Konkursboets skattskyldighet

Den som har en förvärvskälla är skattskyldig

Frågan om konkursboet är skyldigt att betala inkomstskatt är inte reglerad i skattelagstiftningen. Frågan måste därför lösas med ledning av rättspraxis.

I ett äldre avgörande undanröjde Högsta förvaltningsdomstolen på talan av ett konkursbo dess taxering för inkomst av hyresfastighet, ränta, utdelning och reavinst vid försäljning av fastighet, eftersom ett konkursbo inte ansågs skattskyldigt. Domstolen gav inga skäl för denna ståndpunkt. Domen kan motiveras med att den som har en förvärvskälla är skattskyldig, medan konkursboet bara har hand om gäldenärens tillgångar. Högsta förvaltningsdomstolen prövade inte i detta mål om gäldenären skulle beskattas för de aktuella inkomsterna. Ett flertal rättsfall efter detta bekräftar att konkursbon inte är skattskyldiga för någon inkomst. Detta gäller oberoende av vilket inkomstslag inkomsten räknas till (se RÅ 1955 ref. 21 och t.ex. RN 1956 nr 1:10, RÅ 1976 ref. 170 och RÅ 1981 1:7).

Konkursfordran och massafordran

I en konkurs skiljer man mellan fordringar som riktar sig mot konkursgäldenären och sådana som avser konkursboet. De förra kallas konkursfordringar och de senare massafordringar. Utdelning till konkursborgenärerna äger rum först sedan massafordringarna och konkurskostnader (exempelvis förvaltararvode och förvaltarens utlägg) har betalats.

En konkursfordran har sin grund i ett mellanhavande med konkursgäldenären. Fordringen ska i princip ha uppkommit före konkursen, men behöver inte ha förfallit till betalning (5 kap. 1 § KonkL).

En massafordran uppkommer efter konkursbeslutet och riktar sig mot konkursboet som sådant. En utförligare kommentar kring konkursfordran och massafordran och när en skattefordran anses ha uppkommit finns på sidan Fordringar i konkursen.

Du kan läsa mer om konkurser på sidorna om Konkurs och annan avveckling. I de fall ett konkursbo är skattskyldigt, t.ex. för mervärdesskatt, ska skattefordringar som uppkommer efter konkursbeslutet, men före konkursens slut, göras gällande som massafordringar.

Skattefordringar som avser inkomstskatt efter konkursbeslut

Om konkursgäldenären anses vara skattskyldig kan skattefordringar som uppkommer efter det att konkursbeslut meddelas inte göras gällande i konkursen. Det allmänna är hänvisat till att försöka få betalt av gäldenären på annat sätt. Skatteavdrag från lön m.m. tas ut även under den tid löntagaren är försatt i konkurs (7 kap. 15 § Utsökningsbalken, jämför 3 kap. 3 § KonkL).

Om konkursen avslutas utan överskott

När det gäller ett aktiebolag så är detta upplöst om konkursen avslutas utan överskott. I ett sådant fall är fordringen normalt sett värdelös. Om en ny tillgång uppkommer efter det att konkursen avslutats ska efterutdelning ske (25 kap. 50 § ABL).

Även för handelsbolag, ekonomiska och ideella föreningar och stiftelser gäller i princip samma regler.

Företrädaransvar

Statens fordringar på skatter och avgifter kan i vissa fall göras gällande trots att juridiska personers konkurs avslutas utan överskott. I skatteförfarandelagen (2011:1244) finns regler om företrädaransvar. Reglerna innebär i korthet att en företrädare för en juridisk person kan göras betalningsansvarig för ett underskott på den juridiska personens skattekonto. Ansvaret gäller därför alla skatter och avgifter enligt SFL (59 kapitlet SFL).

Enligt övergångsbestämmelserna till SFL tillämpas fortfarande i vissa fall äldre bestämmelser i 12 kap. SBL. Talan om att ålägga betalningsskyldighet förs vid allmän domstol. Se vidare om dessa regler på sidan om Betalningsansvar för annans skatter och avgifter.