har skett utan en giltig hindersprövning (4 kap. 8 § ÄktB).

Vigselförrättaren ska underrätta Skatteverket om vigseln

Vigselförrättaren ska genast underrätta Skatteverket om vigseln. Innan vigseln registreras i folkbokföringen ska Skatteverket kontrollera att det finns en giltig hindersprövning och att inget hinder har kommit fram (4 kap. 8 § ÄktB).

Om underrättelsen om vigseln lämnas på vigselintyget behöver Skatteverket normalt inte göra några ytterligare undersökningar utan kan utgå från att en hindersprövning har skett. I annat fall bör Skatteverket begära att vigselförrättaren kompletterar med intyget om hindersprövning.

Vigselförrättaren måste vara behörig

I samband med registreringen av en vigsel kontrollerar Skatteverket även att vigselförrättaren varit behörig. Vigselförrättaren anger normalt församlingens eller samfundets namn på vigselintyget eller lämnar andra uppgifter om sin behörighet. När sådana uppgifter saknas bör Skatteverket begära att vigselförrättaren styrker sin behörighet innan vigseln registreras.

Skatteverket ska kontrollera att det finns en giltig hindersprövning och att vigselförrättaren varit behörig även när det gäller en sådan svensk vigsel som ska registreras enligt 1 § andra stycket FOL.

Skatteverket bör normalt godta vigselförrättarens uppgifter om dennes behörighet. Om vigselförrättaren inte har lämnat några uppgifter, trots en begäran om komplettering, kan Skatteverket kontrollera behörigheten hos de myndigheter som för register över behöriga vigselförrättare. Kammarkollegiet för ett register över vigselförrättare med behörighet att viga inom Svenska kyrkan och andra samfund. Länsstyrelsen i varje län har förteckningar över borgerliga vigselförrättare.

Vigselförrättare inom Svenska kyrkan och andra trossamfund

Den som är behörig vigselförrättare enligt ett beslut från Kammarkollegiet får förrätta vigsel inom Svenska kyrkan och andra trossamfund. Om en person inom ett trossamfund viger någon utan tillstånd från Kammarkollegiet är vigseln inte giltig. Detta gäller även präster inom i Svenska kyrkan.

Vigselrätten gäller från dagen för Kammarkollegiets beslut.

Kammarkollegiet kan återkalla ett tillstånd att viga, till exempel om vigselförrättaren inte följer kraven på hur en vigsel ska gå till eller om samfundet begär att vigselrätten ska återkallas. I samband med en prövning av återkallelse av en vigselförrättares förordnande ska Kammarkollegiet även utreda om det finns grund för att återkalla samfundets vigselrätt.

Borgerliga vigselförrättare

Länsstyrelsen i varje län förordnar borgerliga vigselförrättare. Endast den som är förordnad av länsstyrelsen är behörig att förrätta en borgerlig vigsel. Behörigheten gäller i hela landet. Länsstyrelsen kan också återkalla ett förordnande, till exempel om vigselförrättaren inte följer kraven för hur en vigsel ska gå till.

Registrerade partnerskap kan omvandlas till äktenskap

Före maj 2009 kunde två personer av samma kön registrera partnerskap enligt PskL, vilket i stort sett hade samma rättsverkan som ett äktenskap. Det är numera inte möjligt att registrera ett partnerskap, men de partnerskap som registrerades före den 1 maj 2009 fortsätter att gälla tills de upplöses genom dom eller den ena partnerns död.

De som vill kan omvandla sitt registrerade partnerskap till ett äktenskap antingen genom en gemensam anmälan till Skatteverket eller genom att de låter viga sig enligt reglerna i ÄktB. Det är endast de som har ingått partnerskap enligt PskL som har möjlighet att omvandla sitt partnerskap på detta sätt. De som har ingått registerat partnerskap enligt utländsk lag saknar den möjligheten.

Omvandling genom anmälan till Skatteverket

De som väljer att omvandla sitt partnerskap till ett äktenskap genom en anmälan till Skatteverket ska göra detta genom att lämna in en skriftlig anmälan undertecknad av båda partner. Ingen särskild blankett krävs. Partnerskapet gäller då som ett äktenskap från och med den dag anmälan kommer in till Skatteverket (3 § lag [2009:260] om upphävande av lagen [1994:1117] om registrerat partnerskap).

Omvandling genom vigsel

De som väljer att omvandla sitt partnerskap till ett äktenskap genom en vigsel har rätt att bli vigda utan någon föregående hindersprövning. Äktenskapet gäller i dessa fall från och med dagen för vigseln (3 § lag [2009:260] om upphävande av lagen [1994:1117] om registrerat partnerskap).

Internationella förhållanden

Ett par kan ingå äktenskap utomlands enligt svensk eller utländsk lag. Man kan också ingå äktenskap enligt utländsk lag i Sverige.

