OBS: Detta är utgåva 2020.10. Visa senaste utgåvan.

Egenavgifterna beräknas på nettoinkomsten och uppgår för de flesta till 28,97 procent av underlaget. För dem över 65 år är avgifterna lägre. Avgiftens storlek kan också vara lägre för den som har sjukpenning med karens och för den som har tagit ut pension.

Avgiftsunderlaget

För de allra flesta är underlaget för egenavgifterna nettoinkomsten enligt beslutet om slutlig skatt för den avgiftsskyldige (3 kap. 12 § första stycket 1 SAL). För den som bedriver näringsverksamhet blir underlaget för avgifterna samma som underlaget för inkomstskatten, dvs. nettoinkomsten i verksamheten. Eventuell sjukpenning ingår dock inte i avgiftsunderlaget eftersom sjukpenning är avgiftsfri (3 kap. 10 § SAL).

Personer som inte beskattas i Sverige

Det förekommer att personer som inte beskattas i Sverige ändå ska tillhöra svensk socialförsäkring. Det kan exempelvis vara en utomlands bosatt person som bedriver näringsverksamhet i Sverige utan att ha något fast driftställe här och som enligt EU-rätten ska vara omfattad av svensk socialförsäkring. Det svenska socialförsäkringssystemet bygger på att alla som omfattas av systemet också ska vara med och betala till det (prop. 2012/13:18 s. 33) Därför ska det i underlaget för egenavgifter också ingå andra avgiftspliktiga nettoinkomster (än sådana som beskattas här) beräknade på samma sätt som görs för en obegränsat skattskyldig person som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige (3 kap. 12 § första stycket 2 SAL). Reglerna innebär att alla avgiftspliktiga inkomster ingår i avgiftsunderlaget för egenavgifter och det gäller oavsett om de ska inkomstbeskattas i Sverige eller inte. Begränsat skattskyldiga som ska betala egenavgifter ska lämna inkomstdeklaration om underlaget för egenavgifter överstiger 100 kronor under beskattningsåret, (30 kap. 1 § 4 SFL).

Hur beräknas avgiftsunderlaget?

Det är den avgiftspliktiga nettoinkomsten som är underlag för egenavgifter (3 kap. 12 § SAL). Med nettoinkomsten menas det överskott som återstår av intäkterna, sedan de har minskats med kostnaderna för att förvärva dem.

Det är överskottet av näringsverksamheten som är avgiftspliktigt. Om sjukpenning från Försäkringskassan ingår i överskottet ska sjukpenningen räknas bort från underlaget för egenavgifterna.

Underlaget för egenavgifter på inkomster i inkomstslaget tjänst ska beräknas på samma sätt som vid PGI-beräkningen enligt 59 kap. 36 § SFB. Det betyder att kostnader i arbetet inte ska ingå i underlaget till den del kostnaderna överstiger 5 000 kr (prop. 2000/01:8 s. 109).Utgifter för privata levnadskostnader får däremot inte påverka avgiftsunderlaget, t.ex. utgifter för arbetsresor eller dubbel bosättning. På samma sätt som gäller för näringsverksamhet ska eventuell sjukpenning inte ingå i underlaget för egenavgifter.

Exempel: kostnadsfördelning

Anna som inte är godkänd för F-skatt är vid sidan av sitt ordinarie arbete hobbymusiker. Hon har fått gage för spelningar åt två gammeldansföreningar på 30 000 kr. Anna har också spelat in en skiva och har fått inkomster från skivförsäljningen på 20 000 kr. Hon har haft utgifter i musikverksamheten på 15 000 kr.

Gammeldansföreningarna betalar arbetsgivaravgifter på utbetalda gager efter schablonmässigt kostnadsavdrag. Anna ska betala egenavgifter på sina skivinkomster. Om utgifterna inte till någon del avser en avser en viss inkomst ska utgifterna proportioneras. Den del som kan hänföras till skivförsäljningen uppgår då till 6 000 kr (15 000 x 20 000/50 000). Underlaget för egenavgifter blir därför 14 000 kr. Anna ska redovisa underlaget för egenavgifter på blankett T2.

Flera verksamheter

Ett underskott i en näringsverksamhet får inte minska ett överskott i en annan näringsverksamhet vid beräkningen av egenavgifter (3 kap. 12 § andra stycket SAL). All näringsverksamhet som en fysisk person bedriver som enskild näringsidkare hänförs i normalfallet till en och samma näringsverksamhet. Om samma person också är delägare i ett handelsbolag räknas det som en egen näringsverksamhet. Om personen har gjort förlust i handelsbolaget får den förlusten inte påverka en eventuell vinst i den enskilda näringsverksamheten vid beräkningen av underlaget för egenavgifter.

