Utländska motsvarigheter till svenska företeelser

Allmänna riktlinjer om utländska motsvarigheter till svenska företeelser

Inkomstskattelagens termer och uttryck omfattar i princip både svenska och utländska företeelser. Bestämmelsen i 2 kap. 2 § IL innebär att utländska motsvarigheter likställs med svenska företeelser vid tillämpningen av IL. Här kan bestämmelsen om periodiskt understöd i 10 kap. 6 § IL anges som exempel, vid prövningen av om en förmånstagare är skattskyldig för utbetalningar från en trust såsom periodiskt understöd i inkomstslaget tjänst ska det göras en bedömning av om trusten kan anses vara en utländsk motsvarighet till svensk stiftelse. Detta behandlas närmare i delavsnittet trusten ur ett svenskt perspektiv.

Utländska företeelser omfattas dock inte om det anges att det bara är svenska som menas. I vissa fall framgår det av sammanhanget att det bara är svenska företeelser som menas.

När det gäller regler som avser staten, regeringen, landsting, kommuner och kommunalförbund är det bara svenska subjekt som menas och inte deras utländska motsvarigheter.

Hur vet man när bara svenska företeelser omfattas?

När det är bara svenska företeelser som omfattas kan detta anges på olika sätt. Ordet ”svensk” används i vissa lagrum, t.ex. ett svenskt aktiebolag (24 kap. 5 § IL). I vissa andra situationer anges att en regel gäller för vissa företeelser enligt ett svenskt lagrum, t.ex. räntor enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395), 9 kap. 7  § IL. Utländska motsvarigheter omfattas alltså inte när det står ”svensk” eller ”enligt lagen…”. Om det däremot står ränta ”av det slag som avses i lagen” eller att något görs ”på det sätt som anges i lagen” omfattas både svenska och motsvarande utländska företeelser (prop. 1999/2000:2 del 1 s. 519).

Att det är bara svenska företeelser som omfattas kan också framgå av sammanhanget. När det t.ex. finns regler om avdrag som har gjorts, om intäkter som ska tas upp eller om skattemässiga värden får det anses framgå av sammanhanget att det är avdrag, intäkter och värden vid den svenska taxeringen som menas (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 21 f).

Hur nära behöver en utländsk företeelse överensstämma med en svensk?

Det är inte möjligt att ange hur nära en utländsk företeelse ska överensstämma med en svensk för att anses motsvara denna. En sådan bedömning är beroende av vilken slags företeelse och vilken regel det handlar om (prop. 1999/2000:2 del 1 s. 519).

Det som ska bedömas är om något enligt den utländska rätten är sådant att den aktuella företeelsen skulle kunna falla in under den svenska termen som den används i IL, vilket ska ses ur såväl ett svenskt som ett utländskt perspektiv (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 22).

När det gäller frågan vilka utländska företeelser som kan tänkas motsvara ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening har lagstiftaren uttalat att det ligger i sakens natur att de svenska associationsformerna aktiebolag och ekonomisk förening inte alltid har en identiskt lika motsvarighet i utländska stater. Det behöver därför inte föreligga absolut identitet, utan det får i de enskilda fallen avgöras om likheterna är så stora att den utländska företeelsen kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 22).

Exempel på utländska företeelser som har bedömts

Aktiebolag

Frågan om utländska motsvarigheter till aktiebolag vid reglerna om näringsbetingade andelar har bedömts i ett antal förhandsbesked och domar från Högsta förvaltningsdomstolen. Det behandlas på sidan Andelar i utländska juridiska personer.

CFC-bolag

Skatteverket anser att andelar i CFC-bolag kan omfattas av 57 kap. IL (Skatteverkets ställningstagande Omfattas andelar i CFC-bolag av bestämmelserna i 57 kap. IL om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag?).

I utlandet delägarbeskattade juridiska personer

Skatteverket har tagit ställning till när en utländsk juridisk person ska anses vara jämförlig med ett handelsbolag i Skatteverkets ställningstagande Beskattning av i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och deras delägare.

Fonder

Skatteverket har uttalat sin uppfattning om vilka utländska fonder som kan anses motsvara svenska värdepappersfonder och specialfonder (Skatteverkets ställningstagande Utländska motsvarigheter till svenska värdepappersfonder och specialfonder).

Ägarlägenheter

Skatteverket anser att utländska s.k. ägarlägenheter motsvarar småhus som begreppet används i 47 kap. 5 § och 2 kap. 13 § IL (Skatteverkets ställningstagande Utländska s.k. ägarlägenheter vid tillämpning av inkomstskattelagen).