Svensk vigsel utomlands

Om de blivande makarna vill ingå äktenskap enligt svensk lag i utlandet krävs att minst en av dem är svensk medborgare.

För hindersprövningen vid en svensk vigsel i utlandet gäller samma regler som vid en vigsel i Sverige.

För kontroll av om en svensk vigsel har skett i utlandet kan Skatteverket kontakta vigselförrättaren. Det finns en förteckning över ambassader med vigselrätt på Utrikesdepartementets webbplats och information på Svenska kyrkans webbplats.

Utländsk vigsel i Sverige

Det är möjligt att i Sverige ingå äktenskap enligt utländsk lag. Detta förutsätter att vigselförrättaren har fått regeringens tillstånd att viga i Sverige. Vissa utländska präster och vissa diplomatiska samt konsulära tjänstemän har fått ett sådant tillstånd. Om vigselförrättaren saknar vigselrätt kan Skatteverket inte registrera någon vigsel (SFS 1904:26 S.1).

Regeringen kan besluta om inskränkningar i den utländska vigselförrättarens vigselrätt. En begränsning kan exempelvis vara att ingen av de blivande makarna får vara svensk medborgare.

Normalt krävs inte någon svensk hindersprövning vid en vigsel enligt utländsk lag, men om någon av makarna är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige vid vigseltillfället får det inte finnas något hinder mot äktenskapet enligt svensk lag. Detta gäller både äktenskap som ingåtts genom utländsk vigsel i Sverige och utländsk vigsel i utlandet.

Utländsk vigsel i utlandet

Om en folkbokförd person vill registrera en utländsk vigsel i folkbokföringen måste personen styrka att det har skett en vigsel. Detta sker normalt genom att personen visar upp ett vigselbevis eller någon motsvarande handling i original eller som en vidimerad kopia. Om det inte går att bedöma handlingen kan Skatteverket begära att den antingen förses med en apostille för de länder som är anslutna till Haagkonventionen den 5 oktober 1961, eller att handlingen legaliseras hos en behörig myndighet i det land där den utfärdades. Legalisering innebär att den behöriga myndigheten intygar att en namnteckning, ett sigill eller en stämpel på handlingen är äkta. Skatteverket kan inte registrera en vigsel som inte är styrkt. Om underlaget är bristfälligt eller oklart bör Skatteverket inte registrera vigseln (RÅ 2000 not. 122).

När är en vigsel enligt utländsk lag giltig i Sverige?

En vigsel i utlandet enligt utländsk lag är giltig i Sverige om den är:

• giltig i vigsellandet, eller
• giltig i det land som har gett vigselförrättaren rätt att viga i vigsellandet, eller
• giltig i det land eller de länder där makarna vid vigseltillfället var medborgare eller hade hemvist (1 kap. 7 § IÄL).

För att ett utländskt äktenskap som ingåtts den 1 maj 2004 eller senare ska vara giltigt i Sverige krävs dessutom att det inte finns några hinder mot äktenskapet enligt svensk lag. Detta krav gäller om någon av makarna är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige vid vigseltillfället. Den som är folkbokförd anses normalt också ha hemvist här.

Ett äktenskap erkänns inte i Sverige om det ingås av en person som är under 18 år och som har anknytning till Sverige (1 kap. 8 a § IÄL). Detta medför att de rättsverkningar som enligt svensk rätt normalt följer av ett äktenskap, som till exempel faderskapspresumtion och arvsrätt, inte gäller. Regeln omfattar både äktenskap som ingåtts genom utländsk vigsel i Sverige och utländsk vigsel i utlandet.

En vigsel bedöms alltid utifrån förhållandena vid tidpunkten för vigseln. Skatteverket ska utgå från de uppgifter som finns tillgängliga för verket när man bedömer om det finns anledning att vägra registrera ett utländskt äktenskap. Detta innebär i praktiken att Skatteverket endast kan vägra att godkänna en utländsk vigsel om personen är under 18 år eller redan registrerad som gift.

Undantag: ändrade förhållanden

Det finns en möjlighet för Skatteverket att göra undantag i det enskilda fallet och ändå erkänna en utländsk vigsel. Detta kan exempelvis ske om förhållandena har ändrats så att det inte längre finns något hinder eller att äktenskapet har varat under en längre tid och att makarna har hemmavarande barn. Däremot bör inte det förhållande att en person efter vigseln har uppnått en ålder av 18 år medföra att äktenskapet erkänns i Sverige (HFD 2012 ref. 17).

Undantag: tvång

Även om den utländska vigseln annars skulle vara giltig kan Skattverket i vissa fall ändå inte registrera den i folkbokföringen om det görs sannolikt att äktenskapet inte har ingåtts av fri vilja. I praktiken gäller detta när frågan om tvång redan utreds hos någon annan myndighet, exempelvis socialförvaltningen. Skatteverket har även i dessa fall möjlighet att göra ett undantag vid synnerliga skäl (1 kap. 8a § IÄL).

