Räkenskapsår

Räkenskapsårets längd

Ett räkenskapsår är den tidsperiod under vilken ett företag löpande ska bokföra alla sina affärshändelser. Ett företag ska för varje räkenskapsår avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning eller ett årsbokslut (6 kap. 1 och 3 §§ BFL).

Ett räkenskapsår ska omfatta tolv kalendermånader (3 kap. 1 § första stycket BFL). Med kalendermånader menas hela och obrutna kalendermånader.

När en verksamhet påbörjas

När bokföringsskyldigheten för företaget inträder påbörjas räkenskapsåret. För samtliga bokföringsskyldiga enligt BFL gäller att när bokföringsskyldigheten inträder får räkenskapsåret vara antingen kortare eller längre än tolv månader. Räkenskapsåret får dock vara längst 18 månader (3 kap. 3 § BFL).

När en verksamhet avslutas

För samtliga bokföringsskyldiga enligt BFL gäller att när bokföringsskyldigheten upphör så får räkenskapsåret förkortas, men inte förlängas (3 kap. 3 § BFL).

När ett räkenskapsår läggs om

När räkenskapsåret läggs om får räkenskapsåret förkortas eller förlängas. Räkenskapsåret får däremot aldrig vara längre än 18 månader (3 kap. 3 § BFL).

Om ett aktiebolag går i konkurs

Ett konkursbeslut innebär att aktiebolagets verksamhet avslutas men bolaget fortsätter civilrättsligt att existera under konkursförfarandet. Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av den styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer som fanns vid konkursens början (25 kap. 49 § ABL). Konkursbeslutet påverkar inte heller bokföringsskyldigheten. Aktiebolaget ska därför offentliggöra sin årsredovisning genom att lämna in den till Bolagsverket. Det räkenskapsår som aktiebolaget har är registrerat hos Bolagsverket och beslutet om konkurs föranleder i sig inga ändringar av räkenskapsåret.

Fysiska personer, vissa handelsbolag m.fl.

Fysiska personer ska ha kalenderår som räkenskapsår (3 kap. 1 § andra stycket BFL).

Handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller för en del av bolagets inkomst ska ha kalenderår som räkenskapsår (3 kap. 1 § andra stycket BFL). Detsamma gäller om ett handelsbolag ägs av andra handelsbolag som i sin tur ägs av någon fysisk person.

Att en fysisk person ska beskattas för ett handelsbolags resultat tar inte sikte på om den fysiska personen faktiskt kommer att beskattas eller inte. Det avgörande är om någon fysisk person är delägare i ett handelsbolag vid ett kalenderårs utgång. Av förarbetena framgår även att det är ägarförhållandena som är avgörande (prop. 1989/90:110, del I, s. 766).

Sådana juridiska personer som förvaltar en samfällighet som är delägarbeskattad (6 kap. 6 § andra stycket IL), t.ex. en gemensamhetsanläggning ska ha kalenderår som räkenskapsår (3 kap. 1 § andra stycket BFL).

När får ett brutet räkenskapsår tillämpas?

Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller för en del av bolagets inkomst samt juridiska personer som förvaltar en samfällighet som är delägarbeskattad ska ha kalenderår som räkenskapsår. Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, får Skatteverket i ett enskilt fall medge att en annan tolvmånadersperiod (brutet räkenskapsår) än kalenderår får utgöra räkenskapsår (3 kap. 2 § BFL). Ett brutet räkenskapsår ska påbörjas den första dagen i en kalendermånad och omfatta en period av tolv hela månader (prop. 2009/10:235 s. 79). Det finns alltså elva olika brutna räkenskapsår.

Skatteverkets tillståndsprövning är mycket restriktiv. Tillstånd kan exempelvis ges om ett handelsbolag ingår i en koncern som sedan tidigare har ett annat räkenskapsår än kalenderår. Koncernen som helhet ska ha en omfattande verksamhet, medan verksamheten i handelsbolaget ska vara ringa. Ansökningar om ändring av räkenskapsår hanteras inom Skatteverket av Skatteenhet 53, Box 2825, 403 20 GÖTEBORG.

