Fusion av aktiebolag

Vad innebär en fusion av aktiebolag?

En fusion innebär att två eller flera aktiebolag går samman genom att samtliga tillgångar och skulder överförs på ett av bolagen, samtidigt som det eller de överlåtande bolagen upplöses.

En fusion kan innebära en risk för bolagens borgenärer:

• Om det övertagande bolaget har sämre betalningsförmåga än det överlåtande bolaget innebär fusionen en risk för det överlåtande bolagets borgenärer.
• Om fusionen innebär att det övertagande bolagets ekonomiska ställning försämras får fusionen effekter också för det övertagande bolagets borgenärer.

För att skydda bolagens borgenärer finns det därför bestämmelser som ger dem rätt att motsätta sig fusionen (se nedan) om de inte får betalt eller en ny betryggande säkerhet.

Genomförande av en fusion

En fusion genomförs i flera steg.

Fusionsplan

Styrelsen i de bolag som ingår i fusionen ska upprätta en fusionsplan. Planen ska bl.a. innehålla en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet och hur fusionsvederlaget till aktieägarna har bestämts. Av planen ska även framgå den planerade tidpunkten för när överlåtande bolag ska upplösas.

Vid kombination utgör fusionsplanen stiftelseurkund för det övertagande bolaget. I dessa fall ska fusionsplanen därför även innehålla förslag till bolagsordning samt fullständiga uppgifter om bolagets styrelse (23 kap. 6–10 §§ ABL) .

Granskning av revisorer

Fusionsplanen ska granskas av revisorer som även ska lämna ett skriftligt yttrande (23 kap. 11–13 §§ ABL).

Vid absorption ska revisorernas yttrande innehålla uppgift om fusionen innebär en risk för att borgenärerna i det övertagande bolaget inte ska få betalt för sina fordringar. Detta yttrande har stor betydelse för det övertagande bolagets borgenärer. Revisorernas yttrande i denna del är nämligen avgörande för om borgenärerna ska kunna motsätta sig fusionen (se nedan) och påkalla full betalning eller säkerhet för sina fordringar.

Registrering av fusionsplanen

Inom en månad efter upprättandet ska planen registreras hos Bolagsverket och kungöras. Därefter ska den tillsammans med revisorernas yttrande hållas tillgänglig för aktieägarna under viss tid. Registreringen är dock inte nödvändig om fusionen gäller privata bolag och alla aktieägare skrivit under planen (23 kap. 14 § ABL).

Bolagstämmor

Bolagsstämma ska alltid hållas i de överlåtande bolagen. Bolagsstämma ska även hållas i det övertagande bolaget om det begärs av ägarna till minst fem procent av aktierna. Om någon bolagsstämma inte godkänner planen förfaller frågan om fusion (23 kap. 15–18 § ABL).

Underrättelse till kända borgenärer

När fusionsplanen har godkänts av bolagsstämmorna ska vart och ett av bolagen underrätta sina kända borgenärer om beslutet. Underrättelsen ska innehålla uppgift om att bolaget avser att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen samt uppgift om borgenärernas rätt att motsätta sig att fusionsplanerna verkställs. Borgenärerna i det övertagande bolaget behöver inte underrättas, om revisorerna i yttrandet över fusionsplanen (se ovan) har uttalat att de inte funnit att fusionen medför någon fara för dessa borgenärer (23 kap. 19 § ABL).

Ansökan till Bolagsverket

Det övertagande bolaget, eller vid kombination, det äldsta av de överlåtande bolagen ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska ges in till Bolagsverket inom en månad från att samtliga bolag har godkänt planen och inom två år från registreringen av planen (23 kap. 20 § ABL).

Bolagsverket ska pröva om det föreligger grund för avslag och kan under vissa förutsättningar vilandeförklara ärendet (23 kap. 21 § ABL).

Skatteverket kan skjuta upp fusionen

När en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen inkommer till Bolagsverket ska Bolagsverket underrätta Skatteverket om ansökan (1 kap. 32 a § aktiebolagsförordning [2005:559]).

Skatteverket får besluta att det under en viss tid, högst tolv månader, föreligger hinder att verkställa fusionen. Tiden får förlängas om det finns särskilda skäl. Så länge Skatteverkets beslut gäller ska Bolagsverkets handläggning vila (23 kap. 21 a § ABL).

För att Skatteverket ska få fatta beslut om att det föreligger hinder mot verkställande av planen krävs

• att det är motiverat med hänsyn till allmänintresset
• att Skatteverket har beslutat om revision hos bolaget och
• att det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av fusionen.

Intresset av en effektiv skattetillsyn är i princip ett sådant allmänintresse som kan ligga till grund för ett beslut om att det föreligger hinder mot verkställande av planen. Bedömningen påverkas även av hur komplicerad revisonen är. Om revisionen är av mindre komplicerat slag, eller om den i det närmaste är avslutad, kan den normalt inte åberopas som grund för ett motsättande av en fusion. Även bolagets vilja att medverka vid revisionen kan påverka bedömningen. Proportionalitetsprincipen måste iakttas vid bedömningen. Skatteverkets intresse av att säkerställa en effektiv skattetillsyn måste i varje enskilt fall vägas mot bolagets intresse av att kunna genomföra den planerade fusionen (se prop. 2007/08:15 s. 134 och 171 f. och prop. 2005/06:150 s. 176 f.).

Kallelse på borgenärer

Om det inte föreligger något hinder mot ansökan ska Bolagsverket kalla bolagens borgenärer. Borgenärerna i det övertagande bolaget ska dock inte kallas om revisorerna i sitt yttrande över fusionsplanen har uttalat att fusionen inte medför någon fara för dessa borgenärer (23 kap. 22 § ABL).

