Vilka uppgifter ska kontrolluppgiften innehålla?

Uppgifter om den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören

En kontrolluppgift ska bl.a. innehålla nödvändiga identifikations­uppgifter för den uppgiftsskyldiga (24 kap. 4 § andra stycket SFL) samt vissa andra uppgifter.

Identifikationsuppgifter

Kontrolluppgiften ska innehålla dessa uppgifter om den rapporterings­skyldiga plattforms­operatören:

• Namn: fullständigt officiellt namn inklusive juridisk form. Detta avser både svenska och utländska associationsformer t.ex. AB, HB, Ltd, AS eller liknande.
• Registrerad företagsadress.
• Skatteregistreringsnummer (TIN) eller funktionell motsvarighet och uppgift om varje stat eller jurisdiktion (land) som har utfärdat respektive skatte­registrerings­nummer. Om plattformsoperatören har flera skatte­registrerings­nummer ska samtliga anges.
• Det unika identifieringsnummer som har tilldelats vid registreringen av en rapporteringsskyldig plattforms­operatör utanför EU enligt 2 § LAUF, eller motsvarade nummer som tilldelats av en behörig myndighet i ett annat EU-land i förekommande fall (5 kap. 12 d § 3 SFF).
• Företagsnamn på den eller de plattformar som rapporteringen avser. Det är Skatteverkets uppfattning att namnet på plattformen ska anges ifall det skiljer sig från plattformens företagsnamn (5 kap 12 d § 4 SFF).

Rapportering åt en annan plattform

Om en rapporteringsskyldig plattformsoperatör (A) åtar sig att lämna uppgift åt en annan rapporteringsskyldig plattformsoperatör (B) ska kontrolluppgiften även innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för den plattformsoperatör som överlämnat skyldigheten att lämna kontrolluppgift d.v.s. B (22 c kap. 9 § SFL samt prop. 2022/23:6 s. 261).

Anknytning till Sverige

Alla rapporteringsskyldiga plattformsoperatörer ska ange på kontrolluppgiften vilken anknytning plattformsoperatören har till Sverige som gör att den rapporteringsskyldig enligt 2 kap. 2 eller 3 § POL (23 c kap. 8 § första stycket 1 SFL).

En plattformsoperatör är en rapporteringsskyldig plattforms­operatör om den

• har skatterättslig hemvist i Sverige (2 kap. 2 § POL)
• inte har skatterättslig hemvist i något land men
  • är inregistrerad i Sverige t.ex. ett svenskt handelsbolag
  • har sin plats för företagsledning eller faktiska företagsledning i Sverige, eller
  • har ett fast driftställe i Sverige under förutsättning att plattformsoperatören inte är en kvalificerad plattformsoperatör utanför EU (2 kap. 2 § POL)
• inte är en kvalificerad plattformsoperatör med hemvist utanför EU (2 kap. 3 § POL).

Om plattformsoperatören skulle vara rapporteringsskyldig i både Sverige och ett eller flera andra länder ska plattformsoperatören välja vilket land den kommer att rapportera till och meddela detta till Skatteverket samt de andra ländernas behöriga myndighet (2 kap. 2 § andra stycket och 3 kap. 1 § POL).

Uppgifter om rapporteringspliktiga säljare

Utöver nödvändiga identifikations­uppgifter för säljaren ska kontrolluppgiften bl.a. även innehålla uppgifter om det finansiella kontot, vilken ersättning som har betalats ut eller tillgodoräknats samt vilken berörd verksamhet säljaren bedriver. Särskilda uppgifter ska lämnas om den berörda verksamheten innefattar uthyrning av fast egendom.

Identifikationsuppgifter om säljare som är fysiska personer

För rapporteringspliktiga säljare som är fysiska personer ska enligt 5 kap. 12 e § första stycket SFF och 24 kap. 4 § andra stycket SFL, följande uppgifter lämnas om säljarens

• förnamn och efternamn
• primär adress, d.v.s. den adress där säljaren har sin huvudsakliga bostad (2 kap. 24 § 1 POL)
• skatteregistreringsnummer (TIN) och uppgift om varje land som har utfärdat respektive skatte­registrerings­nummer – om säljaren har flera skatteregistreringsnummer ska samtliga dessa anges på kontrolluppgiften
• födelseort, ska bara fyllas i om uppgift om skatte­registrerings­nummer saknas
• registreringsnummer för mervärdesskatt om det finns tillgängligt
• födelsedatum.