Olika länder kan ha olika krav

Normalt krävs inte någon svensk hindersprövning för en vigsel inför en utländsk myndighet. Bestämmelserna i vigsellandet avgör vilka handlingar som krävs för en vigsel där. Vissa länder kräver till exempel ett svenskt äktenskapscertifikat. I många länder har utländska medborgare inte rätt till vigsel förrän de har vistats i landet under en viss tid. De blivande makarna får kontakta vigsellandets ambassad eller konsulat i Sverige för närmare upplysningar. Det får inte finnas något hinder mot äktenskapet enligt svensk lag om äktenskapet ska bli giltigt i Sverige.

I vissa fall kan även Svenska kyrkan i utlandet förrätta vigsel i enlighet med landets egna regler. Då har den tjänstgörande svenska prästen på orten en lokal vigselrätt.

I vissa länder är en borgerlig vigsel obligatorisk. I andra länder måste vigseln ha förrättats inom ett visst samfund för att vara giltig.

I länder med obligatorisk borgerlig vigsel förekommer det ofta att parterna också vigs kyrkligt. Den kyrkliga vigseln är då endast en ceremoni och saknar rättslig verkan. Andra länder kräver att makarna ska registrera en kyrklig vigsel hos en särskild statlig myndighet, till exempel en civilregistermyndighet eller motsvarande, för att vigseln ska bli giltig.

Vissa länder, till exempel Finland, Polen, Turkiet, Frankrike och Schweiz, underrättar Skatteverket via en svensk myndighet i utlandet när svenska medborgare blivit vigda inför deras respektive myndigheter. I övriga fall får Skatteverket normalt uppgift om utländska vigslar genom de handlingar som makarna visar upp för att registrera sitt civilstånd i samband med att de flyttar till Sverige eller senare.

I några länder är det tillåtet att ingå tidsbegränsade äktenskap. Detta innebär att äktenskapet ingås för en viss avtalad period. Sådana äktenskap kan inte likställas med ett äktenskap enligt svensk rätt, oavsett hur kort eller lång tid äktenskapet gäller enligt avtalet. Skatteverket kan därför aldrig registrera tidsbegränsade äktenskap i folkbokföringen.

Utländska registrerade partnerskap kan gälla i Sverige

I vissa länder finns fortfarande lagstiftning som motsvarar PskL, att två personer av samma kön kan ingå en motsvarighet till det tidigare svenska registrerade partnerskapet. I vissa fall, framför allt i samband med en flytt till Sverige måste Skatteverket därför bedöma om ett partnerskap som har ingåtts i utlandet ska gälla här och registreras i folkbokföringen.

Sedan PskL upphävdes saknas uttryckliga regler om giltighet i Sverige för partnerskap och liknande som har ingåtts i utlandet mellan två personer av samma kön. Frågan om hur sådana äktenskapsliknande rättsinstitut ska bedömas har överlämnats till rättstillämpningen. Reglerna i IÄL om vigslar i utlandet bör vara till vägledning i bedömningen (Civilutskottets betänkande 2008/09:CU 19 Könsneutrala äktenskap och vigselfrågor).

Ett utländskt partnerskap kan registreras om rättsverkningarna motsvarar ett svenskt äktenskap. Det är framför allt viktigt att ett ingånget partnerskap är ett äktenskapshinder enligt det aktuella landets lag. När det gäller partnerskap från nordiska länder vållar bedömningen normalt inte några problem.

Utländskt partnerskap som gäller i Sverige registreras antingen som partnerskap eller äktenskap

Följande bör gälla vid bedömningen av utländska registrerade partnerskap mellan två personer av samma kön.

Beroende på när det utländska partnerskapet registrerades kan det vid registrering i folkbokföringen behandlas antingen som ett äktenskap eller som ett registrerat partnerskap. Ett utländskt partnerskap ingånget den 1 maj 2009 eller senare behandlas normalt som ett äktenskap medan ett utländskt partnerskap som ingåtts före den 1 maj 2009 behandlas som ett partnerskap.

Ett viktigt skäl till att bedömningen av utländska partnerskap blir olika beroende på när de ingicks är att utländska partnerskap enligt de regler som gällde före den 1 maj 2009 skulle gälla i Sverige som partnerskap. Det saknas regler som gör det möjligt att i Sverige omvandla ett utländskt partnerskap till äktenskap. De som den 1 maj 2009 redan var folkbokförda som registrerade partner enligt utländsk lag har därför inte möjlighet att omvandla sitt partnerskap genom anmälan eller vigsel. Denna möjlighet har enbart de som registrerat partnerskap enligt PskL.