OBS: Detta är utgåva 2020.9. Visa senaste utgåvan.

Meny

I Sverige och flertalet andra länder blir ett äktenskap upplöst antingen genom den ena makens död eller genom en äktenskapsskillnad. Skatteverket registrerar svenska domar om äktenskapsskillnad i folkbokföringen. Skatteverket registrerar i vissa fall även utländska domar och beslut om äktenskapsskillnad. Särskilda regler gäller för domar och beslut från länder inom EU och de nordiska länderna. Reglerna för äktenskapsskillnad gäller även för ett registrerat partnerskap, om inget annat anges.

Uppgift om äktenskapsskillnad

En persons civilstånd och datum för ändring av civilståndet är uppgifter som får registreras i folkbokföringen. Med civilstånd menas uppgift om att en person är ogift, gift, registrerad partner, skild, skild partner, änka/änkling eller efterlevande partner.

Uppgift om en persons civilstånd har betydelse inom många olika områden och sammanhang, exempelvis vid bosättning, socialförsäkring, arvsförhållanden, namn- och familjerätt. Inom folkbokföringen har uppgiften även betydelse för hindersprövning inför ett nytt äktenskap.

Svensk dom om äktenskapsskillnad

I Sverige kan ett äktenskap upplösas antingen genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § ÄktB). Makar som är eniga om att äktenskapet ska upplösas har som utgångspunkt rätt till äktenskapsskillnad utan betänketid. Om de är oeniga eller om någon av makarna bor tillsammans med ett eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad måste äktenskapsskillnaden emellertid föregås av betänketid (5 kap. 1 och 2 §§ ÄktB). En make har dock alltid rätt till äktenskapsskillnad utan betänketid om makarna har levt åtskilda sedan minst två år (5 kap. 4 § ÄktB). Detsamma gäller om det skulle visa sig att äktenskapet har ingåtts i strid mot ett svenskt äktenskapshinder (5 kap. 5 § ÄktB).

Dom om äktenskapsskillnad meddelas av allmän domstol. När domstolen har dömt till äktenskapsskillnad och domen har fått laga kraft, får Skatteverket en underrättelse om domen med uppgift om lagakraftdatum (3 a § förordning [1983:490] om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål om äktenskapsskillnad).

Äktenskapet är upplöst först när domen har fått laga kraft, d.v.s. när domen inte längre kan överklagas (5 kap. 6 § ÄktB). Skatteverket registrerar därför äktenskapsskillnaden i folkbokföringen från och med det datum domen fick laga kraft.

Exempel: lagakraftdatum

En dom om äktenskapsskillnad har meddelats av en tingsrätt den 15 november 2018. Sista dag för att överklaga domen är tre veckor senare, d.v.s. den 6 december 2018. Förutsatt att ingen överklagar, får domen laga kraft den 7 december 2018. Civilståndet ändras då till skild från och med den 7 december 2018.

Utländsk dom eller beslut om äktenskapsskillnad

I de flesta länder kan ett äktenskap upplösas genom äktenskapsskillnad. Formerna för hur en äktenskapsskillnad ska gå till varierar från land till land. I vissa länder är det en domstol som beslutar om äktenskapsskillnad, i andra länder kan ett sådant beslut i stället meddelas av en administrativ myndighet. I en del länder prövas mål om äktenskapsskillnad av religiösa domstolar. Vissa europeiska länder har också infört ett utomrättsligt förfarande där ett äktenskap kan upplösas av en notarie.

Även reglerna för när ett beslut eller en dom om äktenskapsskillnad får laga kraft varierar mellan olika länder. I en del länder får ett beslut om äktenskapsskillnad laga kraft först när det har registrerats i ett särskilt civilståndsregister. I andra länder kan ett beslut om äktenskapsskillnad inte överklagas, utan får laga kraft med en gång när beslutet meddelas.

