Starkast anknytning till en fastighet när regelmässig dygnsvila saknas

Personer som saknar regelmässig dygnsvila

En person som inte har sin regelmässiga dygnsvila på en viss fastighet har så kallad växlande vistelseort. För att en person ska anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila på en viss fastighet, måste hen under sin normala livsföring tillbringa dygnsvilan där minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden (7 § andra stycket FOL). En person som inte regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på någon viss fastighet anses bosatt på den fastighet som hen med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin starkaste anknytning till (12 § FOL).

Skatteverket måste göra en helhetsbedömning

Att ta hänsyn till samtliga omständigheter innebär att Skatteverket måste göra en helhetsbedömning av den livssituation som den flyttande befinner sig i.

Viktiga omständigheter vid bedömningen är

• familjesituationen
• var personen arbetar
• vistelsetid i bostäderna
• bostadssituationen och socialt nätverk (vänner, föreningsliv, fritidsintressen o.s.v.)
• var personen får sin post.

Andra situationer när starkast anknytning kan bli aktuell

Bestämmelsen i 12 § FOL kan även tillämpas i situationer när en person vägrar uppge var hen bor och Skatteverket inte heller kan fastställa var personen tillbringar sin regelmässiga dygnsvila.. Om det i en sådan bosättningsutredning hos Skatteverket kan konstateras att en person har någon koppling till viss fastighet, exempelvis genom att personen har sin post ställd till fastigheten, kan den omständigheten ligga till grund för Skatteverkets bedömning att hen har sin starkaste anknytning dit (prop. 2012/13:120 s. 85 f. och KRNS 2015-10-12, mål nr 3991-15) Kammarrätten har i en dom kommit fram till att en person hade starkast anknytning till sin arbetsplats. I målet gick det inte att fastställa på vilken fastighet personen regelmässigt tillbringade sin dygnsvila och personen hade inte heller medverkat i Skatteverkets utredning om var hen bodde (KRNS 2017-01-10, mål nr 327-16).

För att en person inte ska sakna folkbokföringsort så tillämpas bestämmelsen även för en del andra mindre vanliga situationer. Ett exempel är att den som avtjänar ett straff eller är intagen på ett sjukhus kan ändra sin folkbokföring till en ny fastighet som hen kan anses ha sin starkaste anknytning till.