Sanktioner om tillstånd saknas

Om ett företag tillämpar brutet räkenskapsår i strid mot 3 kap. 1 § andra stycket BFL får Skatteverket förelägga företaget att lägga om räkenskapsåret till kalenderår. Ett sådant föreläggande får förenas med vite (3 kap. 7 § BFL).

Regelkonkurrens för handelsbolag

Om ett handelsbolag ingår i en koncern ska handelsbolaget och dess moderföretag ha ett gemensamt räkenskapsår (3 kap. 5 § BFL). Om en fysisk person blir delägare i ett handelsbolag som ingår i en koncern och handelsbolaget har ett brutet räkenskapsår uppstår en regelkonkurrens mellan bestämmelserna i 3 kap. 1 och 5 §§ BFL. I en sådan situation har 3 kap. 1 § BFL företräde framför 3 kap. 5 § BFL. Handelsbolaget måste använda kalenderåret som räkenskapsår vilket kräver en omläggning av räkenskapsåret (prop. 1998/99:130, del I, s. 227).

Andra företag

Andra företag, t.ex. aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag med enbart juridiska personer som delägare eller stiftelser, får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår, så kallat brutet räken­skapsår (3 kap. 1 § tredje stycket BFL).

Ett brutet räkenskapsår ska påbörjas den första dagen i en kalendermånad och omfatta en period av tolv hela månader (prop. 2009/10:235 s. 79). Det finns alltså elva olika brutna räkenskapsår.

De kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag som enligt 3 kap. 8 § BFL ska tillämpa ÅRKL respektive ÅRFL ska ha kalenderår som räkenskapsår (1 kap. 7 § ÅRKL respektive 1 kap. 6 § ÅRFL). Dock gäller bokföringslagens regler i 3 kap. 3 § BFL om hur långt ett räkenskapsår får vara när bokföringsskyldigheten inträder respektive upphör.

Särskilt om aktiebolag och ekonomiska föreningar

Aktiebolagslagen innehåller vissa bestämmelser om räkenskapsår. Räkenskapsåret ska framgå av bolagsordningen (3 kap. 1 § första stycket ABL). Ändringar av bolagsordningen beslutas av bolagsstämman. Ett sådant beslut ska genast anmälas för registrering och får inte verkställas förrän det har registrerats hos Bolagsverket (3 kap. 4−5 §§ ABL). Motsvarande bestämmelser finns för ekonomiska föreningar (2 kap. 2 § EFL och 7 kap. 14 § EFL).

Förkortade och förlängda räkenskapsår

När ett företags bokföringsskyldighet inträder eller ett räkenskapsår läggs om får ett räkenskapsår omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst arton månder (3 kap. 3 § BFL).

I nedanstående exempel beskrivs när ett räkenskapsår kan förlängas respektive måste förkortas i samband med att bokföringsskyldighet inträder för olika företagsformer.

Exempel: förkortat räkenskapsår

Om bokföringsskyldigheten för en enskild näringsidkare inträder under tidsperioden den 1 januari och den 30 juni (startåret) ska det första räkenskapsåret avslutas den 31 december samma år. Det eftersom en enskild näringsidkare som huvudregel endast får ha kalenderår som räkenskapår och ett första förlängt räkenskapsår inte får överstiga arton månader. Det innebär att företagets förkortade räkenskapsår t.ex. kan omfatta tidsperioden mellan den 15 maj och den 31 december.

Motsvarande exempel gäller även för ett handelsbolag om någon av delägarna är en fysisk person. Detsamma gäller för företag som valt att använda eller som måste använda ett kalenderår som räkenskapsår.

Exempel: förlängt räkenskapsår

Om bokföringsskyldigheten för en enskild näringsidkare inträder under tidsperioden den 1 juli till den 31 december (startåret) kan näringsidkaren välja antingen ett förkortat räkenskapsår eller ett förlängt räkenskapsår. Om näringsidkaren väljer ett första förkortat räkenskapsår ska det avslutas den 31 december startåret.

