OBS: Detta är utgåva 2021.7. Visa senaste utgåvan.

Det finns inte några särskilda bestämmelser om en persons rätt till avdrag för kostnader för utbildning som hen själv har bekostat. Yrkandet om avdrag bedöms enligt de allmänna reglerna om avdrag i 12 kap. IL.

Avdrag enligt allmänna regler

Frågan om avdrag för utbildningskostnader bedöms enligt allmänna regler om avdrag: avdrag medges för utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster (12 kap. 1 § IL).

Avdrag medges inte för kostnader för genomgång av skolor eller universitet eller för annan utbildning som syftar till att kvalificera sig till anställning eller tjänst. Detta innebär att avdrag heller inte medges för kostnader för att skaffa behörighet för att få en viss tjänst, t.ex. körkort för lastbil.

Kostnaden är däremot normalt avdragsgill om en person genomgår en kurs för att kunna bibehålla en tjänst som hen redan har.

Avdrag medges inte för kostnader för egenterapi (se Psykoanalys och psykoterapi). Kostnaden bedöms vara en privat levnadskostnad även om arbetsgivaren intygar att utbildningen varit till nytta i en en anställds arbete som t.ex. lärare, kurator, psykolog. Däremot kan kostnader för psykoterapi medges om den är obligatorisk i en utbildning och utbildningen jämställs med att den anställda utför sitt arbete.

Grundutbildning med bidrag

Ibland finns det vissa grundutbildningar som det av arbetsmarknadspolitiska skäl utgår någon form av skattepliktiga bidrag för. En person kan då få avdrag för kostnader i samband med utbildningen eftersom dessa varit nödvändiga för att personen ska kunna få den skattepliktiga ersättningen. Aktivitetsstöd för deltagande i en arbetsmarknadsutbildning är exempel på en sådan ersättning.

Avdrag medges dock inte om personen har fått skattefria ersättningar och bidrag som är avsedda att täcka kostnader i samband med arbetsmarknadsutbildningen (11 kap. 35 § IL). Det kan gälla t.ex. ersättning för ökade levnadskostnader och resor.

Om personen inte har fått någon ersättning medges avdrag för kostnader för arbetsresor, hemresor, ökade levnadskostnader och kostnader för läromedel enligt vanliga regler. Beträffande facklitteratur ska avdragsrätten begränsas till sådana läromedel som varit obligatoriska i undervisningen.

Utbildningsbidrag till doktorand vid forskarutbildning

Högsta förvaltningsdomstolen har medgett avdrag för kostnader i samband med forskarutbildning för en doktorand, som har fått halvt utbildningsbidrag. Domstolen konstaterade att lagstiftarens inställning varit att forskarutbildningen i väsentlig mån är att betrakta som arbete och därför är utbildningsbidraget skattepliktigt. Mot bakgrund av detta ansåg domstolen att kostnader för forskarutbildningen var avdragsgilla kostnader (RÅ 1987 ref. 30).

När genomförande av utbildning är krav för att få sjukpenning

Högsta förvaltningsdomstolen har medgett en person avdrag för kostnader som uppkommit i samband med rehabilitering och utbildning efter en arbetsskada. Under rehabiliterings- och utbildningstiden fick personen sjukpenning från Försäkringskassan. Personen kunde ha nekats sjukpenning om hen inte genomförde utbildningen och rehabiliteringen. Av denna anledning och för att genomförandet var att jämställa med fullgörande av tjänst medgavs avdrag (RÅ 1994 ref. 4).

Utbildningsbidrag vid vidareutbildning

Trots att en person får en högre kompetens kan personen få göra avdrag för de kostnader som hen har när hen går en vidareutbildning och får ett skattepliktigt utbildningsbidrag. Högsta förvaltningsdomstolen anser att utbildningen ska jämställas med fullgörande av tjänst eftersom personen får en skattepliktig särskild ersättning för deltagande i utbildningen (RÅ 1994 not. 55).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1987 ref. 30 [1]
  • RÅ 1994 not. 55 [1]
  • RÅ 1994 ref. 4 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2]