När den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter

Inget skattetillägg om den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter

Skattetillägg får inte tas ut om den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter som varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret (49 kap. 10 § 1 SFL).

Vad är avstämningsuppgifter?

Begreppet avstämningsuppgifter definieras direkt i 49 kap. 10 d § SFL. Bara uppgifter som har en tydlig avstämningskaraktär omfattas av uttrycket, d.v.s. när det är fråga om uppgifter som ska finnas hos Skatteverket så att verket vid sin grundkontroll kan stämma av uppgifterna mot uppgifter i en framtida deklaration (prop. 2014/15:131 s. 248). Avstämningsuppgifter är uppgifter som med enkla medel kan stämmas av mot uppgifter i deklarationer. Avstämningen ska enligt förarbetena korrespondera med de tekniska lösningar som verket arbetar med i deklarationsarbetet (prop. 2014/15: 131 s. 221).

Avstämningsuppgifter är (49 kap. 10 d § SFL)

1. kontrolluppgifter som enligt SFL ska lämnas utan föreläggande (obligatoriska kontrolluppgifter), uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer och underrättelser om lagfart från Lantmäteriet
2. uppgifter som den uppgiftsskyldiga lämnat i inkomstdeklarationen för det föregående beskattningsåret och som har en direkt koppling till uppgifter som ska lämnas i inkomstdeklarationen för beskattningsåret
3. uppgifter som finns i register som har upprättats av Skatteverket för kontroll av framtida inkomstdeklarationer.

Av bestämmelsen framgår att avstämningsuppgifter enligt punkt 1, kan vara avstämningsuppgifter i förhållande till både inkomstdeklarationer och skattedeklarationer.

Avstämningsuppgifter enligt punkterna 2 och 3 kan bara vara avstämningsuppgifter i förhållande till inkomstdeklarationer.

Det räcker att den oriktiga uppgiften framgår

Det är tillräckligt att den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifterna för att skattetillägg inte ska tas ut. Syftet med bestämmelserna är nämligen att skattetillägg inte ska tas ut när risken för skatteundandragande är obetydlig.

Till skillnad mot den tidigare bestämmelsen om undantag från skattetillägg när den oriktiga uppgiften kunde rättas med normalt tillgängligt kontrollmaterial, krävs det alltså inte att felet direkt kan rättas. Det räcker att Skatteverket kan identifiera att det finns ett fel. Det innebär att även om Skatteverket måste utreda storleken på felet får något skattetillägg inte tas ut (prop.2014/15: 131 s. 224-225). Att det finns ett fel måste dock alltid klart framgå. Det räcker inte att Skatteverket misstänker att det finns ett fel (prop. 2010/11:165 s. 946).

Tillgängliga inom ett år från utgången av beskattningsåret

Avstämningsuppgifterna ska ha kommit in till Skatteverket inom ett år efter beskattningsårets utgång. Om avstämningsuppgifterna kommer in senare ska bestämmelsen om undantag från skattetillägg inte tillämpas.

Undantaget ska tillämpas även om avstämningsuppgifter, t.ex. kontrolluppgifter eller uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer kommer in eller rättas efter det att Skatteverket initierat en kontroll och meddelat ett beslut med skattetillägg (prop. 2002/03:106 s. 123-124).

Exempel: Kontrolluppgift kommer in efter påbörjad granskning

Skatteverket upptäcker genom en jämförelse mellan den lämnade årsredovisningen för att aktiebolag och ägarens inkomstdeklaration att en person inte redovisat en utdelning på 100 000 kr. Någon kontrolluppgift har inte lämnats in. Skatteverket begär in redovisning från ägaren.

Innan Skatteverket fattat beslut om skattetillägg lämnar aktiebolaget en kontrolluppgift där utdelningen redovisas. Kontrolluppgiften lämnas in under året efter beskattningsåret.

Skattetillägg kan inte tas ut eftersom den oriktiga uppgiften framgår av en avstämningsuppgift som kommit in under året efter beskattningsåret. Om ett skattetillägg redan hade tagits ut, ska beslutet omprövas och det påförda skattetillägget ska undanröjas.

Avsaknaden av en avstämningsuppgift kan inte vara en avstämningsuppgift

Av uppräkningen i 49 kap. 10 § d SFL framgår att med avstämningsuppgifter menas vissa uppgifter som är särskilt utpekade i bestämmelsen. Att det saknas en sådan uppgift kan inte utgöra en avstämningsuppgift.

Exempel: kontrolluppgift saknas när en aktieförsäljning redovisas

En uppgiftsskyldig har yrkat avdrag för en kapitalförlust på börsnoterade aktier. Skatteverket har inte fått någon kontrolluppgift på försäljningen. Efter Skatteverkets utredning visar det sig att aktierna har sålts inom ett investeringssparkonto, vilket innebär att det inte är möjligt att göra avdrag för förlusten. Den oriktiga uppgiften framgår inte av någon tillgänglig avstämningsuppgift och avsaknaden av en kontrolluppgift om försäljningen kan i sig inte utgöra en avstämningsuppgift. Undantagsbestämmelsen i 49 kap. 10 § 1 SFL kan därför inte tillämpas.

Obligatoriska kontrolluppgifter är avstämningsuppgifter

Kontrolluppgifter som enligt SFL ska lämnas utan föreläggande (obligatoriska kontrolluppgifter) är avstämningsuppgifter i förhållande till samtliga typer av deklarationer. Men i praktiken kan man bara göra avstämningar mot inkomstdeklarationer och arbetsgivardeklarationer.

