Uppehållsstatus för brittiska medborgare och deras familjemedlemmar

Uppehållsstatus

Den 31 januari 2020 lämnade Storbritannien EU. Under en övergångsperiod fortsatte dock EU:s regelverk att gälla för brittiska medborgare och deras familjemedlemmar. Dessa personer har därför bland annat kunnat fortsätta att vistas i Sverige med stöd av rörelsedirektivets regler om uppehållsrätt fram till övergångsperiodens slut, d.v.s. till och med den 31 december 2020.

Från och med den 1 januari 2021 är Storbritannien att betrakta som ett tredjeland och dess medborgare omfattas inte längre av reglerna om fri rörlighet för personer och uppehållsrätt. Brittiska medborgare och deras familjemedlemmar som vistades i en annan medlemsstat med uppehållsrätt innan den 31 december 2020 kan emellertid ha rätt till fortsatt vistelse om vissa förutsättningar är uppfyllda. Rätten till fortsatt vistelse i en annan medlemsstat regleras i utträdesavtalets andra del med bestämmelser om skydd för särskilt berörda medborgare. Med utträdesavtalet avses avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7).

Utträdesavtalet ger brittiska medborgare och deras familjemedlemmar rätt att vistas i Sverige om de uppfyller följande krav (art. 10, 13 och 15 i utträdesavtalet):

• Personen måste ha vistats i Sverige med uppehållsrätt vid övergångsperiodens slut, d.v.s. per den 31 december 2020. Undantag gäller för vissa personer i så kallat direkt släktskap.
• Personen måste uppfylla villkor som motsvarar de villkor som gäller för uppehållsrätt under hela vistelsen i Sverige.

Enligt utträdesavtalet kan varje medlemsstat dessutom införa egna krav på att berörda personer måste ansöka om en ny uppehållsstatus för att kunna åberopa bestämmelserna om fortsatt laglig vistelse i utträdesavtalet (art. 18 i utträdesavtalet). Sverige har valt att införa ett sådant krav genom bestämmelser i bland annat UtlL och UtlF. Detta innebär att brittiska medborgare och deras familjemedlemmar även måste uppfylla följande krav för att ha fortsatt rätt att vistas i Sverige (3 b kap. 3 § UtlL):

• Personen måste ansöka om och beviljas en särskild status – uppehållsstatus – för att ha laglig rätt att vistas här i landet med stöd av utträdesavtalet.

Läs mer om de tre kraven för uppehållsstatus under respektive rubrik nedan.

Vistelse med uppehållsrätt vid övergångsperiodens slut

För att omfattas av utträdesavtalets bestämmelser om fortsatt laglig vistelse måste den brittiska medborgaren eller familjemedlemmen ha vistats i Sverige med uppehållsrätt vid tidpunkten för övergångsperiodens slut. Det innebär att det inte är möjligt för brittiska medborgare och deras familjemedlemmar att med stöd av bestämmelserna i utträdesavtalet flytta till Sverige vid en senare tidpunkt. Personer som flyttar, dvs. påbörjar sin vistelse i Sverige, efter den 31 december 2020 behöver i likhet med andra tredjelandsmedborgare i regel ett uppehållstillstånd. Undantag gäller dock för vissa för familjemedlemmar som är i så kallat direkt släktskap med en person som uppehåller sig i Sverige med stöd av utträdesavtalet. Dessa personer härleder sin rätt till vistelse enligt utträdesavtalet från släktingen, och har alltså möjlighet att ansluta till släktingen i Sverige även efter den 31 december 2020. Med personer i direkt släktskap avses bland annat barn till en förälder som vistas i Sverige med uppehållstatus.

Villkoren för uppehållsstatus måste vara uppfyllda under hela vistelsen i Sverige

För att behålla sin rätt att vistas i Sverige med uppehållsstatus krävs att personen uppfyller kraven i utträdesavtalet om laglig vistelse i Sverige under hela vistelsetiden. Kraven för uppehållsstatus är i huvudsak desamma som kraven för uppehållsrätt.

För att personen ska kunna folkbokföras måste dessutom – enligt folkbokföringsrättsliga regler – uppehållstatusen eller någon annan laglig grund för vistelse kunna antas bestå under minst ett år (3 § FOL).

Migrationsverket beslutar om beviljad uppehållsstatus

Brittiska medborgare och deras familjemedlemmar ska ansöka om uppehållsstatus hos Migrationsverket. Migrationsverket ska utfärda ett intyg om att en sådan ansökan har lämnats in (3 b kap. 2 § UtlF) . Till den som beviljas uppehållsstatus utfärdar Migrationsverket ett bevis om detta (3 b kap. 3 § UtlF). De som anmäler flyttning till Sverige bör bifoga beviset eller intyget till Skatteverket för att visa att de har beviljats uppehållsstatus av Migrationsverket, eller att de i vart fall har ansökt om och har ett pågående ärende om uppehållsstatus. Därefter bedömer Skatteverket om personens uppehållsstatus fortfarande består och om den kan antas bestå under minst ett år (3 § FOL).

Det är alltså en förutsättning att personen har ansökt om och beviljats uppehållsstatus hos Migrationsverket för att hen ska ha rätt till fortsatt laglig vistelse i Sverige. Skatteverket är inte formellt bundet av Migrationsverkets bedömning utan gör egen bedömning för att avgöra om förutsättningarna fortfarande är uppfyllda vid tidpunkten för folkbokföring/flytt till Sverige. Skatteverket bedömer också om förutsättningarna kan antas vara uppfyllda under minst ett år för att personen ska kunna folkbokföras.