En godkänd lagerhållare är en fysisk eller juridisk person som fått ett godkännande av Skatteverket att hantera snus eller tuggtobak utan att skattskyldighet inträder.
En godkänd lagerhållare är en fysisk eller juridisk person som fått ett godkännande av Skatteverket att hantera snus eller tuggtobak utan att skattskyldighet inträder.
Den som är godkänd lagerhållare är skattskyldig (36 § första stycket 1 LTS).
Ett godkännande som lagerhållare förutsätter enligt 38 § första stycket LTS att den sökande
Ett godkännande som lagerhållare förutsätter att den sökande bedriver eller avser att bedriva verksamhet av viss art. För att kunna godkännas ska den sökande avse att i Sverige (38 § första stycket LTS):
Observera att det räcker att den sökande bedriver eller avser att bedriva verksamhet enligt en av ovan nämnda punkter för att kunna godkännas som lagerhållare. Godkännandet ger dock lagerhållaren rätt att även hantera varor enligt övriga punkter utan att skattskyldighet inträder. Godkännandet som lagerhållare begränsas därmed inte till den typ av verksamhet som den sökande uppgav i sin ansökan.
Enligt punkten 4 kan man godkännas som lagerhållare om man avser att bedriva verksamhet i exportbutik. Exportbutiker är sådana butiker som inrättas på flygplatser och där flygpassagerare som reser till en plats utanför EU:s skatteområde har möjlighet att köpa vissa kvantiteter obeskattade varor. Det är Skatteverket som, efter ansökan, beviljar flygplatshållaren tillstånd att inrätta exportbutik på flygplatsen. Flygplatshållaren kan antingen själv bedriva verksamheten i exportbutiken eller avtala med någon annan att bedriva verksamheten.
Nytt: 2018-06-28
Om snus eller tuggtobak ska säljas i exportbutiken ska den som bedriver verksamheten vara godkänd som lagerhållare (5 § första stycket lagen [1999:445] om exportbutiker).
Ett godkännande som lagerhållare förutsätter att den sökande är lämplig som lagerhållare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt (38 § första stycket LTS). Rekvisiten för lämplighetsprövningen är desamma som för aktörer inom uppskovsförfarandet som ska lämplighetsprövas (upplagshavare, registrerad avsändare och registrerad varumottagare). Lämplighetsbedömningar avseende dessa aktörer kan därför ge viss ledning för bedömningen av om någon är lämplig att vara godkänd lagerhållare. Även förarbetsuttalanden angående lämplighetsprövning av aktörerna inom uppskovsförfarandet kan ge viss ledning.
Även om rekvisiten för lämplighetsprövningen är lika de som gäller för aktörer inom uppskovsförfarandet så innebär inte detta att lämplighetsprövningen ska vara identisk. Det ligger i sakens natur att lämplighetsprövningen kan behöva vara mer omfattande vid godkännande av den som avser att vara upplagshavare än för den som avser att vara registrerad varumottagare (jfr prop. 2009/10:40 s. 164). På motsvarande sätt bör omfattningen av lämplighetsprövningen av den som ansöker om godkännande som lagerhållare anpassas efter vad som är relevant för en sådan aktör.
Om sökanden är en juridisk person ska lämplighetskravet även omfatta den eller de fysiska personer som har bestämmande inflytande i bolaget. Detta stöds av vad Kammarrätten i Sundsvall anfört i en dom från den 22 november 2002 (KRSU 2002-11-22, mål nr 84-2002).
Kammarrätten har prövat frågan om Skatteverkets beslut att återkalla ett bolags godkännande som lagerhållare varit riktigt. Skatteverket hade återkallat bolag A:s godkännande som upplagshavare bland annat på den grunden att bolagets ägare, styrelseledamot och firmatecknare NN varit delaktig i tre andra bolag B, C och D, där omfattande brister konstaterats avseende försenade årsredovisningar, försenade skattebetalningar, avsaknad av godtagbara säkerheter samt underlåtenhet att upprätta kontrollbalansräkning trots att skyldighet att göra detta förelegat.
Kammarrätten ansåg att NN redan genom sin formella ställning hade ett bestämmande inflytande över bolag A. Bedömningen av om förutsättningar fanns för bolag A att ha kvar sitt godkännande som lagerhållare skulle därför omfatta även NN. Vidare fann kammarrätten att vad som framkommit om NN:s delaktighet i bolag B:s verksamhet visat att han hade haft ett bestämmande inflytande i det bolaget samt att han redan på formella grunder hade sådant inflytande över bolagen C och D.
Mot den bakgrunden och med beaktande av den misskötsamhet som lagts respektive bolag till last instämde kammarrätten i förvaltningsrättens och Skatteverkets bedömning att NN inte var lämplig att bedriva verksamhet under uppskjuten skattskyldighet (KRSU 2017-03-10, mål nr 1758-16).
Kammarrätten har i flera mål prövat frågan om upplagshavares och registrerade varumottagares lämplighet enligt LAS. Domarna avser både återkallelse av godkännandet och avslag på ansökan om godkännande. Även om domarna avser alkoholskatt och upplagshavares och registrerad varumottagares lämplighet kan de ge ledning för tillämpningen av denna bestämmelse i LTS.
Ansökan om godkännande som lagerhållare ska göras skriftligt på blankett enligt formulär som fastställs av Skatteverket (11 § FTS). Ansökan ska göras på blanketten ”Ansökan, Lagerhållare – Tobaksskatt” (SKV 5095).
Skatteverket prövar frågor om godkännande av lagerhållare (6 § FTS). Om Skatteverket finner att förutsättningar för godkännande som lagerhållare finns meddelar Skatteverket ett beslut om att den sökande har godkänts som lagerhållare. Av beslutet framgår från och med vilket datum som godkännandet gäller.
Beslut om godkännande som lagerhållare omfattas inte av SFL:s bestämmelser om överklagande utan överklagas i stället med stöd av 41 § LTS.
Ett beslut om godkännande som lagerhållare är sekretessbelagt.
Den som har godkänts som lagerhållare ska anmäla till Skatteverket om (9 § FTS):
Godkännandet av lagerhållare ska enligt 38 § andra stycket LTS återkallas av Skatteverket om
Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet (38 § andra stycket LTS).
Beslut om återkallelse av godkännande som lagerhållare omfattas inte av SFL:s bestämmelser om överklagande utan överklagas i stället med stöd av 41 § LTS.
Ett beslut om återkallelse av godkännande som lagerhållare är sekretessbelagt.
Nytt: 2018-02-09
Ett godkännande som lagerhållare gäller en viss juridisk eller fysisk person. Skatteverket anser att ett godkännande som lagerhållare inte övergår till det övertagandet aktiebolaget vid en fusion. Godkännandet upphör att gälla från tidpunkten då aktiebolaget anses upplöst eftersom det överlåtande aktiebolaget då inte längre finns.
Vid en fusion måste det övertagande aktiebolaget därför ansöka om ett nytt godkännande som lagerhållare om bolaget avser att driva verksamhet vidare som lagerhållare. Skatteverket ska pröva om det aktiebolaget uppfyller förutsättningarna för ett godkännande.
Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet (38 a § LTS).
Det är samma godkännande som lagerhållare som övergår till konkursboet. Det är alltså inte fråga om att konkursgäldenärens godkännande återkallas och ersätts med ett godkännande för konkursboet. Om konkursförvaltaren inte önskar att godkännandet ska kvarstå kan förvaltaren begära att godkännandet återkallas (jfr prop. 2013/14:10 s. 122 jämförd med 119 och 120).