Avstämning sker huvudsakligen mot de belopp som redovisas i inkomstdeklarationen. En s.k. kontrolluppgiftsavstämning är även möjlig mellan kontrolluppgifter och avdragen skatt på ränta och utdelning samt vissa pensionsförsäkringar som redovisas i skattedeklaration. Skatteverket anser att kontrolluppgiftsavstämningen kan innebära att skattetillägg vid oriktig uppgift inte får tas ut för skattedeklarationer, om kontrolluppgifterna lämnats under året efter beskattningsåret och felet framgår av avstämningen (se Skatteverkets ställningstagande Skattetillägg vid kontrolluppgiftsavstämningen).

Kontrolluppgifter lämnas bl.a. för att Skatteverket ska kunna bestämma underlag för att ta ut skatt eller avgift (14 kap. 1 § 1 SFL). Bestämmelser om vilka kontrolluppgifter som ska lämnas utan föreläggande finns i 14–25 kap. SFL.

Om den oriktiga uppgiften framgår av en obligatorisk kontrolluppgift får ett skattetillägg inte tas ut.

En struken eller borttagen kontrolluppgift mister sin funktion som kontrollinstrument

Om den uppgiftsskyldiga felaktigt strukit över en i inkomstdeklarationen förtryckt uppgift som är hämtad från en kontrolluppgift och skrivit in ett annat belopp anses hen ha påstått att kontrolluppgiften är felaktig. I och med detta mister kontrolluppgiften sin funktion som kontrollinstrument. Undantaget från att ta ut skattetillägg ska i sådant fall inte tillämpas om det senare visar sig att en oriktig uppgift har lämnats. Det gäller även om det skulle visa sig att kontrolluppgiften var korrekt.

När den uppgiftsskyldiga har gjort denna aktiva handling kan vi inte med säkerhet säga att uppgifterna i kontrolluppgiften är korrekta. Kravet på att uppgiftens oriktighet ska framgå av avstämningsuppgiften är i en sådan situation inte uppfylld.

Detsamma gäller när en uppgiftsskyldig ändrar ett förtryckt belopp i en elektronisk inkomstdeklaration.

Risken för ett skatteundandragande är liten i dessa situationer och det finns därför skäl för att delvis befria från ett fullt skattetillägg när en förifylld kontrolluppgift har ändrats.

Exempel: en förifylld kontrolluppgift ändras

Håkan har i sin inkomstdeklaration strukit en förifylld inkomst av kapital och skrivit in ett lägre belopp.

Efter utredning visar det sig att den inkomst som framgick av kontrolluppgiften och som var förifylld i deklarationen var korrekt. Skattetillägg ska tas ut eftersom kontrolluppgiften har förlorat sin funktion som kontrollinstrument då den oriktiga uppgiften inte längre framgår av kontrolluppgiften.

Då risken för ett skatteundandragande är liten i detta fall, finns det skäl för att delvis befria från ett fullt skattetillägg.

Om Håkan istället för att stryka den förifyllda uppgiften i inkomstdeklarationen hade skrivit ett annat belopp bredvid, anses han inte ha påstått att kontrolluppgiften var felaktig utan istället lämnat motstridiga uppgifter. Skatteverket får då en särskild utredningsskyldighet vilket innebär att en oriktig uppgift inte har lämnats. Skattetillägg ska då inte tas ut.

Exempel: försäljning av onoterade delägarrätter har inte redovisats

Anna har i sin inkomstdeklaration inte redovisat sin försäljning av onoterade delägarrätter.

Den oriktiga uppgiften framgår av en kontrolluppgift som varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång. Även om Skatteverket behöver utreda t.ex. anskaffningsutgiften för att kunna beräkna den beskattningsbara vinsten får skattetillägg inte tas ut.

Exempel: utdelning från ett fåmansaktiebolag har inte redovisats

Torbjörn har i sin inkomstdeklaration inte redovisat utdelning från sitt fåmansaktiebolag.

Den oriktiga uppgiften framgår av en kontrolluppgift som varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång. Även om Skatteverket behöver utreda hur stor del av utdelningen som ska redovisas i tjänst respektive kapital får skattetillägg inte tas ut.

Skulle det istället vara så att utdelningen har redovisats i deklarationen men har fördelats på ett felaktigt sätt mellan tjänst och kapital är det inte fråga om ett fel som framgår av kontrolluppgiften och därför är utgångspunkten att fullt skattetillägg ska tas ut. I en sådan situation ska skattetillägget bestämmas med beaktande av den sammantagna förändringen av det skatteuttag som blir följden av den oriktiga uppgiften.

Exempel: försäljning av en bostadsrätt har inte redovisats

Eva har i sin inkomstdeklaration inte redovisat försäljningen av sin privatbostadsrätt.

Den oriktiga uppgiften framgår av en kontrolluppgift som varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret. Även om kontrolluppgiften saknar uppgifter om förbättringsutgifter och försäljningskostnader och Skatteverket därför behöver utreda dessa får något skattetillägg inte tas ut.

Exempel: näringsbidrag har inte redovisats i näringsverksamheten

Claes har i näringsbilagan till sin inkomstdeklaration inte redovisat ett näringsbidrag som han har fått.