Om den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören inte är skyldig att hämta in vissa uppgifter behöver dessa inte heller lämnas på kontrolluppgiften. Det gäller bl.a. om det land där säljaren har sin skatterättsliga hemvist inte utfärdar något skatte­registrerings­nummer, eller om landet inte kräver att uppgift om skatte­registrerings­nummer ska hämtas in (5 kap. 12 e § andra stycket SFF och 6 kap. 6 § POL ). Detta ska framgå av information som landet ifråga ska ha tillgängliggjort inklusive information på landets skattemyndighets webbplats eller på OECD AEOI portal (kommentaren till DPI MR avsnitt II B.11).

Om en rapporteringsskyldig plattformsoperatör använder sig av en elektronisk identifieringstjänst (GVS) som ett land eller EU tillgängliggör behöver plattforms­operatören inte hämta in och lämna alla identifikationsuppgifter avseende säljaren. Då räcker det med uppgift om säljarens förnamn och efternamn (5 kap. 12 e § SFF och 6 kap. 5 § och 6 kap 3 § 2-5 POL). Detta gäller dock bara uppgifter som ska lämnas till det land som tillgängliggjort tjänsten (prop. 2022/23:6 s. 90). I de fall uppgifterna gäller fler länder än det land som tillhandahåller GVS måste dock samtliga identifikationsuppgifter lämnas.

Identifikationsuppgifter om säljare som är enheter

För rapporteringspliktiga säljare som är enheter ska enligt 5 kap. 12 f § första stycket SFF, följande uppgifter lämnas om säljarens

• fullständigt officiella namn inklusive företagsform
• primär adress, d.v.s. den adress där enheten har sitt säte (2 kap. 24 § 2 POL).
• skatteregistreringsnummer (TIN) och uppgift om varje land som har utfärdat respektive skatte­registrerings­nummer – om säljaren har flera skatteregistreringsnummer ska samtliga dessa anges på kontrolluppgiften
• registreringsnummer för mervärdesskatt om det finns tillgängligt
• utländskt bolagsregistreringsnummer samt typ av sådant nummer.

Precis som för säljare som är fysiska personer behöver inte den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören lämna vissa uppgifter på kontrolluppgiften om det inte finns någon skyldighet att samla dessa uppgifter (5 kap. 12 f § andra stycket SFF). Det gäller uppgift om skatteregistreringsnummer och utländskt bolags­registrerings­nummer, om det land där säljaren har sin skatterättsliga hemvist inte utfärdar något skatte­registrerings­nummer eller bolagsregistreringsnummer. Skatteregistrerings­nummer behöver inte hämtas in om hemvistslandet inte kräver det (6 kap. 6 § POL).

Om plattformsoperatören har fått en direkt bekräftelse på en säljares identitet eller skatterättslig hemvist genom en elektronisk identifieringstjänst (GVS) som ett land eller EU tillhandahåller behöver plattformsoperatören inte hämta in och lämna alla identifikationsuppgifter avseende säljaren. Då räcker det med bara hämta in uppgift om säljarens fullständiga officiella namn (5 kap. 12 f § andra stycket SFF samt 6 kap. 5 § och 6 kap 4 § 2–6 POL). Detta gäller dock bara uppgifter som ska lämnas till det land som tillgängliggjort tjänsten (prop. 2022/23:6 s. 90). I de fall uppgifterna gäller fler länder än det land som tillhandahåller GVS måste dock samtliga identifikationsuppgifter lämnas.

Elektronisk identifieringstjänst (GVS)

Vissa länder tillhandahåller en elektronisk identifieringstjänst där plattformsoperatören kan få en direkt bekräftelse på t.ex. en säljares identitet eller skatterättsliga hemvist. På engelska kallas en sådan tjänst för Government Verification Service (GVS). Om en rapporterings­skyldig plattformsoperatör använder sig av en sådan en identifierings­tjänst som ett land eller EU tillgängliggör behöver plattforms­­operatören bara hämta in uppgifter om

• förnamn och efternamn för säljare som är fysiska personer
• alternativt fullständig officiellt namn för säljare som är enheter (6 kap. 5 § POL)
• landskod för det land som tillhandahållit identifierings­tjänsten samt
• den kod eller det nummer som plattformsoperatören har fått vid bekräftelsen.

De identifieringsuppgifter som inte behöver hämtas in behöver inte heller anges på kontrolluppgiften Det ska även framgå att plattformsoperatören har använt sig av en direkt bekräftelse genom en sådan identifieringstjänst (5 kap 12 e-f § SFF).

