Uttagsbeskattning i en byggnadsrörelse

Uttagsbeskattning i en byggnadsrörelse

För byggnadsrörelser finns dels särskilda regler om beskattning av värdet av byggnads­arbeten som utförs på egna fastigheter som inte är lager, dels de allmänna bestäm­melserna om uttags­beskattning.

Uttagsbeskattning vid byggnadsarbete på den egna fastigheten

När en person som bedriver byggnadsrörelse utför byggnads­arbeten på en egen fastighet som inte är lager, ska värdet av det utförda arbetet tas upp som intäkt i byggnads­rörelsen (27 kap. 8 § IL). Intäkt ska tas upp både om fastighets­ägaren själv bedriver byggnads­rörelsen och om byggnads­rörelse bedrivs genom ett svenskt handels­bolag. Bestämmelsen infördes för att värdet av byggnads­arbete ska bli beskattat i närings­verksamhet, även om arbetet utförs inom den egna byggnadsrörelsen. Exempel på situationer där en fastighet inte är en lagertillgång och uttags­beskatt­ning blir aktuell, är när ett byggföretag bygger om en drifts­fastig­het eller utför arbeten på en fastighet som förvärvats innan byggnadsrörelsen startade.

Reglerna om uttagsbeskattning har ersatt äldre praxis, där en fastighet i stället kunde byta karaktär till lagertillgång om arbeten hade utförts på den.

Värdera utförda arbeten

Värdet av arbetet ska tas upp som intäkt av näringsverksamhet och beräknas till marknadsvärdet (27 kap. 8 § IL och 61 kap. 2 § IL).

Värderingen av arbetet ska innefatta nedlagda direkta och indirekta kostnader. Exempelvis ska värderingen i förekommande fall innefatta kostnader för varor, material, löner till anställda och i normal­fallet värdet av den skattskyldiges egen arbetsinsats samt ränta på eget kapital som är nedlagt i produktionsapparaten (prop. 1980/81:68 s. 165).

Uttagsbeskattning när byggnadsrörelsen bedrivs av en fysisk person

När en fysisk person driver en byggnadsrörelse, direkt eller indirekt genom ett svenskt handelsbolag, ska värdet av det egna arbetet bara tas upp som intäkt om varor av mer än ett ringa värde tas ur byggnads­rörelsen i samband med arbetet (27 kap. 8 § andra stycket IL). En förutsättning för att varor ska anses vara uttagna ur rörelsen är att inköpen har haft en naturlig anknytning till rörelsen. Ett anknytnings­moment kan vara att man utnyttjat rabatter som normalt bara före­kommer när man gör inköp i och för byggnads­rörelsen. I RÅ 1996 ref. 93 prövades om uttag av varor gjorts i samband med inköp av material för att bygga en privat­bostad. Byggmästaren fick viss rabatt men inköpen var inte bokförda i byggnads­rörelsen. Regerings­rätten ansåg att det inte var visat att rabatterna var sådana som man endast kunde få i samband med inköp för rörelsen, och anknyt­ningen till byggnads­rörelsen ansågs därför inte vara tillräckligt stark. Byggmästarens eget arbete skulle därför inte beskattas.

Bara den som själv eller via handelsbolag bedriver byggnadsrörelse kan uttagsbeskattas med stöd av 27 kap. 8 § IL

Den person som utfört byggnadsarbetet måste själv driva en byggnads­rörelse, eller driva den genom ett svenskt handelsbolag, för att uttags­beskatt­ning med stöd av 27 kap. 8 § IL ska kunna ske. Frågan om uttags­beskatt­ning har prövats av kammarrätten i ett fall där delägaren i ett fåmansbolag som bedrev byggnads­rörelse utförde arbeten på sin egen villa­fastighet (KRSU, 1995-04-20, mål nr 7272-1992). Delägaren arbetade på sin fritid cirka 800 timmar under två år på sin egen villafastighet. Hans aktiebolag fakturerade honom för material m.m. med cirka 96 000 kr. Kammarrätten konstaterade att fastig­heten inte utgjorde någon lager­tillgång. Enbart den omständlig­heten att bolaget utfört arbete på fastig­heten kunde inte utan uttryckligt stöd i gällande praxis medföra att delägaren skulle anses ha bedrivit en egen själv­ständig byggnads­rörelse vid sidan av aktiebolaget. Det fanns därför inte förutsätt­ningar att ta upp värdet av delägarens eget arbete på fritiden som en intäkt av byggnadsrörelse.

Uttagsbeskattat belopp behandlas som utgift för fastigheten

Ett uttagsbeskattat belopp för utförda byggnadsarbeten behandlas som en utgift för fastigheten (19 kap. 17 § IL). Det innebär att om arbetet avsett en ny-, till- eller ombyggnad på en fastighet i närings­verk­sam­heten, så ska beloppet läggas till anskaff­nings­utgiften och ingå i underlaget för värde­minsk­nings­avdrag. Om arbetet avsett reparationer som är direkt avdragsgilla ska beloppet i princip dras av direkt. Uttags­beskatt­ningen möts då av direkt­avdrag med samma belopp.

När en fastighet (kapitaltillgång) som har varit föremål för byggnads­arbeten avyttras ska uttags­beskattat belopp för förbättrings­arbeten ingå i förbättringsutgifterna för fastigheten när man beräknar kapitalvinsten (45 kap. 15 § IL).

Uttagsbeskattning när ett företag utför arbeten på en delägares fastighet

Om exempelvis ett fåmansaktiebolag utför byggnadsarbeten på en fastighet som tillhör en delägare i bolaget eller någon närstående, finns det inga särskilda skatte­regler för byggnads­rörelse. De allmänna reglerna om uttagsbeskattning vid uttag ur näringsverk­samhet i 22 kap. IL och om marknadsmässigt pris i 61 kap IL ska tillämpas.

När man beräknar marknadspriset för uttagna varor och tjänster så uppkommer frågan om värdet av det arbete som delägaren själv utfört ska ingå i värdet som uttags­beskattas. Om värdet av den egna arbets­insatsen har kostnadsförts i bolaget, så bör enligt Skatteverkets uppfatt­ning delägarens eget arbete anses vara utfört av bolaget och därför ingå i det värde som ska uttagsbeskattas.

Värdet av uttaget tas upp som inkomst i bolaget och om uttaget gjorts av en delägare som är anställd anses det normalt vara lön. Bolaget får då avdrag för lönekost­naden och sociala avgifter ska påföras. Om delägaren inte arbetar i bolaget behandlas uttaget i stället som utdelning och bolaget medges inte något avdrag.

Ett fall där en byggmästare anlitade sitt eget byggbolag för att bygga en villa har prövats av Regerings­rätten (RÅ 1983 1:48). Byggmästaren hade själv utfört arbeten på villan på fritiden. Värdet av hans arbetsinsats ansågs inte utgöra inkomst av tjänst.