Likvida tillgångar i skalbolagssammanhang är inte bara kontanter.
Med likvida tillgångar avses i skalbolagssammanhang kontanter, värdepapper och liknande tillgångar. Som likvida tillgångar räknas också andra tillgångar som uppfyller följande tre kriterier (25 a kap. 14 § IL):
Det är marknadsvärdet på de likvida tillgångarna som ska beaktas och inte det bokförda värdet (25 a kap. 9 § IL).
Till värdepapper borde i praktiken främst räknas marknadsnoterade värdepapper. För att förhindra att man kringgår skalbolagsreglerna har någon sådan begränsning dock inte införts.
En fordran behöver inte nödvändigtvis ha karaktären av ett värdepapper.
Kundfordringar som avser sålda varor och tjänster bör normalt undantas (prop. 2001/02:165 s. 50).
Om fordringen hänför sig till en försäljning som framstår som ett led i avvecklingen av verksamheten, ska man beakta fordringen.
Det kan, beroende på omständigheterna, vara nödvändigt att beakta en fordran på återbetalning av skatt. Fordran kan t.ex. ha sin grund i en omotiverat stor inbetalning på skattekontot.
S.k. koncerninterna fordringar, som blivit intäktsförda men inte gett upphov till någon värdeöverföring i form av kontanter eller värdepapper, beaktas genom att man tar hänsyn till säljarens indirekt ägda tillgångar hos det avyttrade bolagets dotterbolag (prop. 2002/03:96 s. 117).
Enligt Skatteverkets uppfattning ska däremot exempelvis en fordran på moderbolaget, som uppkommit på grund av ett koncernbidrag till dotterbolaget, räknas med när moderbolaget säljer dotterbolaget. En motsvarande fordran som ett dotterbolag däremot har på ett dotterdotterbolag ska inte medräknas, om det är dotterbolaget med dotterdotterbolag som säljs.
Anledningen är att den fordran som dotterbolaget har på dotterdotterbolaget ändå kommer att beaktas genom att de likvida tillgångarna i dotterdotterbolaget ju ska beaktas. Annars hade sådana tillgångar kunnat bli medräknade två gånger.
Utgångspunkten när det gäller koncerninterna fordringar bör alltså, enligt Skatteverkets uppfattning, vara att de inte ska beaktas om det skulle innebära att tillgångar därigenom skulle kunna bli medräknade två gånger när man beräknar de likvida tillgångarnas storlek i den avyttrade ”underkoncernen”.
En fordran på grund av att det avyttrade företaget har lånat ut pengar till ägaren, eller till fysiska och juridiska personer som är närstående till ägaren, räknas också som ”liknande tillgångar”, oavsett om någon revers har ställts ut eller inte (prop. 2001/02:165 s.51). Det innebär att en sådan fordran ska medräknas när man beräknar de likvida medlen.
Värdepapper som är lager i en värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska inte räknas som likvida tillgångar enligt 25 a kap. 15 § IL. Detsamma gäller i stort även för lager i en utländsk motsvarighet till värdepappersrörelsen ovan (25 a kap. 15 § andra stycket IL).
Enligt definitionen i 2 § i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden räknas verksamhet som består i att man yrkesmässigt tillhandahåller sådana tjänster som anges i 3 § som värdepappersrörelse. Av 3 § i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden framgår det att en värdepappersrörelse får drivas endast efter tillstånd från Finansinspektionen. Därmed omfattas exempelvis en värdepappersrörelse som bedrivs av en fondkommissionär.
Ett lager av värdepapper som innehas av ett företag som bedriver handel med värdepapper för egen räkning omfattas inte av den nya bestämmelsen enligt Skatteverkets uppfattning. Ett sådant lager är i stället att betrakta som likvida tillgångar (RÅ 2003 ref. 68).
Som likvida tillgångar räknas inte andelar i företag i intressegemenskap som omfattas av definitionen i 25 a kap. 2 § p.2 IL (25 a kap. 15 § IL). Om ett företag i intressegemenskap innehar likvida medel ska dessa inkluderas när man beräknar marknadsvärdet av de likvida tillgångarna. Om intresseföretaget inte är helägt ska man bara beakta de likvida tillgångarna som motsvarar det avyttrade företagets ägarandel i intresseföretaget (25 a kap. 16 § IL).
AB A har ett helägt dotterbolag AB B. AB B äger i sin tur 80 procent av AB C. AB B har likvida tillgångar på 2 mnkr och AB C har likvida tillgångar på 1 mnkr. AB A ska sälja AB B med dess dotterbolag. Hur mycket likvida tillgångar finns det i den sålda koncernen?
