OBS: Detta är utgåva 2019.2. Sidan är avslutad 2023.
Tjänster som i sig inte utgör sjukvård men har nära anknytning till sjukvård omfattas av undantag från skatteplikt. Uthyrning av personal är i sig inte en tjänst som utgör sjukvård (jfr även HFD 2018 ref.41).
Skatteverket anser att tre kriterier ska vara uppfyllda för att uthyrning av personal ska kunna vara nära anknuten till sjukvård.
Det första kriteriet är uppfyllt om både säljare och köpare själva huvudsakligen tillhandahåller vårdtjänster gentemot patienter i förhållande till uthyrning av personal. Med huvudsakligen avses här att det normalt är mer än 75 procent.
Det andra kriteriet, det vill säga att tjänsten ska vara absolut nödvändig för den undantagna vårdtjänsten, innebär att den tjänst som den uthyrda personalen ska göra hos köparen ska vara kopplad till vårdtjänsten. Tjänsten ska dessutom vara väsentlig för att uppnå behandlingsmålen med sjukvården hos köparen. Andra kringtjänster som utförs, t.ex. lokalvård, kan inte anses vara absolut nödvändiga för den undantagna vårdtjänsten.
Tjänster som syftar till att förbättra patienternas komfort och välbefinnande kan i princip inte vara tjänster som har nära anknytning till sjukvård. För att kunna omfattas måste tjänsterna vara väsentliga för att uppnå behandlingsmålen med sjukhusvården och sjukvården inom ramen för vilka de tillhandahålls. Det är endast sådana tjänster som är absolut nödvändiga (C-394/04 och C-395/04 Ygeia, punkterna 29-30).
Det tredje kriteriet får anses uppfyllt om säljaren kan visa att syftet med tillhandahållandet är något annat än att vinna ytterligare intäkter i direkt konkurrens med kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt. Skatteverket gör bedömningen att vid uthyrning av personal görs detta som regel i konkurrens med kommersiella företag som får betalar mervärdesskatt. I undantagsfall kan det dock finnas ett annat grundläggande syfte än att vinna ytterligare intäkter. Om så är fallet måste bedömas utifrån relevanta faktiska omständigheter i varje enskilt fall. Det är säljaren som ska visa att så är fallet.
Sjukhus A, som drivs bedrivs i privat regi, har läkare med specialistkompetens inom hjärt- och kärlkirurgi. Ett annat sjukhus, B, som drivs av ett landsting behöver utveckla sin kompetens inom hjärt- och kärlkirurgi. B har i stället specialistkompetens inom ett annat område. A och B har ett samarbetsavtal för att utöka varandras kompetens. B köper inom ramen för samarbetet in tjänster från A som består av att A:s läkare utför olika operationer hos B tillsammans med B:s personal. Det är dock B som har ansvaret för vården gentemot patienten. Det är i ett sådant fall inte fråga om att A tillhandahåller B en vårdtjänst.
Det är i stället fråga om en tjänst med nära anknytning till sjukvård eftersom de tre kriterierna är uppfyllda.
Uthyrningen omfattas av undantaget från skatteplikt.
En ST- läkare arbetar, utöver arbetet inom sitt huvud-/specialistområde, inom angränsande områden. Arbetet inom det angränsande området kallas randning eller sidoutbildning. Syftet är främst att utöka kompetensen hos ST-läkaren. Den s.k. randningen sker ibland inom ett annat landsting (B) än det landsting där ST-läkaren är anställd (A) och det förekommer då att lönekostnaden delas mellan de två landstingen. Även om ST-läkaren utför olika sjukvårdande behandlingar hos B så är det B som tillhandahåller vården och har ansvaret gentemot patienten. Det är därmed inte fråga om att A tillhandahåller B en vårdtjänst utan A tillhandahåller uthyrning av personal.
Det är däremot fråga om en tjänst med nära anknytning till sjukvård eftersom de tre kriterierna är uppfyllda.
Uthyrningen omfattas av undantaget från skatteplikt.
Nytt: 2019-02-28
En läkare bedriver sin verksamhet i ett aktiebolag och bedriver sin huvudsakliga verksamhet på en egen mottagning. Läkaren har avtal med en vårdcentral som innebär att hen anlitas som konsult när behov uppstår, några timmar per vecka. Det är vårdcentralen som tillhandahåller vården gentemot patienten.
Aktiebolaget ställer endast sin arbetskraft till förfogande. Aktiebolaget tillhandahåller inte vårdcentralen en vårdtjänst eftersom aktiebolaget inte tillhandahåller vård gentemot patienten för denna tjänst. Det är den som driver vårdmottagningen, i detta fall vårdcentralen, som tillhandahåller vårdtjänsten direkt till patienten och som är patientens motpart. Det saknar betydelse för den mervärdesskatterättsliga bedömningen att aktiebolaget ses som vårdgivare enligt medicinrättslig lagstiftning.
Det är inte heller fråga om en tjänst med nära anknytning till sjukvård eftersom det tredje kriteriet inte är uppfyllt.
Uthyrningen är därför skattepliktig.
Det nya synsättet ska enligt tillämpningsinformationen till ställningstagandet Uthyrning av vårdpersonal tillämpas fr.o.m. 1 juli 2019. Detta innebär att beslut på initiativ av Skatteverket som föranleds av ställningstagandet inte bör avse redovisningsperioder före den 1 juli 2019.