Flygande personal i internationell trafik

Svenska regler vid beskattningen

En obegränsat skattskyldig person som arbetar som flygande personal i internationell trafik är i grunden skattskyldig här för denna inkomst. Om inkomsten är en anställningsinkomst kan sexmånaders- eller ettårsregeln bli tillämplig om förutsättningarna för det är uppfyllda. Anställda ombord på svenskt, danskt och norskt luftfartyg omfattas inte (läs mer på sidan om sexmånaders- och ettårsregeln).

En begränsat skattskyldig person som är anställd som flygande personal och stationerad i Sverige är skattskyldig enligt SINK för inkomster för arbete som utförs i Sverige och på tjänsteresor.

Beskattningen kan inskränkas av bestämmelser i skatteavtal (se nedan).

Avdragsreglerna är desamma som för andra skattskyldiga

Samma avdragsregler som gäller för andra skattskyldiga gäller även för flygande personal. Det innebär att personer som beskattas i Sverige under vissa förutsättningar kan få avdrag för

• resor till och från arbetet
• dubbel bosättning eller tillfälligt arbete
• övriga kostnader
• allmänna avdrag.

En skattskyldig person som befinner sig på tjänsteresa i flera länder kan få avdrag för ökade levnadskostnader. Med ökade levnadskostnader avses merutgifter för måltider och diverse småutgifter (tidning, telefon m.m.) samt logi som uppkommer vid en tjänsteresa.

Certifikatförlustförsäkringar

En certifikatförlustförsäkring är en särskild sjuk- eller olycksfallsförsäkring som kan ge den försäkrade rätt till ersättning om den försäkrade förlorar sitt flygcertifikat. Hur försäkringen beskattas beror bland annat på vem som betalar premien. Läs mer på sidan Certifikatförlustförsäkring.

Tjänstepension

En anställd kan ha rätt till tjänstepension i sin anställning, genom ett individuellt avtal eller genom ett kollektivavtal. Förmånen av tjänstepension ska inte tas upp om arbetsgivaren har tryggat den på något av de sätt som anges i 28 kap. 3 § IL (11 kap. 6 § IL). Det är ovanligt att en utländsk arbetsgivare som inte är skattskyldig i Sverige tryggar tjänstepension på något av de sätten. En anställd som är skattskyldig i Sverige och som har rätt till tjänstepension som inte är tryggad på sätten i 28 kap. 3 § IL ska ta upp pensionsförmånen när den tjänas in om förmånen kan disponeras eller har kommit den anställda till del (10 kap 8 § IL).

En utländsk arbetsgivare som har tryggat tjänstepensionen genom premiebetalning till en utländsk försäkring som inte uppfyller de kvalitativa villkoren för en pensionsförsäkring kan ändå anses ha tryggat pensionen enligt 28 kap. 3 § IL. En bedömning måste då göras om den utländska försäkringen kan anses vara en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § IL. I sådant fall ska förmånen (premien) inte tas upp. Tjänstepensionen beskattas i stället när den betalas ut från pensionsförsäkringen.

Flygande personal med eget utländskt företag

När flygande personal är anställd i ett eget utländskt företag uppkommer ibland frågor om svenska beskattningskonsekvenser för det utländska företaget och ägaren. Man måste då ta ställning till hur det utländska företaget ska kategoriseras. Nedan beskrivs följande situationer:

• Företaget är en utländsk juridisk person.
• Företaget är en i utlandet delägarbeskattad juridisk person.
• Företaget är ett CFC-bolag.
• Företaget är en enskild näringsverksamhet.

Kategoriseringen har betydelse dels för hur det utländska företaget och ägaren ska beskattas här, dels för företagets skyldigheter som arbetsgivare när det gäller anställdas skatter och socialavgifter.

Företaget är en utländsk juridisk person

Om företaget är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 § IL är det begränsat skattskyldigt och därmed skattskyldigt enligt IL för särskilt angivna inkomster (6 kap. 7 och 11 §§ IL). Det innebär bl.a. att företaget är skattskyldigt i Sverige för inkomst som är hänförlig till ett fast driftställe här.

Enligt huvudregeln om fast driftställe har ett företag ett fast driftställe om det finns en stadigvarande plats där företagets affärsverksamhet helt eller delvis bedrivs (2 kap. 29 § IL). Om företagets verksamhet består i att hyra ut den anställda personalen och verksamheten bedrivs från en stadigvarande plats i Sverige, exempelvis från ägarens hem, så anser Skatteverket att det kan vara en verksamhet som är skattepliktig i Sverige (Skatteverkets ställningstagande När medför en anställds arbete i hemmet att ett utländskt företag får fast driftställe?).