Normalt framgår det inte vid en avstämning mellan uppgifter i en inkomstdeklaration och kontrolluppgift på näringsbidrag om ett näringsbidrag inte har redovisats eller redovisats med ett för lågt belopp eftersom denna inkomst inte redovisas separat.

Utgångspunkten är därför att skattetillägg ska tas ut med fullt belopp och att undantaget för att ta ut skattetillägg inte kan tillämpas även om en kontrolluppgift på näringsbidraget varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång.

Exempel: hyresersättning från en arbetsgivare har inte redovisats under inkomst av kapital

Erik har inte redovisat uthyrningen av sin lägenhet till det fåmansaktiebolag där han är anställd. Fåmansaktiebolaget har lämnat en kontrolluppgift där det framgår att bolaget har betalat ut 30 000 kr i hyresersättning som ska redovisas i inkomstslaget kapital. Erik är enligt skatteförfarandelagen skyldig att redovisa intäkter och kostnader för denna uthyrning (31 kap. 2 § 2 SFL).

Situation 1: Skatteverket skickar en förfrågan och uppmanar Erik att redovisa hyresinkomsten. Erik lämnar en redovisning som Skatteverket godtar. Den oriktiga uppgiften om hyresinkomsten framgår av den kontrolluppgift som varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång. Eftersom den oriktiga uppgiften framgår av tillgänglig avstämningsuppgift får inget skattetillägg tas ut.

Situation 2: Skatteverket skickar en förfrågan och uppmanar Erik att redovisa hyresinkomsten. Erik lämnar en redovisning för den uthyrda lägenheten där han tar upp en hyresinkomst om 30 000 kr och gör avdrag för motsvarande belopp som en kostnad. Skatteverket startar en utredning och kommer fram till att han har lämnat en oriktig uppgift med 27 000 kr som kostnadsavdrag. I den situationen framgår inte det felaktiga kostnadsavdraget av kontrolluppgiften. Skattetillägg kan därför tas ut.

Exempel: kontrolluppgift som avstämningsuppgift gentemot skattedeklaration

I skattedeklarationer för 2019 redovisar ett aktiebolag enbart löner och förmåner till anställda. I januari 2020 lämnar bolaget en kontrolluppgift där det framgår att utdelning har lämnats på 100 000 kr till bolagets ägare, och att skatt har dragits av från denna med 30 000 kr. Genom att jämföra kontrolluppgiften med skattedeklarationerna för 2019 framgår att utdelningen och den avdragna skatten inte har redovisats.

Även om Skatteverket inte kan se vilken eller vilka redovisningsperioder en höjning av avdragen skatt hör till ska undantaget från att ta ut skattetillägg tillämpas om kontrolluppgifterna varit tillgängliga inom ett år från beskattningsårets utgång.

Skattetillägg får inte tas ut även om kontrolluppgifterna kommer in efter det att Skatteverket t.ex. har påbörjat en revision hos arbetsgivaren, förutsatt att kontrolluppgiften lämnas året efter beskattningsåret, d.v.s. i det här fallet under 2020.

Uppgift om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer är avstämningsuppgifter

Uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer är avstämningsuppgifter (49 kap. 10 d § 1 SFL).

I och med införande av arbetsgivardeklarationer på individnivå har skyldigheten att lämna kontrolluppgifter i många fall ersatts av en skyldighet att lämna uppgifter per betalningsmottagare. Av arbetsgivardeklarationen ska det bl.a. framgå vilken ersättning som betalats ut till betalningsmottagaren och hur stort skatteavdrag som gjorts för betalningsmottagarens räkning (26 kap. 19 a § SFL). En arbetsgivardeklaration som innehåller uppgifter per betalningsmottagare kommer att fungera som en kontrolluppgift. Av den anledningen ska även sådana individuppgifter i en arbetsgivardeklaration vara en avstämningsuppgift (prop. 2016/17:58 s. 99).

Skatteverket anser att uppgifter om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration inte utgör en avstämningsuppgift i förhållande till uppgifter som har lämnats eller skulle ha lämnats i arbetsgivardeklarationen för samma redovisningsperiod.

Om en skattskyldig har lämnat en oriktig uppgift i en arbetsgivardeklaration och därefter kompletterar med nya uppgifter om betalningsmottagare ska därför ett skattetillägg tas ut om det inte är fråga om en rättelse på eget initiativ. Motsvarande gäller om grunden för uttag av skattetillägg är skönsbeskattning (se Skatteverkets ställningstagande Skattetillägg vid ändrade uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklaration).

Uppgifter om betalningsmottagare utgör dock avstämningsuppgift i förhållande till betalningsmottagaren. Betalningsmottagaren kan därmed inte påföras skattetillägg på grund av en oriktig uppgift om felet framgår av en uppgift om betalningsmottagare som kommit in under året efter beskattningsåret.

Exempel: ändrade uppgifter om betalningsmottagare gentemot skattedeklaration

Ett aktiebolag har underlåtit att redovisa arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för en av bolagets anställda under 2019. Bolaget kommer utan att Skatteverket har påbörjat en utredning in med nya uppgifter om betalningsmottagare under 2020 där arbetsgivaravgifter och avdragen skatt redovisats.

Uppgifterna om betalningsmottagare är inte avstämningsuppgifter gentemot skattedeklarationerna, vilket innebär att undantaget i 49 kap. 10 § 1 SFL inte kan tillämpas. Däremot utgör kompletteringen en rättelse på eget initiativ enligt 49 kap. 10 § 2 SFL. Skatteverket kan därför inte påföra skattetillägg.