Utländska beslut om äktenskapsskillnad gäller i Sverige om de uppfyller kraven för erkännande enligt något av följande regelverk:

Gemensamt för alla beslut är att de måste ha fått laga kraft för att Skatteverket ska kunna registrera äktenskapsskillnaden i folkbokföringen. I utländska beslut anges ibland att beslutet har fått laga kraft men inte vilken dag. Då registreras äktenskapsskillnaden med datumet för beslutet.

Beslut från ett EU-land

Bryssel II-förordningen är en förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn. Förordningen gäller som svensk lag sedan den 1 mars 2001.

En dom om äktenskapsskillnad som meddelats i något av EU:s medlemsländer, med undantag för Danmark, gäller i Sverige och kan registreras i folkbokföringen oavsett makarnas medborgarskap eller hemvist. En förutsättning är att domen har meddelats efter den 1 mars 2001 (art. 21 Bryssel II-förordningen).

För att Skatteverket ska kunna registrera civilståndsändringen i folkbokföringen ska normalt domen om äktenskapsskillnad eller ett så kallat Bryssel II-intyg enligt art. 39 i förordningen visas upp. Domen ska visas upp i original eller som vidimerad kopia. Ett Bryssel II-intyg innehåller bland annat makarnas namn, beslutsland, typ av dom samt datum när domen fått rättslig effekt, det vill säga när domen fått laga kraft.

Bryssel II-förordningen gäller för domar och beslut om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap. När det gäller annullering av ett äktenskap enligt Bryssel II-förordningen får det i Sverige ses som en svensk äktenskapsskillnad och innebär att Skatteverket registrerar personen som skild i folkbokföringen.

Ett antal EU-länder har infört ett förenklat skilsmässoförfarande där ett äktenskap kan upplösas av en notarie. En sådan äktenskapsskillnad är utomrättslig, men har samma rättsliga effekter som en äktenskapsskillnad genomförd hos domstol. Ett avtal om äktenskapsskillnad från notarie kan därför likställas med en dom vid tillämpning av Bryssel II-förordningen. Det innebär att avtalet gäller direkt i Sverige (art. 21 och punkt 22 i preambeln till Bryssel II-förordningen). En sådan äktenskapsskillnad kan registreras i folkbokföringsdatabasen om ett Bryssel II-intyg eller avtalet om äktenskapsskillnad visas upp. Det går även bra att visa upp ett registerutdrag ur landets civilregister.

Exempel: Äktenskapsskillnader enligt Bryssel II-förordningen

  • En fransk äktenskapsskillnad hos notarie från mars 2018 mellan en italiensk man och en svensk kvinna gäller i Sverige enligt Bryssel II-förordningen.
  • En tysk dom om äktenskapsskillnad mellan en tysk man och en tunisisk kvinna gäller i Sverige enligt Bryssel II-förordningen.

Beslut från ett nordiskt land

I NÄF finns särskilda bestämmelser om erkännande av beslut om äktenskapsskillnad som meddelats i Danmark, Finland, Island eller Norge. Beslut från något av dessa länder gäller i Sverige och kan registreras i folkbokföringen om båda makarna var medborgare i ett nordiskt land vid tidpunkten för beslutet. Makarna behöver inte vara medborgare i beslutslandet (22 § NÄF).

Om ingen eller bara en av makarna var nordisk medborgare måste giltigheten av beslut om äktenskapsskillnad som har meddelats i Danmark, Island eller Norge bedömas enligt förutsättningarna i IÄL, läs mer under Övriga utländska beslut.

Observera att Finland är medlem i EU och att ett finskt beslut om äktenskapsskillnad därför gäller direkt i Sverige med stöd av Bryssel II-förordningen, oavsett vilket medborgarskap makarna har.

Exempel: Äktenskapsskillnader enligt NÄF

  • En norsk äktenskapsskillnad mellan en svensk kvinna och en finländsk man gäller i Sverige enligt NÄF.
  • En finländsk äktenskapsskillnad mellan en svensk kvinna och en finländsk man från april 2003 gäller i Sverige enligt Bryssel II-förordningen.

Övriga utländska beslut

Ett utländskt beslut om äktenskapsskillnad, som inte är giltigt enligt Bryssel II-förordningen eller NÄF, kan ändå gälla i Sverige om det uppfyller förutsättningarna för erkännande i IÄL.