Elektronisk identifieringstjänst (GVS) när uppgifter lämnas till flera länder

Det är bara till det land som GVS-tjänsten är kopplad till som uppgifterna inte behöver utbytas (prop. 2022/23:6 s. 90). Om kontrolluppgifter även ska lämnas till andra länder ska samtliga identifikationsuppgifter för den rapporteringspliktiga säljaren fyllas i på kontrolluppgiften och uppgifterna kommer att utbytas på vanligt sätt med dessa andra länder.

Exempel 1: direkt bekräftelse på säljarens identitet och TIN

Jens har skatterättslig hemvist i Danmark och äger en fastighet i Sverige som han hyr ut via en plattform. Den rapporterings­skyldiga plattforms­operatören lämnar kontrolluppgifter i Sverige. Vid identifieringen av Jens har plattformsoperatören använt sig av en direkt bekräftelse av Jens identitet och danska skatterättsliga hemvist som Danmark tillhandahåller. På de uppgifter som ska utbytas till Danmark behöver plattformsoperatören därför bara ange Jens för- och efternamn, landskoden för Danmark och den kod eller det nummer som plattformsoperatören fick från Danmark som bekräftelse vid Jens identitet och skatteregistreringsnummer.

Den fastighet som Jens har hyrt ut ligger i Sverige och uppgifterna ska då även användas i Sverige. Eftersom Sverige inte använder sig av en elektronisk identifieringstjänst och inte kan tyda den danska koden, måste den rapporteringsskyldiga plattforms­operatören även ange samtliga identifikationsuppgifter för Jens på kontrolluppgiften. Då det i detta fall handlar om uthyrning av en fastighet ska plattformsoperatören förutom identifikationsuppgifter för säljaren även ange uppgifter om den svenska fastigheten.

Exempel 2: direkt bekräftelse på säljarens identitet och TIN

Tine har skatterättslig hemvist i Danmark och har sålt varor via en plattform. Den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören lämnar kontrolluppgifter i Sverige. Plattformsoperatören känner till att Tine har sin primära adress i Danmark men även att hon har ett skatteregistreringsnummer utfärdat i Tyskland.

Vid identifieringen av Tine har plattformsoperatören använt sig av en direkt bekräftelse av Tines identitet och danska skatterättsliga hemvist som Danmark tillhandahåller. På de uppgifter som ska utbytas till Danmark behöver plattformsoperatören därför bara ange Tines för- och efternamn, landskoden för Danmark och den kod eller det nummer som plattformsoperatören fick från Danmark som bekräftelse vid Tines identitet och hemvist.

Eftersom den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören även har uppgift om att Tine har ett skatteregistreringsnummer utfärdat i Tyskland ska uppgifterna även utbytas till Tyskland. Om inte Tyskland använder sig av en elektronisk identifieringstjänst måste den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören även ange samtliga identifikationsuppgifter för Tine på kontrolluppgiften.

Primär adress

En primär adress för en säljare som är en fysisk person är den där hen bor och har sin huvudsakliga bostad (2 kap. 24 § POL). I Sverige är den primära adressen oftast där personen rätteligen ska vara folkbokförd men även om en person t.ex. inte ska folkbokföras i Sverige kan personen ha en primär adress här (prop. 2022/23:6 s. 233).

Den primära adressen för en säljare som är en enhet är den adress där enheten har sitt säte. Detta innebär att en enhets primära adress inte är samma sak som registrerad företagsadress (prop. 2022/23:6 s. 233).

Skatteregistreringsnummer (TIN)

Ett skatteregistreringsnummer är ett registreringsnummer för skattebetalare som är utfärdad av ett land där säljaren har sin hemvist. Det kan även vara en funktionell motsvarighet till ett sådant nummer (2 kap. 27 § POL). Skatteregistreringsnumret behövs för att den skattemyndighet som tar emot uppgifterna ska kunna identifiera säljaren i sina system. (kommentaren till DPI MR avsnitt I C.59).

I Sverige är person- eller samordningsnummer skatte­registrerings­nummer för en fysisk person. Däremot är det Skatteverkets uppfattning att ett s.k. GD-nummer inte är ett svenskt skatte­registrerings­nummer. Ett GD-nummer är ett särskilt registrerings­nummer som Skatteverket tilldelar den som är begränsat skattskyldig och som ska beskattas för någon inkomst i Sverige.

För svenska enheter t.ex. aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar, är det organisations­numret som är det svenska skatte­registrerings­numret.