Om den enskilde näringsidkaren väljer ett förlängt räkenskapsår ska det avslutas den 31 december året efter startåret. En enskild näringsidkares räkenskapsår kan maximalt omfatta den nämnda tidsperioden eftersom ett förlängt räkenskapsår högst får uppgå till arton månder.

Motsvarande exempel gäller även för ett handelsbolag om någon av delägarna är en fysisk person. Detsamma gäller för företag som valt att använda eller som måste använda ett kalenderår som räkenskapsår.

Exempel: förkortat brutet räkenskapsår

Om bokföringsskyldigheten för ett aktiebolag inträder den 15 augusti (startåret) och bolaget väljer att ha ett brutet räkenskapsår omfattande tidsperioden den 1 april – 31 mars, ska bolagets räkenskapsår vara förkortat. Det första räkenskapåret kommer att omfatta perioden den 15 augusti startåret till den 31 mars året efter startåret.

Motsvarande gäller för de företagsformer som får använda brutna räkenskapsår som t.ex. ekonomiska föreningar, stiftelser och handelsbolag med endast juridiska personer som delägare.

Exempel: förlängt brutet räkenskapsår

Om bokföringsskyldigheten för ett aktiebolag inträder den 15 december (startåret) och bolaget valt ett brutet räkenskapsår omfattande tidsperioden den 1 april – 31 mars kan bolaget välja antingen ett förkortat räkenskapsår eller ett förlängt räkenskapsår. Om bolagets väljer ett första förkortat brutet räkenskapsår ska det avslutas de 31 mars året efter startåret.

Om bolaget väljer att förlänga sitt första brutna räkenskapsår ska det avslutas den 31 mars andra året efter startåret. Bolagets första brutna räkenskapsår kan omfatta tidsperioden den 15 december startåret – den 31 mars andra året efter startåret (15 månader och 17 dagar) eftersom ett räkenskapsår högst får uppgå till arton månader.

Motsvarande gäller för de företagsformer som får använda brutna räkenskapsår som t.ex. ekonomiska föreningar, stiftelser och handelsbolag med endast juridiska personer som delägare.

Gemensamt räkenskapsår

Ett företag ska i vissa situationer ha ett gemensamt räkenskapsår med ett annat företag. Om en sådan situation föreligger krävs det tillstånd för att sådana företag ska få tillämpa olika räkenskapsår.

För flera verksamheter

Ett företag som bedriver flera verksamheter ska tillämpa samma räkenskapsår för dessa verksamheter (3 kap. 4 § BFL).

För koncernföretag

Företag som ingår i samma koncern ska ha samma räkenskapsår (3 kap. 5 § BFL). Bokföringsnämnden har i BFNAR 2002:12 Tolkning av koncernbegreppet vid bedömningar som sker enligt bokföringslagen förtydligat koncernbegreppet. Om omläggning av räkenskapsår behöver göras för att uppfylla kravet på samma räkenskapsår inom koncernen krävs inget tillstånd från Skatteverket (3 kap. 6 § BFL).

Tillstånd krävs för olika räkenskapsår i en koncern

Om det finns synnerliga skäl kan Skatteverket ge tillstånd för företag i en koncern att tillämpa olika räkenskapsår (3 kap. 5 § BFL).

Skatteverket har t.ex. gett tillstånd i de fall då ett företag har haft stora svårigheter att samordna sina verksamheter då svenska och utländska företag gått samman. En koncern och dess företag har också fått tillstånd att använda olika räkenskapsår då ett försäkringsbolag – som enligt lag måste tillämpa kalenderår som räkenskapsår – ingick i koncernen.

Fysisk person som bedriver jordbruk

En fysisk person som driver jordbruk kan äga ett aktiebolag som också driver jordbruk. Om den fysiska personen har mer än hälften av rösterna i aktiebolaget är ägaren moderföretag och aktiebolaget dotterföretag i en koncern. Om moderföretaget, d.v.s. den fysiska personen, är skyldig att upprätta en koncernredovisning ska alla koncernföretag ha samma räkenskapsår.