AB B har själv 2 mnkr. Eftersom AB B äger 80 procent av AB C ska 80 procent av de likvida tillgångarna i AB C eller 800 000 kr (1 mnkr x 80 %) medräknas. Totalt uppgår de likvida tillgångarna i den sålda koncernen till 2 800 000 kr.
Med företag i intressegemenskap avses i detta sammanhang (25 a kap. 2 § IL)
Ett väsentligt inflytande i ett företag som det avyttrade företaget direkt eller indirekt äger en del i kan således följa av ägarandelens storlek eller av andra omständigheter. Med begreppet ”väsentligt” avses i IL normalt minst 40 procent. Något krav på att innehavet ska vara av en viss procentuell storlek ställs emellertid inte upp. Däremot är det ett krav att det ska finnas en intressegemenskap mellan företagen.
Man kan således ha ett väsentligt inflytande även om ägandet understiger den angivna procentsatsen ovan. Bestämmelsen täcker bl.a. det fallet att ett antal samverkande juridiska personer äger ett och samma skalbolag, även om ägarbolagens respektive ägarandel i skalbolaget är liten.
I den andra betydelsen avses två företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Även ett moder- och dotterföretag omfattas eftersom dessa måste anses stå under gemensam ledning. Bestämmelsen avser inte bara sådana företag som avses i 25 a kap. 3 § 1–5 IL. Även exempelvis ett svenskt handelsbolag eller en delägarbeskattad utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom EES kan vara företag i intressegemenskap. Det kan säkert finnas ytterligare företagstyper som kan ingå i en intressegemenskap.
När det gäller ett delägt handelsbolag kan det vara svårare att fastställa vilka likvida tillgångar som ska medräknas i skalbolagssammanhang. När man bedömer i vilken utsträckning likvida tillgångar som ägs genom ett handelsbolag ska räknas med, är man hänvisad till att göra en helhetsbedömning av innehållet i bolagsavtalet och av andra relevanta omständigheter.
Tillgångar som anskaffats tidigast två år före avyttringen och som saknar affärsmässigt samband med verksamheten så som den bedrevs fram till två år före avyttringen, ska ses som likvida tillgångar, om det inte framgår att anskaffningen skett i ett annat syfte än att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen.
Om den bestämmelsen inte hade funnits hade man inför en avyttring av skalbolaget kunnat köpa exempelvis guldtackor som lätt kunnat avyttras senare, eller lagerbevis avseende metallager som är främmande för den egentliga näringsverksamheten.
Man kan även tänka sig att tillgångar av olika slag som redan har sålts på termin – öppet eller dolt – kan omfattas. På så sätt hade man kunnat kringgå regelsystemet eftersom tillgångarna då inte betraktats som likvida tillgångar.
Även andra tillgångar kan i detta sammanhang komma att betraktas som likvida tillgångar. Skatterättsnämnden har i ett inte överklagat förhandsbesked (SRN 2007-07-06) ansett att en fastighet som paketerats i ett aktiebolag inför en försäljning till en bostadsrättsförening var att betrakta som en likvid tillgång. Fastigheten skulle, efter försäljningen av aktiebolaget, avyttras till bostadsrättsföreningen.
Huruvida ventilen var tillämplig i det aktuella fallet framgår inte eftersom den frågan inte ställdes i förhandsbeskedsärendet. Enligt Skatteverkets uppfattning bör ventilen ofta vara tillämplig vid denna typ av paketeringar.
Det har ingen betydelse om de likvida tillgångarna är pantsatta eller inte. Det framgår av RÅ 2004 ref. 137, där Högsta förvaltningsdomstolen gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden. Pantsatta kapitalförsäkringar ska anses som likvida tillgångar.
Man tar ingen hänsyn till skuldsidan när man beräknar de likvida tillgångarna. Detta gäller även om vissa specifika likvida tillgångar pantsatts som säkerhet för skulden i fråga. Detta kan verka orimligt, men utmärkande för handeln med skalbolag är ofta att köparen är beredd att betala ett högt pris just för att man inte tänker betala företagets skulder, i praktiken skatteskulder. Dessutom kan ett skalbolag, som ju per definition innehåller likvida medel, reglera skuldsidan före avyttringstidpunkten, för att på så sätt minska sina likvida medel och därigenom undvika att betraktas som ett skalbolag.