Ett fast driftställe i Sverige innebär också att det utländska företaget har samma skyldigheter när det gäller att göra skatteavdrag på ersättning för arbete och betala arbetsgivaravgifter på samma sätt som en svensk arbetsgivare.

För utländska utbetalare som saknar fast driftställe gäller dock att skatteavdrag bara ska göras från ersättning för arbete som mottagaren utför i Sverige (10 kap. 6 § första stycket SFL).

En andelsägare i en utländsk juridisk person kan också omfattas av beskattningsreglerna för fåmansföretag och fåmanshandelsbolag och dess delägare, eftersom definitionen av fåmansföretag och fåmanshandelsbolag även omfattar motsvarande utländska juridiska personer.

Företaget är en i utlandet delägarbeskattad juridisk person

Om företaget är en i utlandet delägarbeskattad juridisk person är en obegränsat skattskyldig delägare skattskyldig för sin andel av den i utlandet delägarbeskattade juridiska personens inkomst, oavsett var inkomsten har tjänats in och oavsett om beloppet tas ut ur företaget eller inte (5 kap. 2 a–3 §§ IL). Läs mer på sidan Beskattning av i utlandet delägarbeskattad juridisk person.

Skatteverket anser att en delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person i normalfallet inte kan beskattas i inkomstslaget tjänst för uttag ur den juridiska personen (Skatteverkets ställningstagande Beskattning av i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och deras delägare, avsnitt 4.8.1).

Företaget är ett CFC-bolag

Om företaget är en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster finns särskilda beskattningsregler som kan bli tillämpliga, de s.k. CFC-reglerna (39 a kap. 13 § IL). Läs mer på sidan Beskattning av CFC-bolag och dess delägare.

Företaget är en enskild näringsverksamhet

Om det utländska företaget bedrivs som en enskild näringsverksamhet är det inte en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 § IL. Ett avtal om anställning mellan ett sådant företag och företagaren är inte ett tvåpartsförhållande enligt svensk rätt.

Om företagaren har ingått ett avtal med ett flygbolag om att hen ska utföra arbete som flygande personal kan det vara fråga om en inkomst som ska beskattas som inkomst av enskild näringsverksamhet. Läs mer på sidan Vad som räknas som näringsverksamhet.

Skatteavtalsbestämmelser för flygande personal

Skatteavtal innehåller särskilda skrivningar om flygande personal och var de ska beskattas, se artikel 15 punkt 3 i modellavtalet om flygande personal. I vissa fall kan det enskilda avtalet dock vara formulerat så att de speciella reglerna i punkt 3 inte kan tillämpas, och då ska i stället de allmänna bestämmelserna i artikel 15 punkt 1 eller 2 om beskattning av lön tillämpas. Det kan i en sådan situation vara svårt att bedöma vad som är arbete i ett avtalsslutande land, se artikel 15 punkt 1 i modellavtalet om flygande personal.

Det kan även vara svårt att veta vilket avtal som är tillämpligt. Till exempel kan flygbolaget som använder flygplanet finnas i ett land, stationeringen i ett annat land och anställningen kan finnas i ett tredje land hos ett bemanningsföretag eller ett eget bolag. De brittiska och spanska skatteavtalen har t.ex. olika formuleringar av artikel 15 punkt 3 och även skilda definitioner av vad som är internationell trafik i artikel 3. Läs mer på sidan Särskilt om vissa skatteavtal om det brittiska skatteavtalet respektive det spanska skatteavtalet.

Socialförsäkringstillhörighet

Avgörande för om en person har rätt till PGI och om socialavgifter ska betalas är att personen har omfattats av svensk socialförsäkringen vid tidpunkten för arbetets utförande.

I Sverige är det Försäkringskassan som beslutar om vem som ska omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet. Skatteverket beslutar om vad som ska ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter och egenavgifter samt fattar beslut om storleken på den pensionsgrundande inkomsten (PGI).

Vid internationella inslag i arbetsavtal regleras avgiftsskyldigheten och en persons socialförsäkringstillhörighet förutom av svensk rätt även av internationella överenskommelser. Skyldigheten att betala socialavgifter vid sådana arbeten avgörs enligt tre olika system:

• EU-rätten
• konventioner om social trygghet
• svensk intern lagstiftning.

I EU-rätten finns särskilda bestämmelser för flygande personal vilket inte finns i svensk rätt eller i de konventioner och socialförsäkringstillhörighet som Sverige slutit.