Med koncern menas detsamma som i 1 kap. 4 § ÅRL. Det typiska koncernfallet är att ett moderföretag innehar mer än hälften av rösterna i en juridisk person. Ett koncernförhållande kan dock uppstå även på grund av avtal.

Om skyldighet att upprätta koncernredovisning inte föreligger, får bolaget ha brutet räkenskapsår trots att ägaren (moderföretaget) har kalenderår som räkenskapsår (3 kap. 5 § tredje stycket BFL).

Omläggning av räkenskapsår

Omläggning av räkenskapsår får i princip bara ske efter tillstånd från Skatteverket (3 kap. 6 § BFL). Tillståndet omfattar andra bokföringsskyldiga än fysiska personer, handelsbolag där någon fysisk person beskattas för resultatet och juridiska personer som förvaltar samfällighet och är av det slag som avses i 6 kap. 6 § andra stycket IL (SKV M 2011:23).

Tillstånd krävs t.ex. när ett aktiebolag vill lägga om räkenskapsåret från ett brutet räkenskapsår till ett annat brutet räkenskapsår, eller från kalenderår till brutet räkenskapsår.

Räkenskapsår får dock enligt 3 kap. 6 § BFL läggas om utan sådant tillstånd när det handlar om

• omläggning till kalenderår,
• omläggning för att alla företag i koncernen ska få samma räkenskapsår,
• omläggning för att ett företags olika verksamheter ska få samma räkenskapsår.

Särskilda skäl krävs i vissa fall

För att Skatteverket ska ge sitt tillstånd till omläggning av räkenskapsår bör starka skäl krävas (SKV A 2011:28).

I det allmänna rådet anges att redovisnings- och revisionsbyråernas arbetsbelastning endast i undantagsfall kan motivera att tillstånd ges. Lokala förhållanden kan medföra att tillstånd medges. Så kan t.ex. vara fallet när det på en ort finns en begränsad tillgång till redovisningskonsulter och revisorer.

Tillstånd bör även medges av företagsekonomiska skäl. I det allmänna rådet framgår bl.a. att säsongsvariationer kan inverka på arbetssituationen under årets olika delar.

Tillstånd bör även enligt det allmänna rådet ges till aktiebolag som har börjat bedriva verksamhet utan att tidigare har gjort det.

Följande företag bör i normalfallet inte medges tillstånd:

• företag som har hamnat på obestånd,
• företag som upprepade gånger har lagt om räkenskapsåret.

När kan ett beslut om nytt räkenskapsår börja tillämpas?

Bokföringslagen innehåller inga bestämmelser om när ett beslut från Skatteverket om ändrat räkenskapsår får börja tillämpas.

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett fall som avsåg inkomsttaxeringen för ett aktiebolag bedömt vilket räkenskapsår som vid en omläggning skulle användas vid inkomsttaxeringen (RÅ 1993 ref. 17). Bolaget hade räkenskapsåret 1 juli–30 juni. Bolagsstämman hade i slutet av juni 1988 beslutat att lägga om räkenskapsåret till kalenderår. Det nya räkenskapsåret hade registrerats hos PRV (numera Bolagsverket) i oktober 1988. Bolaget hade anpassat sig till det nya räkenskapsåret genom att förlänga sitt tidigare år till att omfatta även återstoden av kalenderåret 1988. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att bolaget vid 1989 års taxering fick använda det förlängda räkenskapsåret.

Överklaga Skatteverkets beslut

Skatteverkets beslut i tillståndsfrågor får överklagas hos förvaltningsrätten (9 kap. 1 § BFL). Förvaltningsrättens beslut får överklagas hos kammarrätten. Det krävs dock prövningstillstånd hos kammarrätten.

Kompletterande information

• När bokföringsskyldigheten inträder och upphör.
• Räkenskapsår i andra särskilda företagsformer.
• Omprövning av dispensärenden inom bokföring.

• Överklagande av dispensärenden inom bokföring.