Länder som inte utfärdar skatteregistreringsnummer (TIN) använder ofta något annat nummer för att kunna identifiera en person eller en enhet vid beskattningen. Exempel på andra länders TIN är social security number och personal identification code för fysiska personer. För enheter kan det exempelvis vara business identity code eller business registration number. Det här gäller endast under förutsättning att ett sådant nummer används som skatte­registrerings­nummer i det land där den fysiska personen eller enheten har skatterättslig hemvist.

OECD har en förteckning över olika länders skatte­­registrerings­­nummer och hur de är uppbyggda på sin webbplats.

Registreringsnummer för mervärdesskatt

Registreringsnummer för mervärdesskatt är ett unikt nummer som identifierar en beskattningsbar person eller en icke beskattningsbar juridisk person som är registrerad för mervärdesskatt (2 kap. 26 § POL samt prop. 2022/23:6 s. 234). Uppgiften ska lämnas om den finns tillgänglig för den rapporterings­skyldiga plattforms­operatören.

Utländskt bolagsregistreringsnummer

För en rapporteringspliktig säljare som är en enhet ska enhetens utländska bolagsregistreringsnummer samt typ av sådant nummer anges på kontrolluppgiften (5 kap 12 d § första stycket 3 e) SFF). Om den rapporterings­pliktiga säljaren har flera bolags­­registrerings­­nummer ska samtliga som är kända för plattformsoperatören anges. Även uppgift om det land eller de länder som har utfärdad bolagsregistreringsnumren som är kända för plattformsoperatören ska anges på kontrolluppgiften.

Fast driftsställe

Förekomst av fast driftsställe där en rapporteringspliktig säljare som är en enhet bedriver berörd verksamhet inom EU, ska anges på kontrolluppgiften. När en sådan uppgift finns ska plattforms­operatören även ange i vilka medlemsländer som säljaren har ett fast driftställe (22 c kap. 11 § första stycket SFL och prop. 2022/23:6 s. 105). Om den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören inte behöver hämta in uppgift om fast driftställe för att den har använt sig av en direkt bekräftelse av säljarens identitet och skatterättsliga hemvist genom en elektronisk identifieringstjänst (GVS) som tillhandahålls av ett land, behöver inte heller uppgiften finnas med på kontrolluppgiften. Det är dock bara kontrolluppgifter som ska utbytas med det land som tillgängliggjort tjänsten som uppgiften om fast driftställe inte behöver finnas med (prop. 2022/23:6 s. 106). I de fall uppgifterna gäller fler länder än det land som tillhandahåller GVS måste även uppgift om fast driftsställe lämnas.

Hemviststater

Uppgift ska lämnas om samtliga stater eller jurisdiktioner (länder) som den rapporteringspliktiga säljaren har sin hemvist i (22 c kap. 10 § första stycket 3 SFL och 2 kap. 20 § POL). Plattforms­operatören ska anse att säljaren har sin hemvist utifrån de uppgifter som säljaren lämnar och andra uppgifter som framkommer i samband med kundkännedomsprocessen.

Uppgifter om säljarens ersättning och verksamhet

Utöver uppgifter om plattformsoperatören och säljaren ska även andra uppgifter finnas med på kontrolluppgiften. Dessa uppgifter hör samman med den berörda verksamheten som säljaren bedrivit och ersättningar som den har fått under det kalenderår som rapporteringen avser.

Finansiellt konto

Identifikationskoden för det finansiella kontot dit ersättningen betalas ut ska anges på kontrolluppgiften, om uppgiften finns tillgänglig för plattformsoperatören (22 c kap. 10 § första stycket 1 SFL). Även typ av finansiellt konto ska anges t.ex. om det är ett bankkonto, PayPal-konto, plånbok för kryptotillgångar eller liknande.

Identifieringskod för finansiellt konto

Med identifikationskod för ett finansiellt konto avses ett unikt identifieringsnummer eller motsvarande som finns tillgängligt för plattformsoperatören och som gäller det bankkonto eller annat liknande konto för betalningstjänster till vilket ersättning betalats ut eller tillgodoräknats (2 kap. 21 § POL). En motsvarighet till ett unikt identifieringsnummer kan vara en annan beteckning eller referens som gäller kontot (prop. 2022/23:6 s. 232). Identifikations­koden innehåller det som plattforms­operatören använder för att kunna föra över ersättningen till den rapporteringspliktiga säljaren. Är det finansiella konton ett bankkonto innehåller identifikationskoden ofta IBAN-nummer och kontonummer och (kommentaren till DPI MR avsnitt I C. 73).