Om Skatteverket vid tidpunkten för kompletteringen hade haft en pågående utredning om arbetsgivaravgifterna och avdragen skatt på ersättningen skulle rättelsen inte vara på eget initiativ. Varken regeln om avstämningsuppgifter eller den om rättelse på eget initiativ skulle då vara tillämplig, varför skattetillägg då hade kunnat påföras.

Exempel: ändrade uppgifter om betalningsmottagare gentemot inkomstdeklaration

John har inte redovisat en löneinkomst i sin inkomstdeklaration för beskattningsåret 2019. I november 2020 inkommer utbetalaren med kompletterande uppgifter om betalningsmottagare där ersättningen redovisas.

Uppgifterna om betalningsmottagare är avstämningsuppgifter gentemot dennes inkomstdeklaration. Skatteverket kan därför inte påföra skattetillägg, eftersom den oriktiga uppgiften framgår av en avstämningsuppgift som kommit in till Skatteverket året efter beskattningsåret.

Även om Skatteverket redan hade påbörjat en utredning av den oredovisade inkomsten hade det funnits hinder mot att påföra ett skattetillägg.

Om uppgiften om betalningsmottagare kommit in senare än året efter beskattningsåret hade skattetillägg kunnat påföras.

En struken eller borttagen inkomstuppgift mister sin funktion som kontrollinstrument

Uppgifter om betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration mister sin funktion som kontrollinstrument (se ovan) om en uppgiftsskyldig stryker över en förtryckt inkomstuppgift i deklarationen som är hämtad från sådana uppgifter i en arbetsgivardeklaration. När den uppgiftsskyldiga har gjort denna aktiva handling kan man inte med säkerhet säga att uppgifterna är korrekta. Undantaget från att ta ut skattetillägg ska inte tillämpas om det senare visar sig att en oriktig uppgift har lämnats. Anledningen till det är att den oriktiga uppgiften inte framgår av uppgifterna om betalningsmottagare.

Detsamma gäller när en uppgiftsskyldig ändrar ett förtryckt belopp i en elektronisk inkomstdeklaration.

Risken för ett skatteundandragande är liten i dessa situationer och det finns därför skäl för att delvis befria från ett fullt skattetillägg när en förifylld inkomstuppgift har ändrats.

Uppgifter från Lantmäteriet om lagfarter är avstämningsuppgifter

Uppgifter från Lantmäteriet om fastighetsavyttringar (lagfarter) som lämnas med stöd av 78 § första stycket förordningen (2000:308) om fastighetsregister är avstämningsuppgifter (49 kap. 10 d § 1 SFL).

När en lagfart beviljas för en köpare underrättas Skatteverket enligt nämnda förordning. De uppgifter som kommer från Lantmäteriet är datum för överlåtelse/förvärv av fastigheten, köpeskilling, typ av fång samt överlåten/förvärvad andel, men inte anskaffningskostnaden.

Om den oriktiga uppgiften framgår av en uppgift från Lantmäteriet och Skatteverket har tillgång till uppgiften inom ett år från beskattningsårets utgång får skattetillägg inte tas ut.

Exempel: försäljning av en fastighet har inte redovisats

Olle har inte redovisat sin försäljning av en fastighet.

Skatteverket har fått en underrättelse om beviljad lagfart från Lantmäteriet inom ett år från beskattningsårets utgång.

Lantmäteriets uppgifter om försäljningstidpunkt utgår oftast från dagen för köpebrevet och inte från dagen för köpekontraktet.

Skattskyldigheten inträder det år fastigheten avyttras, vilket är när köpekontraktet undertecknas. Skatteverket kan inte utifrån uppgifterna om lagfart med säkerhet säga vilket beskattningsår som försäljningen ska hänföras till varför frågan måste utredas innan något beslut kan fattas. Skatteverket kan även behöva utreda anskaffningskostnaden m.m.

Trots att Skatteverket kan behöva utreda både rätt beskattningsår och anskaffningskostnader m.m. får något skattetillägg inte tas ut om uppgiften från Lantmäteriet har kommit in till Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång.

Exempel: felaktigt försäljningspris har redovisats

Sylvia har deklarerat försäljningen av en fastighet. Vid redovisningen har hon använt försäljningspriset 1 000 000 kr.

Skatteverket har fått en underrättelse om beviljad lagfart inom ett år från beskattningsårets utgång. Av lagfartsuppgiften framgår att försäljningspriset/köpeskillingen uppgår till 2 000 000 kr.

Sylvia har lämnat oriktig uppgift genom att felaktigt använda försäljningspriset 1 000 000 kr istället för det korrekta beloppet 2 000 000 kr. Något skattetillägg ska inte tas ut då den oriktiga uppgiften framgår av lagfartsuppgifterna, 49 kap. 10 § 1 SFL.

Exempel: felaktig anskaffningsutgift har redovisats

Marie har sålt en fastighet som hon är ensam ägare till. Hon har redovisat försäljningen med ett korrekt försäljningspris i enlighet med lagfartsuppgifterna. Enligt andra uppgifter som är tillgängliga för Skatteverket framgår att inköpspriset har redovisats med ett för högt belopp. Istället för 500 000 kr har Marie redovisat att inköpspriset ska vara 1 000 000 kr. Genom att använda ett för högt inköpspris har Marie lämnat en oriktig uppgift. I denna situation är undantagsbestämmelsen i 49 kap. 10 § punkt 1 TL inte tillämplig eftersom det korrekta inköpspriset varken framgår av lagfartsuppgift eller annan uppgift med status som avstämningsuppgift enligt 49 kap. 10 d § SFL.