Enligt 3 kap. 7 § första stycket IÄL gäller ett utländskt beslut om äktenskapsskillnad i Sverige

  • om någon av makarna var medborgare eller hade hemvist i beslutslandet vid tidpunkten för beslutet
  • om det med hänsyn till någon annan anknytning fanns en skälig anledning till att frågan om äktenskapsskillnad prövades i den främmande staten.

Den som påstår att hen var medborgare eller hade hemvist i en främmande stat måste kunna styrka det. Den som är bosatt i ett visst land har hemvist där, om bosättningen med hänsyn till vistelsens längd och omständigheterna i övrigt kan bedömas som stadigvarande (7 kap. 2 § IÄL). I definitionen av begreppet hemvist ingår att personen har för avsikt att stanna kvar i landet. Det bör vara tillräckligt att personen tänker stanna kvar tills vidare. Den som arbetar eller bedriver verksamhet i vistelselandet får normalt anses ha hemvist där (prop. 1973:158 s. 78f).

Enligt 3 kap. 7 § andra stycket IÄL är ett utländskt beslut om äktenskapsskillnad giltigt i Sverige trots att beslutet inte uppfyller kraven i paragrafens första stycke, om någon av makarna har ingått ett nytt äktenskap efter det att beslutet om äktenskapsskillnad meddelades. En förutsättning för att en sådan äktenskapsskillnad ska gälla i Sverige är att det nya äktenskapet är giltigt i Sverige.

Frågan om ett utländskt beslut om äktenskapsskillnad gäller i Sverige eller inte kan också prövas av allmän domstol (3 kap. 8 § första stycket IÄL). Om domstolen beslutar att en äktenskapsskillnad är giltig i Sverige kan Skatteverket registrera den i folkbokföringen. Domstolen är skyldig att underrätta Skatteverket om beslutet (3 a § andra stycket 1 förordning (1983:490) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål om äktenskapsskillnader m.m).

Ibland beslutar utländska ambassader om äktenskapsskillnad för sina medborgare i Sverige. Sådana beslut är inte giltiga i Sverige och kan inte heller prövas av tingsrätten (RH 1982:41). Inte heller utomrättsliga förfaranden från länder utanför EU, liknande de notarieskilsmässor som godkänns inom EU, är giltiga i Sverige och kan därför inte registreras i folkbokföringen.

Äktenskapsskillnad enligt muslimsk rätt (sharia)

Skatteverket måste ofta ta ställning till om en äktenskapsskillnad som har ägt rum utomlands enligt muslimsk rätt är giltig i Sverige. En sådan äktenskapsskillnad kan bl.a. göras genom en så kallad ensidig förskjutning (talaq) och kan vara antingen återkallelig eller oåterkallelig. En sådan äktenskapsskillnad kan bara godtas i Sverige om någon av makarna hade anknytning till beslutande land vid beslutstillfället och om en behörig administrativ, religiös eller judiciell myndighet har fastställt förskjutningen (3 kap. 7 § IÄL).

En äktenskapsskillnad genom återkallelig förskjutning är inte slutgiltig förrän kvinnans iddah har löpt ut. Iddah är tidsperioden från förskjutningen till dess att kvinnan är fri att gifta sig med en annan man. Ordinarie iddah är tre menstruationscykler, och anges ofta i nationell lag. Saknas uppgift om iddahs längd i det aktuella landet, likställer Skatteverket tre menstruationscykler med 90 dagar. När kvinnans iddah har löpt ut är äktenskapet upplöst enligt muslimsk rätt.

Man kan också skilja sig på andra sätt inom muslimsk rätt, t.ex. genom att frågan prövas av domstol på kvinnans begäran. För att en muslimsk äktenskapsskillnad ska kunna registreras i folkbokföringsdatabasen ska det stå klart att äktenskapsskillnaden är oåterkallelig eller att en återkallelig äktenskapsskillnad har vunnit laga kraft. Det styrks normalt med en dom eller ett beslut från beslutande myndighet eller ett civilregisterutdrag som visar att äktenskapsskillnaden är registrerad i beslutslandet. Som skilsmässodatum registreras domsdatum.

