OBS: Detta är utgåva 2023.11. Sidan är avslutad 2023.
I ML finns speciella redovisningsregler som gäller vid konkurs. Den som har försatts i konkurs ska avsluta mervärdesskatteredovisningen för sin verksamhet. Konkursboet kan bli redovisningsskyldigt för affärshändelser som inträffar efter konkursutbrottet.
Om konkurser kan du läsa på sidan Konkurs och annan avveckling.
Konkursutbrottet inträffar vid den tidpunkt som tingsrätten meddelar beslut om konkurs. Gäldenären förlorar då förfoganderätten över sin egendom. I gäldenärens ställe träder konkursboet in och en förvaltare utses att företräda boet. Genom bestämmelserna i 13 kap. 10 och 21 §§ ML regleras vilka affärshändelser som gäldenären ska redovisa.
Gäldenären ska redovisa utgående skatt på omsättningar, förvärv och import för vilken skattskyldigheten har inträtt före konkursbeslutet. I den mån skatten inte har redovisats för en tidigare period ska den redovisas för den redovisningsperiod under vilken konkursbeslutet meddelats (13 kap. 10 § första stycket ML).
Gäldenären ska redovisa ingående skatt på förvärv, import eller förskotts- och a conto-betalningar för tiden innan konkursbeslutet. Skatten ska senast redovisas för den redovisningsperiod under vilken konkursbeslutet meddelades (13 kap. 21 § ML).
Gäldenären ska lämna mervärdesskattedeklaration för varje redovisningsperiod fram till dess redovisningsskyldigheten upphör. Konkursgäldenärens sista mervärdesskattedeklaration ska alltså omfatta tiden från den senast utgångna redovisningsperioden fram till dagen för konkursutbrottet.
Det är konkursboet som är skattskyldigt för omsättning i verksamheten efter konkursbeslutet (6 kap. 3 § ML).
Om konkursboet fortsätter eller avvecklar verksamheten ska konkursboet därför redovisa mervärdesskatt. Redovisningsskyldighet för ett konkursbo finns bara för affärshändelser som inträffar efter konkursutbrottet, t.ex. för försäljning av inventarier.
Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att ett konkursbo endast är skattskyldigt för omsättning av tillgångar som boet kan förfoga över såsom ägare (HFD 2022 ref. 29).
Konkursboet har inte någon avdragsrätt för ingående skatt på köp som gjorts före konkursutbrottet. Det gäller även om betalning av skuld helt eller delvis görs av boet.
Det kan bli aktuellt att ändra den av konkursgäldenären tidigare redovisade utgående eller ingående skatten på grund av prisnedsättningar, återtag av varor eller kundförluster som uppkommer efter konkursbeslutet. Sådana ändringar ska redovisas av konkursgäldenären (13 kap. 10 § andra stycket och 24 § första stycket ML). Ändringarna ska redovisas för den period under vilken konkursbeslutet meddelades (13 kap. 25 § andra stycket ML). Detta gäller också vid krediteringar av sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt i faktura eller liknande handling för vilken betalningsskyldighet föreligger enligt 1 kap. 1 § tredje stycket ML och 1 kap. 2 e § ML.
Konkursförvaltare måste redovisa utgående skatt på sitt arvode i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken arvodet ska bokföras enligt god redovisningssed, vilket anses vara när arvodesframställningen lämnas in till tingsrätten. Förvaltaren har dock inte rätt att lyfta arvodet ur konkursboet förrän tingsrättens beslut vunnit laga kraft. I många fall kan det förflyta lång tid mellan inlämnandet av arvodesframställningen och ett lagakraftvunnet beslut. För att undvika den likviditetspåfrestning som kan bli följden finns en bestämmelse i konkurslagen som innebär att förvaltaren får lyfta den del av det begärda arvodet som motsvarar den beräknade mervärdesskatten redan när arvodesframställningen lämnas in till tingsrätten (14 kap. 11 § KonkL).
Konkursboet har rätt att dra av ingående skatt i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken en tjänst har tillhandahållits. En konkursförvaltares tjänst får anses vara tillhandahållen när arvodesframställningen lämnas in till tingsrätten. I den mån boet har avdragsrätt för mervärdesskatten på arvodet får avdraget alltså göras i deklarationen för den period under vilken förvaltaren lämnar in arvodesframställningen.
Vid en byggentreprenörs konkurs blir entreprenören/konkursgäldenären redovisningsskyldig för utgående skatt som avser tjänster som tillhandahållits före konkursen, men där redovisningsskyldigheten inte har inträtt före konkursutbrottet (se 13 kap. 10 § ML). Detta kan exempelvis gälla för ytterligare krav på ersättning för nedlagda arbeten efter den senaste a contofaktureringen före konkursutbrottet. Mervärdesskatten på sådana ytterligare krav ska anges i en slutfaktura. Mervärdesskatt som debiteras i fakturan ska redovisas i konkursgäldenärens deklaration för den period under vilken gäldenären har försatts i konkurs. Konkursgäldenären får dra av den ingående skatt som hänför sig till förvärv, import eller förskotts- och a conto-fakturor före konkursutbrottet (se 13 kap. 21 § ML).
Om arbetena inte upphör vid konkursutbrottet fortsätter konkursboet entreprenaden. Konkursboet blir då redovisningsskyldigt. Redovisningsskyldigheten omfattar de transaktioner för vilka skattskyldighet inträder efter konkursutbrottet. Det gäller alltså a conton och förskott fakturerade efter konkursutbrottet samt för övriga fordringar enligt slutfaktura.
I det fall konkursboet, utan att fortsätta entreprenaden, överlåter denna medför själva överlåtelsen inga konsekvenser i mervärdesskattehänseende vad gäller överlåtelsen av den fordran som entreprenaden utgör. Någon mervärdesskatt ska då varken tas ut eller redovisas för överlåtelsen av denna. Om maskiner, inventarier eller andra varor överlåts ska mervärdesskatt som regel redovisas för dessa.
Omfattar överlåtelsen förutom entreprenadkontraktet även andra varor eller tjänster, exempelvis maskiner, lagertillgångar, hyresavtal, fordringar och skulder, kan det vara fråga om en sådan verksamhetsöverlåtelse som avses i 2 kap. 1 b § ML. Redovisning ska då ske enligt de speciella reglerna för redovisning vid överlåtelse av verksamhet.
När en byggentreprenör, som även utför byggarbete i egen regi, försätts i konkurs, blir entreprenören/konkursgäldenären redovisningsskyldig för mervärdesskatt som avser kostnader som har lagts ned i det egna projektet före konkursutbrottet samt för mervärdesskatt på ränta på eget kapital och, i förekommande fall, för mervärdesskatt på värdet av eget arbete fram till konkursutbrottet. Som underlag för mervärdesskatteredovisningen bör konkursgäldenären upprätta en handling som visar fördelningen av dessa poster samt mervärdesskatten på respektive belopp. Det bör i sammanhanget noteras, att försäljning av en fastighet inte utgör skattepliktig omsättning.
Vid redovisning av mervärdesskatt för avverkningsrätt till skog där betalningen lämnas löpande gäller särskilda redovisningsregler. Dessa regler gäller även vid konkurs.