Anmälan om flytt till Sverige

Skyldighet att anmäla flytt

Den som har flyttat till Sverige är skyldig att anmäla flytten till Skatteverket. Anmälan ska vara skriftlig och göras senast en vecka efter att personen har vistats här i tre månader. Skyldighet att göra anmälan gäller även i vissa andra fall trots att någon egentlig flytt inte har ägt rum.

Anmälningsskyldighet efter inflyttning

En person som har flyttat in från utlandet och ska folkbokföras är skyldig att anmäla flytten till Skatteverket. En sådan anmälan ska göras inom en vecka efter det att hen har vistats i landet i tre månader (26 § första stycket FOL). Skyldigheten att anmäla flytt enligt 26 § första stycket FOL omfattar samtliga personer som flyttar in från utlandet och som ska folkbokföras med stöd av 3 § FOL, d.v.s.

• personer som anses bosatta i Sverige
• personer med dubbel bosättning med egentlig hemvist i Sverige.

Anmälningsskyldighet i andra fall

En flyttanmälan ska enligt 26 § andra stycket FOL lämnas i följande fall trots att någon egentlig flytt inte har ägt rum:

• När ett barn som har vistats utom landet sedan födelsen ska folkbokföras på grund av att fadern eller en förälder enligt 1 kap. 9 § FB vid barnets födelse var folkbokförd enligt 14 § FOL som utsänd i svenska statens tjänst och senare blir vårdnadshavare (2 a § första stycket FOL).
• När ett barn ska folkbokföras efter att ha adopterats i utlandet av en person som vid adoptionen var folkbokförd enligt 14 § FOL som utsänd i svenska statens tjänst och adoptionen är giltig i Sverige (2 a § andra stycket FOL).
• När ett barn som har vistats i landet sedan födelsen utan att vara folkbokfört ska folkbokföras om det senare får sådan anknytning till Sverige att det ska anses bosatt eller ha egentlig hemvist här (3 § tredje stycket FOL).
• När en person som är avregistrerad som försvunnen enligt 21 § första meningen FOL ska folkbokföras.

Anmälningsskyldigheten gäller inte för immunitetspersoner som ska folkbokföras

Anmälningsskyldigheten enligt 26 § första stycket FOL gäller inte en person som är utländsk medborgare som omfattas av 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall men som inte har rätt till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomatisk företrädare vid en främmande makts beskickning (26 § tredje stycket FOL). En sådan person ska folkbokföras men är inte skyldiga att själva anmäla flytt till Sverige utan detta ska göras av Regeringskansliet (8 § FOF och prop. 2009/10:245 s. 19).

Ombud, biträde och legal ställföreträdare

Flyttanmälan ska lämnas av den person som flyttar till Sverige, d.v.s. den som är part i ärendet. Varje person som anmäler flytt till Sverige får ett eget ärende hos Skatteverket.

En part kan välja att företrädas av ett ombud eller få hjälp av ett biträde (14 § första stycket FL). Ett ombud har fullmakt att föra talan i partens ställe, medan ett biträde endast får agera när parten är med (prop. 2016/17:180 s. 91 och 300). De allmänna reglerna om fullmakt finns i 2 kap. avtalslagen. Det finns även särskilda regler om framtidsfullmakt i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter.

En part kan även företrädas av legala ställföreträdare så som en förvaltare eller anhöriga, eller biträdas av en god man enligt bestämmelser i föräldrabalken (11 och 17 kap. FB).

Anmälningar för barn

Den som är under 18 år och flyttar till Sverige är part i ärendet om flytt. Barn kan dock inte – om det inte är särskilt reglerat - företräda sig själva i ärendet eftersom de saknar rättslig handlingsförmåga (9 kap. 1 § FB). När det gäller ärenden om flytt till Sverige finns emellertid särskild reglering om att ett barn som har fyllt 16 år har rätt att självt göra en anmälan enligt 26 § FOL och företräda sig självt i ärendet (30 § FOL).

Om barnet inte företräder sig självt måste det företrädas av någon annan. I de flesta fall företräds barnet av hens vårdnadshavare. Om barnet har två vårdnadshavare ska anmälan göras gemensamt av dem båda. En vårdnadshavare kan med stöd av de allmänna fullmaktsreglerna vara ombud för den andra vårdnadshavaren.

Om barnet som flyttar till Sverige är ensamkommande kan det företrädas av en god man enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn. Den gode mannen ska i vårdnadshavarnas ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter innan barnet har fått uppehållstillstånd. När barnet får uppehållstillstånd ska istället en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap. 8 a § FB förordnas för barnet. Om en särskild vårdnadshavare utses så upphör godmanskapet. Godmanskapet ska också upphöra om någon av barnets föräldrar eller någon annan vuxen person som trätt i föräldrarnas ställe anländer till Sverige och kan vara barnets vårdnadshavare och förmyndare (2, 5 och 10 §§ lagen [2005:429] om god man för ensamkommande barn).

Uppgifter som ska anges i flyttanmälan

Om en person inte följer ett föreläggande kan Skatteverket besluta att förena det med vite (37 § FOL).

Läs mer om föreläggande inom folkbokföring.

Från vilket datum gäller folkbokföringen?

En person ska folkbokföras i Sverige från och med inflyttningsdagen om anmälan görs inom en vecka från det att personen flyttade in. Om anmälan kommer in senare än inom en vecka från inflyttningsdagen gäller folkbokföringen i stället från och med den dag då anmälan kom in. Om folkbokföring sker utan att någon anmälan har kommit in gäller folkbokföringen från och med dagen för beslutet (35 § FOL).

Personnummer och samordningsnummer

När Skatteverket beslutar att folkbokföra en person för första gången tilldelas hen ett personnummer (18 § första stycket FOL). Om personen som folkbokförs redan har ett samordningsnummer skapas en hänvisning i folkbokföringsdatabasen mellan detta nummer och det personnummer som tilldelas. En person som har ett äldre så kallat TP-nummer behåller detta om personen blir folkbokförd. Detsamma gäller för en person som har ett personnummer som har tilldelats med stöd av 18 b § FOL (immunitetsnummer).