Kallelsen, som ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar, ska innehålla ett föreläggande för den som vill motsätta sig ansökan om fusion att göra detta senast en viss dag.

Bolagsverket ska alltid skicka en särskild underrättelse till Skatteverket. Om bolaget har skulder registrerade hos Kronofogden ska Skatteverket informera Kronofogden om att en underättelse har kommit in (9 § BorgF).

Överlämnande till tingsrätt vid bestridande

Om någon borgenär motsätter sig ansökan ska Bolagsverket överlämna ärendet till tingsrätten för beslut (23 kap. 23 § ABL). För att tingsrätten ska få lämna tillstånd till fusionen krävs att den eller de borgenärer som motsatt sig ansökan får fullbetalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. I annat fall ska ansökan avslås av tingsrätten (23 kap. 24 § ABL).

Registrering av fusionen

Efter att Bolagsverket eller domstolen har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen ska styrelsen för det övertagande bolaget inom två månader anmäla fusionen till Bolagsverket för registrering i aktiebolagsregistret. Det är först sedan denna registrering skett som fusionens rättsverkningar gäller (23 kap. 25 § ABL).

Om anmälan inte ges in i rätt tid är frågan om fusion förfallen (23 kap. 27 § ABL).

Rättsverkningar – vad händer efter att fusionen har registrerats?

En fusion som är registrerad hos Bolagsverket har följande rättsverkningar (23 kap. 26 § ABL):

• Det överlåtande bolagets tillångar och skulder, med undantag för skadeståndsanspråk som har samband med fusionen, övergår i sin helhet till det övertagande bolaget. Detta gäller även om tillgångarna eller skulderna inte har uppgivits eller ens varit kända vid tiden för fusionsavtalet (prop. 1975:103 s. 527 f).
• Aktieägare i överlåtande bolag blir aktieägare i det övertagande bolaget.
• Överlåtande bolag anses upplösta.
• Vid kombination anses det övertagande bolaget bildat.

Efter fusionen existerar alltså inte ett överlåtande bolag längre och fordringar mot detta bolag kan endast göras gällande mot det övertagande bolaget. En borgenär som har utverkat en exekutionstitel mot det överlåtande bolaget kan använda den för att få verkställighet mot det övertagande bolaget (RH 1996:48).

En innehavare av företagsinteckning har inte rätt att göra den gällande mot det övertagande bolaget. Genom fusionen har den intecknade verksamheten som bedrivits i det överlåtande bolaget upphört som inteckningsenhet och därmed har företagshypoteket upphört att gälla i verksamheten (NJA 1990 s. 3). Svea Hovrätt har kommit fram till att ett borgensåttagande i ett överlåtande bolag har upphört att gälla i och med en fusion (Svea HovR 1999-04-13, mål nr T 929-98).

Beskattning vid en fusion

En fusion kan påverka beskattningen av de inblandade bolagen och deras delägare. En kvalificerad fusion eller fission kan genomföras utan att det sker någon omedelbar beskattning, se sidan Beskattning vid kvalificerade fusioner och fissioner. Det är även viktigt att veta vem som är behörig företrädare för de inblandade bolagen.

Absorption av helägt dotterbolag.

När ett helägt dotterbolag uppgår i moderbolaget blir den formella gången av fusionen något annorlunda. Bestämmelserna är i huvudsak identiska med i bestämmelserna om absorption i avsnittet ovan (23 kap. 28–35 § ABL). Dock finns ingen motsvarighet till regeln om att Skatteverket kan besluta om att det under viss tid föreligger hinder mot att verkställa fusionsplanen.

Är det fråga om svenskt dotterbolag som ska uppgå i ett utländskt moderbolag blir bestämmelserna om gränsöverskridande fusioner nedan tillämpliga.

Gränsöverskridande fusioner

Ett svenskt aktiebolag får delta i en fusion med en motsvarande juridisk person med hemvist inom EES-området (23 kap. 36 § ABL). Bestämmelserna gällande hantering av registrering, Skatteverkets möjlighet att besluta om hinder mot att verkställa fusionen, kallelse på okända borgenärer, kungörelser m.m. överensstämmer med vad som gäller för en fusion mellan svenska bolag.

Fusionsintyg utfärdas av Bolagsverket

När Bolagsverket gett tillstånd till fusionen utfärdar verket ett särskilt fusionsintyg för det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Bolagsverket intygar att den del av förfarandet som regleras av svensk lag har skett på föreskrivet sätt. Om det övertagande bolaget har eller ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige ska svenska bolag som deltar i fusionen ge in intyget till motsvarande myndighet som Bolagsverket inom sex månader från utfärdandet. Efter underrättelse från motsvarigheten till Bolagsverket i annan stat om att fusionen har ägt rum ska verket föra in uppgiften om att det eller de överlåtande svenska bolagen har upplösts ( 23 kap. 46 och 47 §§ ABL).

Om ett svenskt bolag deltar i en gränsöverskridande fusion och det övertagande bolaget får sitt hemvist i en annan stat än Sverige ska styrelsen i det svenska bolaget upprätta ett särskilt bokslut (23 kap. 50 § ABL).

Gränsöverskridande fusioner för finansiella företag

Det finns särskilda regler om gränsöverskridande fusioner för bank- och finnansieringsrörelser. Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska inges till Finansinspektionen. Finansinspektionen kan avslå ansökan bl.a. om bolagens borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet eller om de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen. Finansinspektionen ska underrätta Skatteverket när ansökan inkommit (10 kap. 18–25 b §§ lagen [2004:297] om bank- och finansieringsrörelser).