Bara vissa uppgifter i föregående års inkomstdeklaration är avstämningsuppgifter

Uppgifter som den uppgiftsskyldiga lämnat i inkomstdeklarationen för det föregående beskattningsåret och som har direkt koppling till uppgifter som ska lämnas i inkomstdeklarationen för beskattningsåret är avstämningsuppgifter (49 kap. 10 d § 2 SFL).

Uppgifter i en inkomstdeklaration kan enligt lagtexten bara vara avstämningsuppgifter i förhållande till en annan inkomstdeklaration, de kan aldrig vara avstämningsuppgifter i förhållande till en skattedeklaration. Uppgifter i en skattedeklaration kan inte heller vara avstämningsuppgifter varken till en inkomstdeklaration eller till en annan skattedeklaration.

Det är bara uppgifter i föregående års inkomstdeklaration som enkelt, d.v.s. med tekniskt stöd, kan stämmas av mot uppgifter i den aktuella inkomstdeklarationen som är avstämningsuppgifter (prop. 2014/15:131 s. 222–223).

Exempel på uppgifter i föregående års deklaration som har en direkt koppling till årets deklaration och därför är avstämningsuppgifter är

• balansposter

• fastställt underskott av näringsverksamhet
• föregående års avsättning till egenavgifter.

Balansposter

För att balansposter ska vara avstämningsuppgifter måste det vara frågan om balansposter som i en deklaration utgör en utgående balans och som i det följande årets inkomstdeklaration ska redovisas som en ingående balans. Sådana uppgifter kan användas för att stämma av riktigheten i de uppgifter som lämnas i årets inkomstdeklaration (prop. 2014/15:131 s. 222).

Fastställt underskott av näringsverksamhet

Skatteverket anser att det bara är underskott av näringsverksamhet som den uppgiftsskyldiga själv har redovisat i föregående års deklaration som utgör en avstämningsuppgift.

Om Skatteverket beslutar om att ändra redovisat underskott genom att sätta ned eller helt ta bort det redovisade underskottet ska det nya underskottet inte ses som en avstämningsuppgift. Motiveringen är att föregående års fastställda underskott i detta fall inte bygger på de uppgifter som har lämnats i föregående års deklaration och att ett justerat underskott inte på samma sätt med tekniskt stöd kan användas som avstämningsmaterial (Skatteverkets ställningstagande om skattetillägg vid felaktigt inrullat underskott av näringsverksamhet).

Exempel: det felaktiga underskottet framgår av en avstämningsuppgift

Ett bolag har år 1 deklarerat 100 000 kr som underskott av näringsverksamhet. Underskottet fastställs av Skatteverket. I deklarationen för år 2 gör bolaget avdrag för inrullat underskott med 200 000 kr. I denna situation framgår den oriktiga uppgiften vid en avstämning mot deklarerade uppgifter i föregående års deklaration och därför ska inget skattetillägg tas ut.

Exempel: det felaktiga underskottet framgår inte av en avstämningsuppgift

Ett bolag har år 1 deklarerat 400 000 kr som underskott av näringsverksamhet. Efter utredning beslutar Skatteverket att reducera underskottet till 200 000 kr. I deklarationen för år 2 gör bolaget felaktigt avdrag för inrullat underskott med 400 000 kr. I detta fall är föregående års fastställda underskott inte att betrakta som en avstämningsuppgift, och därför kan skattetillägg tas ut.

Samtidigt anser Skatteverket att det i denna situation finns skäl att medge hel befrielse från ett skattetillägg (se En oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter).

Föregående års avsättning till egenavgifter

Skatteverket anser att det bara är en avsättning till egenavgifter som den uppgiftsskyldiga har redovisat i föregående års deklaration som utgör en avstämningsuppgift.

Om Skatteverket beslutar om att avvika från lämnade deklarationsuppgifter och medger ytterligare avdrag för avsättning till egenavgifter, ska den nya avsättningen inte ses som en avstämningsuppgift. Motiveringen är att föregående års avsättning till egenavgifter inte bygger på uppgifter som har lämnats i föregående års deklaration och att en återföring av egenavgifterna inte på samma sätt kan stämmas av med ett tekniskt stöd (Skatteverkets ställningstagande om skattetillägg vid felaktigt inrullat underskott av näringsverksamhet).

Exempel: lämnad uppgift om avsättning till egenavgifter är en avstämningsuppgift

Den uppgiftsskyldiga har år 1 gjort avdrag för avsättning till egenavgifter med 100 000 kr vilket godtas av Skatteverket. I deklarationen för år 2 återförs bara 50 000 kr till beskattning. Uppgiften om avsättning till egenavgifter år 1 är i detta fall en avstämningsuppgift. Eftersom den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgiften ska det inte tas ut något skattetillägg.

