Uppehållsstatus för brittiska medborgare och deras familjemedlemmar

Vad är uppehållsstatus?

Från och med den 1 januari 2021 ses Storbritannien som ett land utanför EU och dess medborgare omfattas inte längre av reglerna om uppehållsrätt enligt rörlighetsdirektivet.

Brittiska medborgare och deras familjemedlemmar som förlorade sin uppehållsrätt i samband med Storbritanniens utträde ur EU (brexit) kan ansöka om uppehållsstatus för att kunna fortsätta vistas i Sverige.

Vem kan ha uppehållsstatus?

Brittiska medborgare som vistades i en annan medlemsstat med uppehållsrätt innan den 31 december 2020 och deras familjemedlemmar kan dock ha rätt till fortsatt vistelse med uppehållsstatus om vissa förutsättningar är uppfyllda.

Rätten till fortsatt vistelse i en annan medlemsstat regleras i utträdesavtalets andra del med bestämmelser om skydd för särskilt berörda medborgare (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7).

Enligt utträdesavtalet kan varje medlemsstat införa egna krav på att berörda personer måste ansöka om en ny uppehållsstatus för att kunna åberopa bestämmelserna om fortsatt laglig vistelse i utträdesavtalet (art. 18 i utträdesavtalet). Sverige har valt att införa ett sådant krav genom nya bestämmelser i bland annat utlänningslagen och utlänningsförordningen.

Detta innebär att brittiska medborgare och deras familjemedlemmar måste ansöka hos Migrationsverket om uppehållsstatus för att ha laglig rätt att vistas här i landet med stöd av utträdesavtalet (3 b kap. 3 § UtlL).

Personer som flyttar till Sverige efter den 31 december 2020

Bestämmelsen om att medborgaren måste ha vistats i Sverige med uppehållsrätt vid tidpunkten för övergångsperiodens slut innebär att brittiska medborgare som regel inte kan få uppehållsstatus genom att flytta till Sverige vid en senare tidpunkt. Personer som flyttar, d.v.s. påbörjar sin vistelse i Sverige, efter den 31 december 2020 behöver normalt ett uppehållstillstånd, i likhet med andra tredjelandsmedborgare. Undantag gäller för vissa familjemedlemmar som är i så kallat direkt släktskap med en person som har uppehållsstatus, vilka har möjlighet att ansluta till släktingen i Sverige även efter den 31 december 2020. Med personer i direkt släktskap avses bland annat släktingar i rakt upp- eller nedstigande led, d.v.s. barn och föräldrar till en person som vistas i Sverige med uppehållstatus. Även makar och sambor får anses vara sådana familjemedlemmar som är så närstående att de ska anses vara i direkt släktskap.

Migrationsverket beslutar om uppehållsstatus

Brittiska medborgare och deras familjemedlemmar ska ansöka om uppehållsstatus hos Migrationsverket. Migrationsverket ska utfärda ett intyg om att en sådan ansökan har lämnats in (3 b kap. 2 § UtlF). Till den som beviljas uppehållsstatus utfärdar Migrationsverket ett bevis om detta (3 b kap. 3 § UtlF). Detta bevis utgörs av ett uppehållstillståndskort med en anmärkning om att ”uppehållstillståndet är grundat på uppehållsrätt enligt artikel 18.1”. En person som har beviljats uppehållsstatus och som anmäler flytt till Sverige ska visa att hen har beviljats, eller i vart fall har ansökt om och har ett pågående ärende om uppehållsstatus hos Migrationsverket, till exempel genom att visa upp sitt uppehållstillståndskort eller ett intyg om att en ansökan om uppehållsstatus har lämnats in till Migrationsverket.

När folkbokför Skatteverket en person som har uppehållsstatus?

En person som har beviljats uppehållsstatus ska folkbokföras i Sverige om de allmänna kraven för folkbokföring är uppfyllda, d.v.s. att personen anses bosatt i Sverige. En person anses bosatt i Sverige om hen regelmässigt tillbringar sin dygnsvila i landet (dygnsviloregeln) och detta förhållande kan antas komma att bestå under minst ett år (3 § första stycket FOL). Personen ska också visa att hen har rätt att vistas i Sverige i minst ett år. För att kunna folkbokföra en person som har uppehållsstatus ska Skatteverket därför bedöma om villkoren för uppehållsstatus kan antas komma att bestå under minst ett år.

Kraven för uppehållsstatus är i huvudsak desamma som kraven för uppehållsrätt. Detta innebär att den som åberopar uppehållsstatus har rätt att vistas i Sverige under en tremånadersperiod utan att särskilda villkor måste vara uppfyllda. Så länge personen kan visa att hen har ansökt om eller beviljats uppehållsstatus hos Migrationsverket, kan hen därför folkbokföras om Skatteverket bedömer att hen kan antas komma att uppfylla villkoren för uppehållsstatus när tremånadersperioden har löpt ut. Även om det är en förutsättning att personen har beviljats eller ansökt om uppehållsstatus hos Migrationsverket för att hen ska ha rätt till fortsatt laglig vistelse i Sverige ska Skatteverket bedöma om förutsättningarna för uppehållsstatus fortfarande är uppfyllda vid tidpunkten för anmälan av flytt till Sverige och om de kan antas komma att bestå i minst ett år.