Exempel: Äktenskapsskillnader enligt IÄL

  • Beslut av en domstol i Georgia, USA, om äktenskapsskillnad mellan två svenska medborgare, bosatta i Georgia. Beslutet gäller i Sverige eftersom makarna hade hemvist i beslutslandet vid tidpunkten för beslutet.
  • Beslut av en mexikansk domstol om äktenskapsskillnad mellan två amerikanska makar, bosatta i USA. Beslutet gäller inte i Sverige eftersom ingen av makarna var medborgare eller hade hemvist i Mexiko vid tidpunkten för beslutet. Det har inte heller framkommit att makarna hade någon annan anknytning till Mexiko som medför att det var skäligt att frågan prövades där.
  • Beslut av en thailändsk registreringsmyndighet om äktenskapsskillnad mellan en tysk man och en kvinna vars medborgarskap och hemvist inte är kända. Beslutet uppfyller inte de allmänna förutsättningarna för att vara giltigt i Sverige eftersom ingen av makarna, såvitt känt, var medborgare eller hade hemvist i Thailand vid tidpunkten för beslutet 3 kap. 7 § första stycket IÄL. Beslutet om äktenskapsskillnad ska emellertid ändå anses gälla i Sverige då mannen senare har ingått ett nytt äktenskap i Österrike 3 kap. 7 § andra stycket IÄL.
  • Beslut av domstol att fastställa en muslimsk äktenskapsskillnad genom en återkallelig förskjutning (talaq) kan godtas om det av domstolens beslut framgår att de äktenskapliga banden inte återupptogs under kvinnans iddah.
  • En muslimsk äktenskapsskillnad genom oåterkallelig förskjutning kan godtas om förskjutningen har fastställts i domstol. Hustruns iddah behöver inte inväntas innan registrering i folkbokföringsdatabasen.

Utländska beslut om upplösning av registrerat partnerskap

I Sverige var det tidigare möjligt att registrera partnerskap för två personer av samma kön. Den möjligheten finns fortfarande i vissa länder. Bryssel II-förordningen och NÄF är inte tillämpliga på registrerade partnerskap. Giltigheten av ett utländskt beslut om upplösning av ett registrerat partnerskap får därför prövas enligt bestämmelserna i IÄL (Civilutskottets betänkande 2008/09:CU 19 Könsneutrala äktenskap och vigselfrågor s. 22). Läs mer om bestämmelserna i IÄL under Övriga utländska beslut.

Äktenskapsskillnaden måste vara styrkt för att bli registrerad

När ett äktenskap har blivit upplöst i utlandet måste Skatteverket bedöma underlaget för att avgöra om beslutet kan godtas för registrering i folkbokföringen.

I praxis (RÅ 2000 not.122) har det slagits fast att Skatteverket som registreringsmyndighet inte ska göra någon egen närmare prövning av sådana uppgifter som ska registreras i folkbokföringsdatabasen. Det har ansetts ligga i sakens natur att Skatteverket i sin handläggning inte kan göra någon självständig långtgående prövning, eftersom det handlar om massärenden. Vid registrering ska Skatteverket därför normalt utgå från lätt konstaterbara fakta. Om registreringsunderlaget är bristfälligt eller om det förekommer oklarheter ska uppgiften inte registreras.

Om en folkbokförd persons civilstånd ändras i samband med äktenskapsskillnad i utlandet ska detta förhållande registreras i folkbokföringsdatabasen. Den person som begär att det ändrade civilståndet ska registreras ska visa upp handlingar eller utredning som styrker ändringen och har därmed bevisbördan för att det förhållande som hen önskar registrerat föreligger. En civilståndsändring för en folkbokförd person måste alltid vara styrkt för att den ska kunna registreras i folkbokföringsdatabasen.