Exempel: Skatteverkets beslut att medge ytterligare avdrag för egenavgifter är inte en avstämningsuppgift

Den uppgiftsskyldiga har år 1 gjort avdrag för avsättning till egenavgifter med 200 000 kr. Skatteverket fattar ett beslut som innebär att den uppgiftsskyldiga medges ytterligare avdrag för egenavgifter med 100 000 kr. I deklarationen för år 2 återförs bara 200 000 kr till beskattning. Skatteverkets beslut att medge avdrag för avsättning till egenavgifter med totalt 300 000 kr utgör i detta fall inte någon avstämningsuppgift. Skattetillägg kan därför tas ut.

Samtidigt anser Skatteverket att det i denna situation finns skäl att medge hel befrielse från ett skattetillägg (se En oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter).

Uppgifter i register som Skatteverket har upprättat för kontroll av inkomstdeklarationer är avstämningsuppgifter

Uppgifter i register som Skatteverket upprättar för kontroll av framtida inkomstdeklarationer vid beskattningsutlösande händelser är avstämningsuppgifter (49 kap. 10 d § 3 SFL och prop. 2014/15:131 s. 248).

Uppgifter i ett register kan enligt lagtexten bara vara avstämningsuppgifter i förhållande till en inkomstdeklaration, inte till en skattedeklaration.

Följande uppgifter finns i register upprättade för kontroll av inkomstdeklarationer och är därmed avstämningsuppgifter. Uppgifter om

• uppskov vid andelsbyte
• uppskov vid avyttring av bostadsrätt
• uppskov vid avyttring av fastighet
• skogsavdrag och substansminskning
• avsättning till periodiseringsfonder
• avsättning till expansionsfond.

Skatteverkets fastighetsregister omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter

Skatteverkets fastighetsregister har inte upprättats för kontroll av framtida beskattningsutlösande händelser utan är till för fastighetstaxeringen. Registret omfattas därför inte av begreppet avstämningsuppgifter. I registret för Skatteverket in nya ägare till fastigheter utifrån de uppgifter som kommer in från Lantmäteriet. I registret för Skatteverket även in uppgifter om byggnader på ofri grund som ska taxeras.

Exempel: en periodiseringsfond inte har återförts efter sex år

Erica har i sin näringsverksamhet inte återfört en periodiseringsfond efter sex år (30 kap 8 § IL). Eftersom den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter, d.v.s. registret över periodiseringsfonder, får Skatteverket inte ta ut något skattetillägg (49 kap. 10 d § 3 SFL).

Exempel: periodiseringsfonder inte har återförts när verksamheten har upphört

Eva-Lotte har i sin deklaration upplyst om att näringsverksamheten har upphört men har inte återfört periodiseringsfonderna till beskattning. Upplysningen kan ha lämnats t.ex. genom ett x i rutan att verksamheten har upphört eller under särskilda upplysningar. Att alla avsättningar ska återföras när verksamheten upphör framgår av 30 kap. 9 § IL.

Skatteverket kan genom avstämning mot registret med periodiseringsfonder (avstämningsuppgifter) upptäcka den oriktiga uppgiften. Skatteverket får därför inte ta ut något skattetillägg.

Om det av deklarationen inte framgår att verksamheten har upphört är utgångspunkten att skattetillägg ska tas ut. Det kan dock finnas grund för att delvis befria från ett skattetillägg som annars skulle ha tagits ut med 40 procent. (se När en verksamhet har upphört och periodiseringsfonder inte har återförts).

Exempel: för hög avsättning har gjorts till en expansionsfond samtidigt som det har lämnats uppgift om kapitalunderlag i NE-bilagan

En enskild näringsidkare har i NE-bilagan redovisat kapitalunderlaget 300 000 kr. Expansionsfonden får därmed uppgå till högst 377 820 kr (300 000 kr x 125,94 %). Av Skatteverkets register framgår att expansionsfonden vid beskattningsårets ingång uppgick till 350 000 kr. I sin deklaration yrkar näringsidkaren avdrag för avsättning till expansionsfond med 200 000 kr, d.v.s. med ett belopp som är 172 180 kr högre än vad som är tillåtet (550 000 – 377 820).

Näringsidkaren har lämnat en oriktig uppgift eftersom felet inte kan utläsas av deklarationsuppgifterna. Samtidigt framgår den oriktiga uppgiften vid en avstämning mellan det uppräknade kapitalunderlaget, Skatteverkets register om tidigare avsättning till expansionsfond och årets avdrag för avsättning till expansionsfond. Undantagsbestämmelsen i 49 kap. 10 § 1 SFL är därmed tillämplig och något skattetillägg får inte tas ut.

Exempel: för hög avsättning har gjorts till en expansionsfond samtidigt som det saknas uppgift om kapitalunderlag i NE-bilagan

En enskild näringsidkare har inte redovisat något kapitalunderlag i NE-bilagan. Av Skatteverkets register framgår att det finns en tidigare avsättning till expansionsfond. I årets deklaration yrkas ytterligare avdrag för avsättning till en expansionsfond med ett visst belopp. Efter att Skatteverket har begärt in uppgifter om årets kapitalunderlag framkommer att det yrkade avdraget för avsättningen till expansionsfonden är för högt.

Den omständigheten att det saknas uppgift om kapitalunderlag i NE-bilagan innebär visserligen att det finns en brist i deklarationen, men det innebär inte att avsättningen till expansionsfonden behöver vara felaktig. Avsaknaden av uppgift om kapitalunderlag medför därför inte att Skatteverket får en sådan utredningsskyldighet som påverkar bedömningen av om en oriktig uppgift har lämnats.

