OBS: Detta är utgåva 2022.4. Sidan är avslutad 2023.
I många fall är det köparen som blir skattskyldig och ska redovisa mervärdesskatten när en utländsk beskattningsbar person omsätter varor eller tjänster i Sverige.
För information om vem som är skattskyldig vid unionsinterna förvärv, import och uttag från skatteupplag eller lager se i stället Vem är skattskyldig.
När en utländsk beskattningsbar person tillhandahåller tjänster som är omsatta inom Sverige blir omvänd skattskyldighet tillämplig i tre olika fall.
Köparen är skattskyldig när en utländsk beskattningsbar person i Sverige omsätter tjänster som omfattas av huvudregeln för omsättningsland (5 kap. 5 § ML), se sidan Köparen är en beskattningsbar person.
Förutsättningen är att köparen är något av nedanstående (1 kap. 2 § första stycket 2 ML):
Motsvarande bestämmelse finns i artikel 196 i mervärdesskattedirektivet.
Det är endast i ett av fallen som det finns ett krav på att köparen är registrerad till mervärdesskatt i Sverige. I de andra två fallen blir köparen skyldig att registrera sig till mervärdesskatt eftersom köparen blir skattskyldig (7 kap. 1 § första stycket 3 SFL).
Den omvända skattskyldigheten enligt 1 kap. 2 § första stycket 2 ML är obligatorisk och gäller oavsett belopp och även om köparen har full avdragsrätt för mervärdesskatten. Det gäller också om köparen förutom verksamhet som medför skattskyldighet även har en verksamhet som faller utanför mervärdesskattens tillämpningsområde och förvärvet görs för den verksamheten. Köparen får en faktura utan mervärdesskatt och ska efter omräkning till svenska kronor själv beräkna mervärdesskatt på fakturabeloppet.
Reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn innebär att vissa köpare blir skattskyldiga för vissa tjänster (1 kap. 2 § första stycket 4 b ML). Bestämmelserna innebär en obligatorisk omvänd skattskyldighet som gäller oavsett om säljaren är en svensk eller en utländsk beskattningsbar person.
Köparen är skattskyldig när en utländsk beskattningsbar person i Sverige omsätter tjänster med anknytning till fastighet. Förutsättningen är att köparen är registrerad till mervärdesskatt i Sverige (1 kap. 2 § första stycket 4 c ML). Motsvarande bestämmelse finns i artikel 194 i mervärdesskattedirektivet.
Bestämmelsen är tillämplig på sådan omsättning av tjänster med anknytning till fastighet som avses i 5 kap. 8 § ML. I bestämmelsen undantas två fall. Det är sådan omsättning av tjänster som omfattas av någon av nedanstående bestämmelser:
Omvänd skattskyldighet vid omsättning av tjänster med anknytning till fastigheter som omfattas av 1 kap. 2 § första stycket 4 c ML är inte obligatorisk. En utländsk beskattningsbar person kan begära att själv bli skattskyldig i Sverige för sådan omsättning av tjänster med anknytning till fastighet som köparen annars hade varit skattskyldig för enligt 1 kap. 2 § första stycket 4 c ML (1 kap. 2 d § ML). Efter det att den utländska beskattningsbara personen har blivit skattskyldig enligt sin begäran kommer denna skattskyldighet att gälla för all sådan omsättning som den utländska beskattningsbara personen har i Sverige.
En utländsk beskattningsbar person omsätter tjänster i form av bygg- och anläggningsarbeten som utförs på en fastighet i Sverige, dvs tjänster med anknytning till fastighet som avses i 5 kap. 8 § ML, till en i Sverige mervärdesskatteregistrerad beskattningsbar person. Omsättningen omfattas av bestämmelsern i 1 kap. 2 § första stycket 4 c ML under förutsättning att bestämmelsen om obligatorisk omvänd skattskyldighet vid omsätting av tjänster inom byggsektorn (1 kap. 2 § första stycket 4 b ML) inte är tillämplig, Bestämmelsen i 1 kap. 2 § första stycket 4 c ML kan därför i ett sådant fall endast bli tillämplig om den i Sverige mervärdesskatteregistrerade köparen inte är en sådan köpare som är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML. (jfr prop. 2005/2006:130 s. 67)
Omvänd skattskyldighet är inte tillåten för all omsättning av tjänster som en utländsk beskattningsbar person har i Sverige. Omvänd skattskyldighet får inte tillämpas vid
Detta innebär att utländska beskattningsbara personer som omsätter någon av dessa tjänster inom landet måste registreras här för omsättningen, även om det är en beskattningsbar person som är köpare.
