OBS: Detta är utgåva 2019.3. Sidan är avslutad 2023.
Bestämmelserna är endast tillämpliga när transaktionerna sker till eller från ett land utanför EU och köparen är någon som inte är en beskattningsbar person.
Bestämmelserna omfattar de tjänster som räknas upp i den s.k. katalogen i 5 kap. 17 § första stycket ML och som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person. De är tillämpliga i två situationer, dels när tjänsten tillhandahålls från Sverige till en köpare i ett land utanför EU (5 kap. 17 § ML), dels när tjänsten tillhandahålls från ett land utanför EU till en köpare i Sverige (5 kap. 18 § ML).
Syftet med bestämmelserna är att uppnå beskattning i det land där konsumtionen sker.
Bestämmelserna i 5 kap. 17–18 §§ ML motsvaras av artiklarna 59 och 59a i mervärdesskattedirektivet.
De uppräknade tjänsterna är omsatta utomlands om de tillhandahålls från Sverige och följande två förutsättningar är uppfyllda (5 kap. 17 § första stycket ML):
köparen är etablerad, bosatt eller vistas stadigvarande i ett land utanför EU.
Tjänster som enligt första stycket är omsatta utomlands är dock omsatta inom landet om de faktiskt används och utnyttjas i Sverige (5 kap. 17 § andra stycket ML).
Om de uppräknade tjänsterna tillhandahålls från ett land utanför EU och förvärvas av någon som inte är en beskattningsbar person är de omsatta inom landet om följande två förutsättningar är uppfyllda (5 kap. 18 § ML):
De tjänster som räknas upp i 5 kap. 17 § första stycket ML (den s.k. katalogen) är
En bedömning utifrån normalt språkbruk ska göras i varje enskilt fall för att avgöra om tjänsten är att hänföra till bestämmelsen (C- 67/95, Linthorst).
Utsläppsrätter för växthusgaser är sådana liknande rättigheter som avses i 5 kap. 17 § första stycket 1 ML. Det finns likheter mellan utsläppsrätter för växthusgaser och de rättigheter som är uppräknade i bestämmelsen bl.a. genom att de inte avser materiell egendom, att de ger innehavaren en ensamrätt och att de kan överlåtas eller upplåtas (C-453/15, A och B).
Skatteverket anser att eftersom elcertifikat liknar utsläppsrätter ska den mervärdesskatterättsliga bedömningen av handel med elcertifikat vara densamma som för handel med utsläppsrätter. Elcertifikat och liknande rättigheter är därmed sådana rättigheter som omfattas av 5 kap. 17 § första stycket 1 ML. Elcertifikat är bärare av lagreglerade rättigheter gentemot staten att agera på ett visst sätt.
Även överlåtelse av spelarrättigheter är en tjänst som utgör en sådan ekonomisk rättighet, d.v.s. en sådan liknande rättighet som avses i 5 kap. 17 § första stycket 1 ML (RÅ 2007 ref. 57).
De yrkesgrupper som finns uppräknade i katalogen avser inte de olika yrkena som sådana utan bestämmelsen anknyter i stället till de tjänster som normalt tillhandahålls av dessa och närstående yrkesgrupper (C-41/04, Levob Verzekeringen och OV Bank).
En tjänst ska anses som ”liknande” i jämförelse med en av de verksamheter som nämns i bestämmelsen om båda två har samma syfte (C-145/96, Hoffmann).
Tillhandahållande av en textöversättning till någon som inte är en beskattningsbar person som är etablerad utanför EU omfattas av artikel 59 första stycket c i mervärdesskattedirektivet, jfr 5 kap. 17 § första stycket 3 ML (artikel 41 i rådets genomförandeförordning [EU] nr 282/2011).
Informationstjänst i 5 kap. 17 § första stycket 3 ML omfattar bl.a. turistinformation och guidning.
Pedagogiska aktiviteter omfattas däremot av 5 kap. 11 § ML.
Förvärv via internet, t.ex. av en e-tidning eller en e-bok, kan omfattas av 5 kap. 17 § första stycket 3 ML eller utgöra en elektronisk tjänst enligt 5 kap. 16 § ML.
När de uppräknade tjänsterna tillhandahålls någon som är en beskattningsbar person omfattas de inte av dessa bestämmelser. I stället bestäms beskattningsland enligt huvudregeln i 5 kap. 5 § ML när köparen är en beskattningsbar person.
Vidare bedöms beskattningsland enligt huvudregeln i 5 kap. 6 § ML när de uppräknade tjänsterna tillhandahålls från företag inom EU till någon inom EU som inte är en beskattningsbar person.
Enligt artikel 59a i mervärdesskattedirektivet har medlemsstaterna möjlighet att bestämma beskattningsland utifrån faktisk användning. Motsvarande reglering finns i 5 kap. 17 § andra stycket ML och 5 kap. 18 § ML. Bestämmelsen innebär att tjänster som ett svenskt företag tillhandahåller en privatperson som är bosatt utanför EU ska beskattas i Sverige om de faktiskt används och utnyttjas här (prop. 2013/14:224 s. 134).
Ett svenskt nätföretags distribution av el till och för förbrukning i en sommarstuga i Sverige som ägs av en i Norge bosatt privatperson beskattas i Sverige.
För de tjänster som finns i katalogen ska tolkningen av faktisk användning och utnyttjande vara restriktiv.
Skatteverket anser att det ska vara fråga om en tjänst som uteslutande kommer att användas och utnyttjas i Sverige för att en tjänst som annars är omsatt utomlands ska bli omsatt inom landet. Att tjänsten ska användas och utnyttjas uteslutande i Sverige ska vara uppenbart för säljaren redan vid försäljningstillfället. Det räcker alltså inte att köparen vet att han eller hon ska använda och utnyttja tjänsten i Sverige.
En privatperson från ett land utanför EU köper en annons i en svensk lokaltidning för att sälja sin gamla braskamin. Det bör vara uppenbart för säljaren i samband med försäljningen av tjänsten att den uteslutande kommer att användas och utnyttjas i Sverige eftersom det är fråga om en lokaltidning, alltså en tidning som bara riktar sig till en lokal marknad i landet. Var braskaminen finns har ingen betydelse för bedömningen av faktisk användning och utnyttjande i Sverige av annonseringstjänsten.
En privatperson från ett land utanför EU köper i Sverige en översättningstjänst. Om det inte i samband med försäljningen är uppenbart att användningen uteslutande ska ske här i landet är tjänsten inte faktiskt använd och utnyttjad här. Om översättningstjänsten till exempel avser en text som efter översättningen ska skickas tillbaka till kunden bosatt i ett land utanför EU kan det inte stå klart för säljaren att tjänsten uteslutande kommer att användas och utnyttjas i Sverige.