Eftersom det inte finns något kapitalunderlag redovisat i deklarationen framgår inte heller den oriktiga uppgiften vid en avstämning mot de uppgifter som finns i Skatteverkets register om tidigare avsättning till expansionsfond. Det innebär att undantagsbestämmelsen i 49 kap. 10 § 1 SFL inte är tillämplig i detta fall.

Exempel: en expansionsfond har felaktigt inte återförts till beskattning samtidigt som det finns uppgift om kapitalunderlag i NE bilagan

En enskild näringsidkare har redovisat kapitalunderlag i NE-bilagan med 300 000 kr. Expansionsfonden får därmed uppgå till högst 377 820 kr (300 000 kr x 125,94 %). Av Skatteverkets register framgår att expansionsfonden vid beskattningsårets ingång uppgick till 450 000 kr. Näringsidkaren har inte gjort någon avsättning eller återföring till expansionsfond i årets deklaration.

Näringsidkaren har lämnat en oriktig uppgift eftersom hen felaktigt inte har återfört 72 180 kr av expansionsfonden. Felet framgår inte av den inlämnade deklarationen. Vid en jämförelse mellan det uppräknade kapitalunderlaget (takbeloppet) och Skatteverkets register om tidigare avsättning till expansionsfond framgår dock att det finns ett fel i deklarationen. Undantagsbestämmelsen i 49 kap. 10 § 1 SFL är därmed tillämplig och något skattetillägg får inte tas ut.

Exempel: en expansionsfond har felaktigt inte återförts till beskattning samtidigt som det saknas uppgift om kapitalunderlag i NE-bilagan

En enskild näringsidkare har inte redovisat något kapitalunderlag i NE-bilagan. Av uppgifterna i Skatteverkets register framgår att det finns en avsättning till en expansionsfond vid beskattningsårets ingång. Efter Skatteverkets utredning framgår att kapitalunderlaget för expansionsfonden har minskat jämfört mot tidigare år och att den överskjutande delen av expansionsfonden därför rätteligen ska återföras till beskattning.

Eftersom underlåtenheten att återföra expansionsfonden inte framgår av uppgifterna i deklarationen har en oriktig uppgift lämnats.

Eftersom uppgifterna om kapitalunderlaget saknas i NE-bilagan, kan man heller inte upptäcka den oriktiga uppgiften vid en jämförelse mot Skatteverkets register om expansionsfond. Undantagsbestämmelsen i 49 kap. 10 § 1 SFL är därför inte tillämplig.

Exempel: en expansionsfond har inte återförts när verksamheten har upphört

Erik har i sin deklaration upplyst om att näringsverksamheten har upphört men har inte återfört expansionsfonden till beskattning. Upplysningen kan ha lämnats t.ex. genom ett x i rutan att verksamheten har upphört eller under särskilda upplysningar.

Skatteverket kan genom avstämning mot registret med avsättning till expansionsfond (avstämningsuppgifter) upptäcka den oriktiga uppgiften. Skatteverket får därför inte ta ut något skattetillägg.

Om det av deklarationen inte framgår att verksamheten har upphört är utgångspunkten att skattetillägg ska tas ut. Det kan dock finnas grund för att delvis befria från ett skattetillägg som annars skulle ha tagits ut med 40 procent (se När en verksamhet har upphört och expansionsfond inte har återförts).

Exempel: ett preliminärt uppskov vid avyttring av en fastighet har inte återförts till beskattning

Doris har i årets deklaration inte återfört till beskattning det preliminära uppskov hon fick förra året vid avyttring av sin privatbostadsfastighet. Hon har inte heller redovisat någon ersättningsbostad genom vilken hon skulle kunna få ett slutligt uppskov.

Ett preliminärt uppskov ska återföras till beskattning året efter avyttringen om man inte uppfyller kraven för ett slutligt uppskov.

Skatteverket har tillgång till uppgiften i uppskovsregistret om att Doris har ett preliminärt uppskov som hon antingen ska beskattas för eller så ska Skatteverket fatta beslut om ett slutligt uppskov. Den som vill ha ett slutligt uppskov ska lämna uppgifter om den ersättningsbostad man förvärvat (31 kap. 17 § SFL).

Skatteverkets utredning visar att Doris ska återföra det preliminära uppskovet till beskattning. Doris har visserligen lämnat en oriktig uppgift men den oriktiga uppgiften framgår samtidigt av Skatteverkets uppskovsregister och därför får Skatteverket inte ta ut något skattetillägg. Av uppskovsregistret (avstämningsuppgifter) framgår nämligen att det finns ett preliminärt uppskov som ska hanteras antingen genom att återföras till beskattning eller genom ett beslut om slutligt uppskov.

Exempel: en ersättningsbostad har överlåtits genom arv, testamente, gåva eller bodelning samtidigt som ett uppskovsbelopp inte har återförts till beskattning

Ett uppskovsbelopp ska återföras till beskattning när ersättningsbostaden avyttras. Med avyttring likställs det även att ersättningsbostaden övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning (benefik överlåtelse). Samtidigt finns det undantagssituationer då uppskovsbeloppet inte ska återföras till beskattning och när överlåtaren i stället ska lämna uppgifter om den nya ägaren och uppskovsbeloppet i sin inkomstdeklaration (47 kap. 11 § IL och 31 kap. 19 § SFL).