Namnet på innehavaren av det finansiella kontot

Namnet på innehavaren av det finansiella kontot dit ersättningen betalas ut ska anges på kontrolluppgiften om det skiljer sig från namnet på den rapporteringspliktiga säljaren. Kontoinnehavarens namn behöver bara anges om det är tillgängligt för den rapporteringsskyldiga plattforms­operatören. Även andra finansiella identifieringsuppgifter avseende kontohavaren som plattforms­operatören har tillgång till kan anges på kontroll­uppgiften (22 c kap. 10 § första stycket 2 SFL).

Ersättning från plattformsoperatören till säljaren

Den sammanlagda ersättningen som plattformsoperatören har betalat ut eller tillgodoräknat säljaren ska anges på kontrolluppgiften. Ersättningen ska delas upp och redovisas per berörd verksamhet och per kvartal (22 c kap. 10 § första stycket 4 och 12 § första stycket 2 SFL samt prop. 2022/23:6 s. 262).

Ersättningen ska redovisas om den är utbetald till eller tillgodoräknad ett konto som säljaren har uppgett även om inte säljaren står som kontohavare (Kommentaren till DPI MR avsnitt I A.36). En rapporteringsskyldig plattformsoperatör ska anses känna till eller rimligen anses känna till ersättning även om det är ett serviceföretag eller en annan plattformsoperatör knuten till plattformen, som har tagit emot ersättningen för säljarens räkning (kommentaren till DPI MR avsnitt I A.39).

Skulle det t.ex. ske en återgång av en vara eller tjänst efter det att plattformsoperatören lämnat kontrolluppgiften stämmer inte uppgifterna och plattformsoperatören bör då lämna in en rättad kontrolluppgift.

Om ersättningen betalats ut i en valuta som har utfärdats av en regering eller en centralbank i ett land, t.ex. EUR, SEK eller USD, ska ersättningen rapporteras i den valutan. I kontrolluppgiften ska valutan redovisas genom att ange valutakoden. Om däremot ersättningen betalats i någon annan form t.ex. i en kryptotillgång, ska ersättningen anges i svenska kronor (SEK) på kontrolluppgiften. Ersättningen ska räknas om och värderas på ett sätt som konsekvent bestäms av den rapporteringsskyldiga plattformsopratören (22 c kap. 13 § SFL). Omräkningen gäller enbart för kontrolluppgiften. En annan värdering av ersättningen kan komma att göras vid beskattningen av inkomsten.

Avgifter, provisioner samt skatter

Om plattformsoperatören har hållit inne eller tagit ut avgifter, provisioner eller skatter ska detta redovisas på kontrolluppgiften, uppdelat per kvartal och berörd verksamhet (22 c kap. 10 § första stycket 5 samt 13 § SFL). Rapporteringen på kontrolluppgiften ska ske på samma sätt som den redovisade ersättningen d.v.s. om ersättningen är utbetald eller tillgodoförd i en valuta som utfärdas av en regering eller centralbank ska eventuella avgifter, provisioner och skatter rapporteras i den valutan. Om ersättningen i stället är utbetald eller tillgodoförd i t.ex. en kryptotillgång ska även avgifter, provisioner och skatter räknas om och redovisas i svenska kronor på kontrolluppgiften (prop. 2022/23:6 s. 109 samt 263).

På kontrolluppgiften ska avgifter och provisioner redovisas för sig och skatter för sig.

Berörd verksamhet

Eftersom uppgifter ska lämnas per berörd verksamhet ska plattforms­operatören även ange på kontrolluppgiften, vilken berörd verksamhet som säljarens ersättning avser (22 c kap. 10 § första stycket 4 SFL). De berörda verksamheterna är uppdelade på

• uthyrning av fast egendom
• personlig tjänst
• försäljning av varor eller
• uthyrning av transportmedel.

Även antalet berörda verksamheter som säljaren har bedrivit ska anges på kontrolluppgiften (22 c kap. 10 § första stycket 4 SFL).

Särskilt vid uthyrning av fast egendom

Om den berörda verksamheten avser uthyrning av fast egendom ska, enligt 22 c kap. 12 § SFL, även följande uppgifter lämnas

• adress för varje förtecknad egendom
• fastighetsbeteckning eller motsvarande uppgift enligt nationell rätt i den medlemsstat där egendomen finns, om uppgiften finns tillgänglig för plattformsoperatören
• den sammanlagda ersättningen, uppdelad på förtecknad egendom och per kvartal
• antalet uthyrningar avseende den förtecknade egendomen uppdelad per kvartal
• antalet dagar som varje förtecknad egendom varit uthyrd under kalenderåret, om den uppgiften finns tillgänglig för plattformsoperatören samt
• varje typ av förtecknad egendom, om uppgiften finns tillgänglig för plattformsoperatören.

