När ska en svensk arbetsgivare betala arbetsgivaravgifter vid internationella förhållanden?

Svensk arbetsgivare – utländsk arbetsgivare

Med uttrycket ”arbetsgivare” avses såväl arbetsgivare i ordets egentliga betydelse som andra som betalar ut ersättning för arbete.

Som svensk arbetsgivare räknas en fysisk person bosatt i Sverige eller en svensk juridisk person. Även en utländsk arbetsgivare med fast driftställe i Sverige anses som en svensk arbetsgivare. Med utländsk arbetsgivare avses en fysisk person bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person utan fast driftställe i Sverige.

Arbete i Sverige

Den som betalar avgiftspliktig ersättning för arbete som utförs i Sverige ska betala arbetsgivaravgifter i Sverige (2 kap. 1 och 4 §§ SAL). Denna grundläggande regel gäller för alla som ger ut avgiftspliktig ersättning, såväl för svenska som för utländska utgivare.

Som arbete i Sverige räknas också arbete utomlands när en svensk arbetsgivare har sänt ut en anställd till annat land under en begränsad tid (1 kap. 8 § SAL). Det betyder att trots att ett arbete rent fysiskt utförs utomlands ska det räknas som arbete i Sverige. Den svenska arbetsgivaren ska betala avgifter enligt svenska regler även under den tid arbetet utförs utomlands. Den regeln gäller enligt vår interna lagstiftning om arbetet utomlands är avsett att pågå under längst ett år. Enligt EU-rätten och enligt konventioner med andra länder finns andra tidsgränser och regler för socialförsäkringstillhörighet.

Läs mer om begreppet arbete i Sverige på sidan Svensk rätt.

Förskotts- och efterskottsbetalningar

Huvudregeln är att det är arbetslandets lag som styr vilken lands sociala trygghetssystem man ska tillhöra. Var personen befinner sig när utbetalning för arbete sker är av underordnad betydelse. Skatteverket anser att, i de fall förskottsbetalningar utgör ersättning för arbete som ska komma att utföras under tid då hen omfattas av det svenska sociala trygghetssystemet, ska arbetsgivaravgifter betalas i Sverige. Detta gäller även om personen vid utbetalningstillfället inte omfattas av svenska trygghetssystemet.

På motsvarande sätt anser Skatteverket att i de fall efterskottsbetalningar utgör ersättning för arbete som utfördes under tid då betalningsmottagaren omfattades av det svenska sociala trygghetssystemet ska socialavgifter betalas i Sverige även om personen vid utbetalningstillfället inte längre omfattas av det svenska trygghetssystemet. Detsamma gäller om utbetalaren är en utländsk arbetsgivare.

Exempel: efterskottsbetalning

Calle som är svensk medborgare och bosatt i Sverige har under tre år arbetat i Norge åt ett norskt företag. Under den tid som arbetet utfördes omfattades han av det sociala trygghetssystemet i Norge. Efter det att han avslutat sin anställning i Norge och flyttat tillbaka till Sverige har det norska bolaget betalat ut en försenad bonus. Eftersom bonusen hänför sig till arbete som utfördes under tid som han omfattades av det sociala trygghetssystemet i Norge ska inkomsten inte omfattas av det sociala trygghetssystemet i Sverige. Bonusen är därför inte pensionsgrundande i Sverige för Calle trots att han vid utbetalningstillfället tillhör det sociala trygghetssystemet i Sverige. Bonusen kommer inte heller att vara underlag för arbetsgivaravgifter i Sverige

Tre olika regelverk

Vid internationella inslag i ett arbetsavtal kan avgiftsskyldigheten för arbetsgivaren och en persons socialförsäkringstillhörighet komma att regleras inte bara av svensk intern rätt utan också av reglerna i internationella överenskommelser. Dessa kan både utvidga och inskränka de interna socialförsäkringsreglerna och de är alltid överordnade den interna rätten.

Det finns tre olika regelverk som avgör om en person ska omfattas av socialförsäkringslagstiftningen i Sverige. Vid arbete utomlands och när utländska utgivare betalar ersättning för arbete här i landet styr dessa regelverk om sociala avgifter ska betalas i Sverige. De tre regelverken är:

1. EU-rättens regler om samordning av de sociala trygghetssystemen
2. avtal om social trygghet (konventioner)
3. svensk rätt.

Vid en bedömning av socialförsäkringstillhörighet är EU-rätten överordnad både socialförsäkringskonventioner och intern svensk rätt inom EES-området. Utanför EES-området eller när förordningen inte är tillämplig, gäller konventioner före svensk lag om Sverige har en konvention med det andra landet.

Skatteverket beslutar om vad som ska ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter samt fattar beslut om storleken på den pensionsgrundande inkomsten (PGI). I Sverige är Försäkringskassan behörig institution och beslutar om vem som ska omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet och kan utfärda intyg om det.

Det finns ett antal situationer när man måste avgöra om arbetsgivaravgifter ska betalas i Sverige eller inte. Här följer några exempel:

• En svensk arbetsgivare sänder ut en anställd för arbete utomlands (utsändningsfall).
• En svensk arbetsgivare betalar ersättning till en person bosatt utomlands för arbete i Sverige.
• En svensk arbetsgivare betalar ersättning till en person bosatt utomlands för arbete utomlands.

För att kunna ta ställning till eventuell avgiftsskyldighet måste man först utreda vilket regelverk som ska tillämpas.