Även när en person ska folkbokföras i Sverige för första gången ska den uppgift om civilstånd som sökanden begär registrerad som huvudregel styrkas med dokumentation. En civilståndsuppgift kan dock registreras som inte styrkt under vissa förutsättningar, om personen har lämnat trovärdiga, sammanhängande och detaljerade uppgifter och därmed har gjort sitt civilstånd sannolikt (Skatteverkets ställningstagande Registrering av civilstånd i folkbokföringen vid flytt till Sverige).

Följande handlingar kan normalt styrka en utländsk äktenskapsskillnad:

  • en bestyrkt kopia av beslutet med uppgift om att beslutet har vunnit laga kraft
  • ett utdrag ur ett folkbokföringsregister eller ett civilregister där beslutet har registrerats.

För att Skatteverket ska kunna bedöma att registreringsunderlaget är riktigt måste handlingen visas upp i original, eller som vidimerad kopia.

Ogiltigförklaring av äktenskap

För att en svensk vigsel ska vara giltig krävs att de blivande makarna är samtidigt närvarande vid vigseln och att de samtycker till äktenskapet. Det krävs även att vigselförrättaren har förklarat dem som makar. Om en vigsel inte har skett i enlighet med dessa formkrav eller om vigselförrättaren var obehörig är vigseln ogiltig (4 kap. 2 § första och andra stycket ÄktB).

Om det i efterhand framkommer att en vigsel är ogiltig finns möjlighet för allmän domstol att besluta att ogiltigförklara äktenskapet (NJA 2010 s. 648) Domstolen är skyldig att underrätta Skatteverket om beslutet (3a § förordning [1983:490]) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål om äktenskapsskillnad).

Ett äktenskap som ogiltigförklaras av domstol anses ha varit ogiltigt redan från början (så kallad nullitet). Det innebär att något äktenskap aldrig har kommit till stånd och att makarnas civilstånd återgår till det som gällde innan äktenskapet ingicks. En person som inte tidigare varit gift ska alltså registreras som ogift efter ett beslut om ogiltigförklaring.

Beslut om ogiltigförklaring av ett äktenskap från svensk domstol är mycket sällsynta. I vissa andra länder är sådana beslut emellertid desto vanligare. Innebörden av ett beslut om ogiltigförklaring kan variera från land till land. I en del länder motsvarar ett sådant beslut det som gäller vid ogiltigförklaring i Sverige, d.v.s. att något äktenskap aldrig har kommit till stånd. I andra länder motsvarar en ogiltigförklaring, sett till dess rättsverkan, snarare ett beslut om äktenskapsskillnad.

Återgång eller annullering av äktenskap

Fram till 1974 fanns en möjlighet att enligt svensk lag få ett äktenskap upplöst genom återgång. Det gjordes bland annat när nära släktingar hade ingått äktenskap. Rättsverkningarna av ett beslut om återgång motsvarade till stor del rättsverkningarna av en äktenskapsskillnad. Makarna hade exempelvis rätt att begära bodelning med stöd av allmänna regler.

I vissa utländska rättsordningar förekommer fortfarande beslut om återgång eller annullering av äktenskap. Besluten får i Sverige normalt betraktas som beslut om äktenskapsskillnad.

Separation och hemskillnad

I många länder förekommer det att myndigheter beslutar om separation mellan makar. Ett sådant beslut innebär att makarnas gemensamma boende upphör och att deras egendom delas. Det innebär emellertid inte att äktenskapet är upplöst och makarna har därför inte heller rätt att ingå ett nytt äktenskap.

Fram till 1974 förekom i Sverige en motsvarighet till separation som kallades hemskillnad.

Skatteverket registrerar varken separationer eller hemskillnader i folkbokföringen.

Referenser på sidan

EU-författningar

  • Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 [1] [2] [3] [4]

Lagar & förordningar

  • Förordning (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap [1] [2]
  • Förordning (1983:490) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål om äktenskapsskillnader m.m. [1] [2] [3]
  • Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8]
  • Äktenskapsbalk (1987:230) [1] [2] [3] [4] [5] [6]

Övrigt

  • Europeiska unionens webbplats [1]