OBS: Detta är utgåva 2021.11. Sidan är avslutad 2021.
Nytt: 2020-12-15
Den som har ett uppskovsbelopp på vinst efter bostadsförsäljning ska inte ta upp en schablonintäkt till beskattning från och med den 1 januari 2021 (SFS 2020:1068, SFS 2020:1071). Lagändringen omfattar även redan beslutade uppskovsbelopp. De regler som beskrivs på denna sida är tillämpliga t.o.m. den 31 december 2020 (inkomståret 2020).
Schablonintäkten (uppskovsräntan) är det belopp som ska tas upp till beskattning med en viss del av uppskovsbeloppet. Uppskovsbeloppet motsvarar den vinst efter bostadsförsäljning som man inte ännu har betalat skatt för.
Skatt på den s.k. schablonintäkten tas ut som ett led i finansieringen av den slopade fastighetsskatten på bostäder (prop. 2007/08:27). Schablonintäkten tas upp i inkomstslaget kapital.Bestämmelsen finns intagen i 47 kap. 11b § IL, och tillämpades första gången vid 2009 års taxering.
Schablonintäkten är 1,67 procent av de uppskovsbelopp (preliminära eller slutliga) som finns vid kalenderårets ingång.
Intäkten ska beräknas på samtliga uppskovsbelopps storlek den 1 januari kalenderåret, d.v.s. även uppskovsbelopp fastställda vid tidigare års taxeringar ska räknas med i underlaget.
Schablonintäkten är inte avdragsgill i något inkomstslag. Eftersom schablonintäkten ska tas upp i inkomstslaget kapital (41 kap. 3 § IL) finns det dock inget hinder mot att intäkten kvittas mot utgiftsräntor m.m. inom inkomstslaget kapital.
Den statliga inkomstskatten som tas ut på schablonintäkten är inte heller avdragsgill (9 kap. 4 § IL).
Schablonintäkten beräknas på uppskovsbeloppets storlek vid kalenderårets ingång, d.v.s. uppskovsbeloppet den 1 januari under kalenderåret. Det innebär att vid ingången av det kalenderår som den skattskyldige yrkar uppskov för, d.v.s. samma år som han eller hon avyttrade ursprungsbostaden, så finns inget uppskovsbelopp. Därför påförs heller inget schablonbelopp för detta år. Man beräknar i stället schablonintäkten på det uppskovsbelopp som gäller den 1 januari året efter det år som ursprungsbostaden avyttrades, och därefter per den 1 januari för varje år som uppskovsbeloppet finns kvar.
Eftersom schablonintäkten beräknas på uppskovsbeloppets storlek vid kalenderårets ingång påverkar en frivillig återföring inte schablonintäkten för det kalenderår som man gör återföringen. Däremot reducerar återföringen det utgående uppskovsbeloppet och påverkar uppskovsbeloppets storlek vid ingången av nästföljande kalenderår.
Även ett preliminärt uppskov utgör ett uppskovsbelopp som man ska beräkna en schablonintäkt för. Schablonintäkten beräknas per den 1 januari året efter det år den skattskyldige avyttrade ursprungsbostaden, på samma sätt som för ett slutligt uppskov.
Om ersättningen för ursprungsbostaden överstiger ersättningen för ersättningsbostaden, måste en del av det preliminära uppskovsbeloppet återföras enligt bestämmelserna i 47 kap. 9 § andra punkten IL.
Om den som har ett preliminärt uppskov väljer ett lägre slutligt uppskovsbelopp påverkar detta det utgående uppskovsbeloppet och får betydelse vid ingången av det följande kalenderåret, på samma sätt som för en frivillig återföring.
Elisabet sålde sin bostadsrätt i december under beskattningsåret 2018 med en vinst på 1 miljon kr och medgavs preliminärt uppskov med 1 miljon kr. Beskattningsåret 2019 köpte hon en ersättningsbostad som var billigare och hon medgavs ett slutligt uppskov med 800 000 kr. Kvarvarande del av vinsten, 200 000 kr, togs upp till beskattning. Elisabeth tar upp en schablonintäkt med 1,67 procent på 1 miljon kr för beskattningsår 2019 och med 1,67 procent på 800 000 kr för beskattningsår 2020.
Om Elisabet i stället hade valt ett slutligt uppskov på 500 000 kr så hade underlaget för schablonintäkten för beskattningsår 2019 fortfarande varit 1 000 000 kr, men underlaget för beskattningsår 2020 hade varit 500 000 kr.