Egenavgifter för den som betalar fulla avgifter

För den som betalar fulla egenavgifter uppgår den sammanlagda avgiften inklusive allmän löneavgift till 28,97 procent. Följande delavgifter ingår enligt 3 kap. 13 § SAL och 3 § lagen om allmän löneavgift:

  • Sjukförsäkringsavgift 3,64 %
  • Föräldraförsäkringsavgift 2,60 %
  • Ålderspensionsavgift 10,21 %
  • Efterlevandepensionsavgift 0,60 %
  • Arbetsmarknadsavgift 0,10 %
  • Arbetsskadeavgift 0,20 %
  • Allmän löneavgift 11,62 %

Den allmänna löneavgiften är ingen socialavgift utan en skatt. Eftersom den beräknas på samma sätt och på samma underlag som egenavgifterna brukar den därför också räknas med bland egenavgifterna.

Nytt: 2020-04-06

Tillfällig nedsättning av egenavgifterna och den allmänna löneavgiften under 2020 med anledning av corona

För att lindra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av coronaviruset är enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag berättigade till en tillfällig nedsättning av egenavgifterna och den allmänna löneavgiften under 2020. Nedsättningen regleras i lag (2020:203) om särskild beräkning av vissa avgifter för enskilda näringsidkare (prop. 2019/20:151) och är utformad så att ingen annan avgift än ålderspensionsavgiften ska betalas för inkomster som uppbärs under perioden den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2020. Nedsättningen gäller upp till ett avgiftsunderlag på 100 000 kronor.

När beskattningsåret inte sammanfaller med kalenderåret ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till kalenderåret 2020 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under 2020 och hela beskattningsåret.

En tillfällig nedsättning finns även för arbetsgivaravgifter.

Avgifter för den som fyllt 65 år

Den som vid ingången av beskattningsåret har fyllt 65 år ska bara betala ålderspensionsavgiften, 10,21 procent (3 kap. 15 § SAL)

Den som är född 1937 eller tidigare omfattas inte av det reformerade pensionssystemet och tjänar därför inte in rätt till ålderspension. Några egenavgifter ska då inte betalas (punkt 6 i övergångsbestämmelserna till SAL). Däremot ska de betala särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

Reducerade avgifter

Även den som inte har fyllt 65 år ska i vissa fall betala ålderspensionsavgiften och inte de övriga delavgifterna och inte heller den allmänna löneavgiften. Det gäller för

  • den som hela året haft hel ålderspension enligt SFB
  • den som någon del av året haft hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enlig SFB (3 kap. 16 § SAL).

Man kan ta ut ålderspension redan från den månad man fyller 61 år (56 kap. 3 § SFB). Det är en förutsättning för bestämmelsen i SAL att den avgiftsskyldige har tagit ut ålderspensionen under hela beskattningsåret. Den som fyller 61 år den 1 februari ett år och då tar ut pension måste därför betala fulla egenavgifter för hela det året.

Eftersom den allmänna ålderspensionen består av såväl inkomstpension som premiepension har fråga uppkommit om vad som gäller om man bara tar ut inkomstpensionen men vill skjuta på uttaget av den del som är premiepension. Skatteverket anser att det krävs att den avgiftsskyldige har tagit ut såväl hel inkomstpension som hel premiepension för att bestämmelsen om att endast ålderspensionsavgiften ska betalas ska gälla.

Regeln om lägre egenavgifter för den som tagit ut hel ålderspension före fyllda 65 år saknar motsvarighet för betalning av arbetsgivaravgifter. Om den som bedriver sin näringsverksamhet i form av aktiebolag har gjort så kallat förtida uttag av pension, ska bolaget ändå betala fulla arbetsgivaravgifter på ägarens lön till och med det år ägaren fyller 65 år.

Även den som haft hel sjukersättning eller aktivitetsersättning ska betala enbart ålderspensionsavgiften av egenavgifterna. Sjuk- och aktivitetsersättning kallades tidigare för förtidspension. Här finns inte kravet på att den avgiftsskyldige ska ha haft ersättningen hela året utan det är tillräckligt att personen haft den en del av året. Om en egenföretagare har bedrivit aktiv näringsverksamhet under första delen av ett år och i slutet av året beviljas sjukersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga ska han eller hon betala ålderspensionsavgift på överskottet från näringsverksamheten.