När en utländsk beskattningsbar person omsätter varor i Sverige blir omvänd skattskyldighet tillämplig i följande fall.
Köparen är skattskyldig när en utländsk beskattningsbar person i Sverige omsätter el, gas, värme eller kyla, i de fall som anges i 5 kap. 2 c och 2 d §§ ML. En förutsättning är att köparen är registrerad till mervärdesskatt i Sverige (1 kap. 2 § första stycket 3 ML). Motsvarande bestämmelse finns i artikel 195 i mervärdesskattedirektivet. Den omvända skattskyldigheten är obligatorisk om förutsättningarna är uppfyllda.
Omvänd skattskyldighet ska tillämpas oavsett köparens användning av elen, gasen, värmen eller kylan. Bestämmelsen innebär att säljaren inte behöver undersöka om köparen är en skattskyldig återförsäljare eller en konsument. Det räcker för säljarens bedömning av beskattningskonsekvenserna att köparen är registrerad till mervärdesskatt.
Vid s.k. trepartshandel inom EU är det den till vilken vidareomsättningen görs som är skattskyldig (1 kap. 2 § första stycket 4 ML). Motsvarande bestämmelse finns i artikel 197 i mervärdesskattedirektivet.
När en utländsk beskattningsbar person omsätter varor inom landet till en köpare som är registrerad till mervärdesskatt i Sverige är det köparen som är skattskyldig (1 kap. 2 § första stycket 4 c § ML). Motsvarande bestämmelse finns i artikel 194 i mervärdesskattedirektivet.
Bestämmelsen i 1 kap. 2 § första stycket 4 c ML gäller dock inte om någon av bestämmelserna i 1 kap. 2 § första stycket 4 a (guld), 4 e (avfall och skrot av vissa metaller) eller 4 f (mobiltelefoner m.m.) ML är tillämplig på omsättningen av varorna. De senare bestämmelserna har alltså företräde framför 1 kap. 2 § första stycket 4 c ML när säljaren är en utländsk beskattningsbar person, om förutsättningarna är uppfyllda.
Omvänd skattskyldighet vid omsättning av varor som omfattas av 1 kap. 2 § första stycket 4 c § ML är inte obligatorisk. En utländsk beskattningsbar person kan begära att själv bli skattskyldig i Sverige för sådan omsättning av varor som köparen annars hade varit skattskyldig för enligt 1 kap. 2 § första stycket 4 c ML (1 kap. 2 d § ML). Efter det att den utländska beskattningsbara personen har blivit skattskyldig enligt sin begäran kommer denna skattskyldighet att gälla för all sådan omsättning som den utländska beskattningsbara personen har i Sverige.
Som framgått ovan är bestämmelsen om omvänd skattskyldighet vid omsättning av mobiltelefoner m.m. i 1 kap. 2 § första stycket 4 f ML en specialreglering i förhållande till den generella regeln om omvänd skattskyldighet i 1 kap. 2 § första stycket 4 c ML. Det innebär att bestämmelsen om omvänd skattskyldighet vid omsättning av mobiltelefoner m.m. ska tillämpas i första hand om förutsättningarna i båda bestämmelserna är uppfyllda. Om exempelvis en utländsk beskattningsbar person som är registrerad till mervärdesskatt i Sverige, säljer mobiltelefoner till en annan beskattningsbar person som är registrerad för mervärdesskatt i Sverige, och beskattningsunderlaget i fakturan sammantaget överstiger 100 000 kr gäller således obligatorisk omvänd skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § första stycket 4 f ML. När beskattningsunderlaget i fakturan däremot understiger 100 000 kr gäller omvänd skattskyldighet enligt 1 kap. 2 § 4 c ML, om inte säljaren har begärt att få bli skattskyldig (prop. 2020/21:20 s. 35).
Kompletterande information