Fastighetsbeteckning eller motsvarande uppgift

För att kunna identifiera den uthyrda egendomen ska den rapporteringsskyldiga plattformsoperatören ange fastighetsbeteckningen, eller motsvarande uppgift på kontrolluppgiften. Skatteverkets uppfattning är att om det är en fastighet i Sverige som hyrts ut ska fastighetsbeteckningen anges. Är det en hyresrätt eller en bostadsrätt i Sverige ska lägenhetsnummer anges. Skulle det vara en stuga i en stugby som har hyrts ut kan stugnummer anges. För andra bostäder i Sverige och bostäder utomlands kan uppgiftslämnare lämna en uppgift som motsvarar fastighetsbeteckning t.ex. lagfartsnummer, lägenhetsnummer eller liknande (prop. 2022/23:6 s 91).

Antalet uthyrningar och antalet dagar

På kontrolluppgiften ska det framgå hur många dagar som den förtecknade egendomen varit uthyrd om uppgiften finns tillgänglig för plattformsoperatören. Uppgiften ska lämnas för hela den rapporteringspliktiga perioden d.v.s. hela kalenderåret. Plattformsoperatören ska även lämna uppgift om antalet uthyrningar som tillhandahållits avseende den förtecknade egendomen. Den uppgiften ska dock anges per kvartal.

Exempel: antalet uthyrningar och antalet dagar

Tintin har börjat hyra ut en gäststuga på sin fastighet under året via en plattformsoperatör. Stugan har varit uthyrd en vecka under påsk (april) samt tre dagar (fredag–söndag) vid midsommar (juni). Stugan har även varit uthyrd sex veckor under juli–augusti där en hyresgäst hyrde stugan i två veckor och resterande fyra veckor hyrdes av olika hyresgäster veckovis. Plattformsoperatören ska under antalet dagar fylla i att stugan varit uthyrd 52 dagar under den rapporteringspliktiga perioden d.v.s. kalenderåret. Under antalet uthyrningar fyller plattformsoperatören i:

Kvartal 1: 0 uthyrningar

Kvartal 2: 2 uthyrningar

Kvartal 3: 5 uthyrningar

Kvartal 4: 0 uthyrningar

Typ av förtecknad egendom vid uthyrning av fast egendom

Vid uthyrning av fast egendom ska typ av förtecknad egendom anges på kontrolluppgiften (5 kap. 13 a § SFF). De olika typer som finns att välja på är

• Kontor
• Hotellrum
• Bed & Breakfast
• Hus
• Lägenhet
• Mobilt boende
• Campingplats
• Husbåt
• Parkeringsplats
• Övrigt

Om plattformsoperatören fyller i alternativet Övrigt ska den även ange vad det är för annan typ av fast egendom som har hyrts ut.

Rättelser av kontrolluppgifter

Det kan uppstå situationer då något inträffar efter det att plattformsoperatören har lämnat kontrolluppgiften som innebär att uppgift om t.ex. den sammanlagda ersättningen, provisioner, avgifter och skatter inte längre är korrekta. Det kan exempelvis bero på att en kund reklamerar en vara eller en utförd tjänst, eller att ett köp som går åter av annan anledning. För att underlätta för säljarna och undvika frågor från den behöriga myndigheten i det land dit uppgiften skickas, bör plattformsoperatören lämna in en rättad kontrolluppgift. Det finns en förväntan internationellt och en tradition att uppgiftslämnare rättar en kontrolluppgift som är felaktig (prop. 2022/23:6 s. 98 och kommentaren till DPI MR [avsnitt III A.3]).

Felaktig kontrolluppgift kan medföra plattformsavgift

En uppgiftsskyldig som avstår från att rätta en kontrolluppgift som denna vet är felaktig, kan inte anses ha uppfyllt sin kontrolluppgifts­skyldighet. En rapporterings­skyldig plattforms­operatör som brister i sitt uppgifts­lämnande kan påföras en plattformsavgift. Även uppgifter som i efterhand visar sig vara felaktiga kan leda till uttag av en plattformsavgift. Om plattforms­operatören rättar uppgiften på eget initiativ finns dock en möjlighet att undgå plattformsavgiften (prop. 2022/23:6 s. 98).