Avgifter för den som har sjukpenning med karens

Sjukpenningreglerna skiljer sig åt mellan anställda och egna företagare. Anställda får för de första 14 dagarna av en sjukperiod sjuklön från arbetsgivaren efter 1 karensdagen. Den som är enskild näringsidkare eller delägare i handelsbolag får sjukpenning beräknad på inkomst av annat förvärvsarbete (25 kap. 8 § SFB). Här finns en grundläggande karenstid på 7 dagar. Men företagaren kan välja andra karenstider, 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar (27 kap. 29 § SFB). Om personen inte har anmält val av karenstid till Försäkringskassan gäller karenstiden 7 dagar och personen betalar sjukförsäkringsavgift med 3,64 procent. För den som väljer annan karenstid påverkar det storleken på sjukförsäkringsavgiften (3 kap. 17 § SAL). Längre karenstid ger lägre avgift. Vilken procentsats som ska gälla vid respektive vald karenstid anges i föreskrift från Försäkringskassan. De procentsatser som gäller för sjukförsäkringsavgiften för beskattningsåren 2019 respektive 2020 är följande:

Karensdagar

2019

2020

1

3,97

3,92

7

3,64

3,64

14

3,55

3,54

30

3,35

3,34

60

3,11

3,10

90

2,94

2,92

De aktuella föreskrifterna från Försäkringskassan är FKFS 2018:11 för beskattningsåret 2019 och FKFS 2019:4 för beskattningsåret 2020.

För den som inte valt karenstid, respektive för inkomster som för överstiger 8 prisbasbelopp är sjukförsäkringsavgiften den generella enligt 3 kap. 17 § SAL. För beskattningsåret 2018 och 2019 år den 3,64 procent. Den som under respektive år har inkomster över 8 prisbasbelopp kan komma att betala sjukförsäkringsavgift med två olika procentsatser. En för inkomster upp till 8 prisbasbelopp, baserad på valet av antal karensdagar, och den generella på den överskjutande delen.

Den som gjort anmälan om förlängd karenstid får efter en uppsägningstid övergå till sjukpenning med kortare karenstid under förutsättning att personen inte har fyllt 55 år. Uppsägningstiden är det antal dagar med vilka karenstiden förkortas. Det innebär att om en egenföretagare har 90 dagars karens och anmäler ändring till 30 dagar blir karenstiden förkortad med 60 dagar. Uppsägningstiden blir då 60 dagar. Ändringen börjar gälla efter det att uppsägningstiden löpt ut. Ändringen får dock inte tillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen har börjat gälla (27 kap. 31 § SFB).

Avdrag från egenavgifterna

Nytt: 2020-04-06

De flesta som betalar egenavgifter på inkomster i näringsverksamhet får normalt göra ett generellt avdrag på 7,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst 15 000 kr per år, som reducerar egenavgifterna med undantag av ålderspensionsavgiften.

Därutöver finnsett särskilt avdrag (regionalt stöd för verksamhet i stödområde A) på ytterligare 10 procent av avgiftsunderlaget, dock högst 18 000 kr, som i första hand reducerar den allmänna löneavgiften men i vissa fall även egenavgifterna med undantag av ålderspensionsavgiften.

Ålderspensionsavgiften får inte reduceras av avdrag eftersom pensionssystemets långsiktiga finansiella hållbarhet bygger på principen att varje intjänad pensionsrättighet ska motsvaras av inbetald avgift.

Tillfällig inskränkning av underlaget för beräkning av avdrag, med anledning av corona

Den tillfälliga nedsättningen av egenavgifterna och den allmänna löneavgiften, för att lindra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av coronaviruset, innebär att ingen annan avgift än ålderspensionsavgiften ska betalas för inkomster upp till 100 000 kr som uppbärs under 2020.

Reglerna om generellt avdrag och särskilt avdrag för verksamhet i stödområde A blir därmed för 2020 endast tillämpliga på underlag för egenavgifter till den del de överstiger 100 000 kr.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Lag (1994:1920) om allmän löneavgift [1]
  • Lag (2020:203) om särskild beräkning av vissa avgifter för enskilda näringsidkare [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]
  • Socialavgiftslag (2000:980) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11]
  • Socialförsäkringsbalk (2010:110) [1] [2] [3] [4]

Propositioner

  • Proposition 2000/01:8 Ny socialavgiftslag [1]
  • Proposition 2012/13:18 Vissa internationella socialavgiftsfrågor [1]
  • Proposition 2019/20:151 Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset [1]

Ställningstaganden

  • Begreppet hel ålderspension i socialavgiftslagen [1]

Övrigt

  • FKFS 2018:11 Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2018:11) om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2019 [1]
  • FKFS 2019:4 om sjukförsäkringsavgift vid karenstid för sjukpenning avseende år 2020 [1]