Om Skatteverket har tillgång till en kontrolluppgift eller en lagfartsuppgift som visar att en bostadsrätt eller en fastighet har överlåtits till en ny ägare genom benefikt fång och det samtidigt i uppskovsregistret finns uppgift om ett uppskovsbelopp anser Skatteverket att den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter på sådant sätt att skattetillägg inte får tas ut.

Se Skatteverkets ställningstagande Skattetillägg när en ersättningsbostad har överlåtits genom arv, testamente, gåva eller bodelning och ett uppskovsbelopp inte har återförts till beskattning.

Övrigt kontrollmaterial är inte avstämningsuppgifter

Vad som är avstämningsuppgifter regleras uttryckligen i 49 kap. 10 d § SFL. Övrigt kontrollmaterial är inte avstämningsuppgifter.

Det är bara när en oriktig uppgift framgår av avstämningsuppgifter som undantaget från att ta ut skattetillägg ska tillämpas. Att en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter innebär därför att det finns grund för att ta ut ett fullt skattetillägg. En sådan situation omfattas inte av undantagsbestämmelsen i 49 kap. 10 § 1 SFL.

Hel eller delvis befrielse i vissa fall

Trots att uppgifter i ett kontrollmaterial inte är avstämningsuppgifter kan uppgifterna ändå vara av avstämningskaraktär och därför kan det enligt förarbetena finnas skäl för att helt eller delvis befria från ett fullt skattetillägg. Vidare kan det vara så att tillgången till ett kontrollmaterial innebär att risken för ett skatteundandragande är så liten att det finns skäl att helt eller delvis befria från ett fullt skattetillägg (prop. 2014/15:131 s. 223 och 248).

Som nedan framgår har Skatteverket i ett antal situationer gjort bedömningen att det finns skäl att generellt medge hel eller delvis befrielse från ett fullt skattetillägg när en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter,

När en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter i VIES

Uppgifter i VIES omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter såsom de definieras i 49 kap. 10 d § SFL.

Om en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter i VIES kan det dock finnas skäl att delvis befria från ett fullt skattetillägg.

När en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter från Tullverket om import

Uppgifter från Tullverket om import omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter såsom de definieras i 49 kap. 10 d § SFL.

Om en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter från Tullverket om import kan det dock finnas skäl att delvis befria från ett fullt skattetillägg.

När en oriktig uppgift om underlag för fastighetsavgift eller fastighetsskatt framgår av Skatteverkets fastighetsregister

Uppgifter i Skatteverkets fastighetsregister omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter såsom de definieras i 49 kap. 10 d § SFL.

Om en oriktig uppgift i en inkomstdeklaration om underlag för fastighetsavgift eller fastighetsskatt framgår av uppgifter i Skatteverkets fastighetsregister som har förifyllts i den inkomstdeklaration Skatteverket har skickat ut kan det dock finnas skäl att helt eller delvis befria från ett fullt skattetillägg.

När en oriktig uppgift i en inkomstdeklaration framgår av en särskild uppgift som lämnats av ett handelsbolag

En särskilt uppgift som ett handelsbolag lämnar till ledning för en delägarens beskattning (33 kap. 6 § första stycket 2 SFL) omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter i 49 kap. 10 d § SFL.

Om en oriktig uppgift i en inkomstdeklaration framgår av en särskild uppgift kan det dock finnas skäl att delvis befria från ett fullt skattetillägg.

När det finns en uppgift om ett förbjudet lån i en oren revisionsberättelse

Uppgifter i en oren revisionsberättelse om ett förbjudet lån omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter i 49 kap. 10 d § SFL.

Om en låntagare (uppgiftsskyldig) lämnat en oriktig uppgift genom att inte redovisa det förbjudna lånet ska normalt ett fullt skattetillägg tas ut. Om det i revisionsberättelsen finns sådana personuppgifter som gör att låntagaren på ett enkelt sätt kan identifieras kan det dock finnas skäl att delvis befria från ett fullt skattetillägg. Läs mer om uppgifter om förbjudet lån i en oren revisionsberättelse på sidan Tjänst.

När en oriktig uppgift framgår av information som Skatteverket har fått tillgång till från annat land genom automatiskt informationsutbyte

Information från annat land som Skatteverket får tillgång till genom automatiskt informationsutbyte omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter i 49 kap. 10 d § SFL.

Om en oriktig uppgift i en inkomstdeklaration framgår av sådant material kan det dock finnas skäl att delvis befria från ett fullt skattetillägg. Läs mer om befrielse i dessa situationer på sidan Tjänst och Kapital.

När en oriktig uppgift om inrullat underskott av näringsverksamhet framgår av föregående års fastställda underskott

En uppgift om fastställt underskott av näringsverksamhet (se ovan) som avviker från det underskott som den uppgiftsskyldiga själv har redovisat i deklarationen för det föregående beskattningsåret omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter enligt 49 kap. 10 d § 2 SFL.

Utgångspunkten är därför att det finns grund för att ta ut ett fullt skattetillägg om den uppgiftsskyldiga året efter lämnar en oriktig uppgift genom att redovisa ett för högt inrullat underskott mot det fastställda underskottet.

Skatteverkets anser att risken för skatteundandragande är liten i en sådan situation och att det därför finns skäl att medge hel befrielse från skattetillägget. (Skatteverkets ställningstagande Ska Skatteverket ta ut skattetillägg vid felaktigt inrullat underskott av näringsverksamhet).