OBS: Detta är utgåva 2023.11. Visa senaste utgåvan.

Den som har försatts i konkurs ska avsluta mervärdesskatte­redovisningen för sin verksamhet. Konkursboet kan bli redovisnings­skyldigt för affärshändelser som inträffar efter konkursutbrottet.

Det framgår mer om konkurser på sidan Konkurs och annan avveckling.

Konkursutbrottet

Konkursutbrottet inträffar vid den tidpunkt som tingsrätten meddelar beslut om konkurs. Gäldenären förlorar då förfoganderätten över sin egendom. I gäldenärens ställe träder konkursboet in och en förvaltare utses att företräda boet. Genom bestämmelserna i 7 kap. 20 § ML och 7 kap. 38 § ML regleras vilka affärshändelser som gäldenären ska redovisa.

Gäldenärens redovisningsskyldighet

Gäldenären ska redovisa utgående skatt på leverans, tillhandahållande, förvärv och import för vilken den beskattningsgrundande händelsen har inträffat före konkursbeslutet. I den mån skatten inte har redovisats i en tidigare period ska den redovisas för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelats (7 kap. 20 § ML).

Gäldenären ska redovisa ingående skatt på förvärv, import eller förskotts- och a conto-betalningar för tiden innan konkursbeslutet. Skatten ska senast redovisas för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelades (7 kap. 38 § ML).

Gäldenären ska lämna mervärdesskattedeklaration för varje redovisningsperiod fram till dess redovisningsskyldigheten upphör. Konkursgäldenärens sista mervärdesskattedeklaration ska alltså omfatta tiden från den senast utgångna redovisningsperioden fram till dagen för konkursutbrottet.

Konkursboets redovisningsskyldighet

Konkursboet är en beskattningsbar person för den ekonomiska verksamheten efter konkursbeslutet. (4 kap. 18 § ML). Om konkursboet fortsätter eller avvecklar verksamheten ska konkursboet därför redovisa mervärdesskatt. Redovisnings­skyldighet för ett konkursbo finns bara för affärshändelser som inträffar efter konkursutbrottet, t.ex. för försäljning av inventarier.

Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att ett konkursbo endast är betalningsskyldigt för leverans mot ersättning av tillgångar som boet kan förfoga över såsom ägare (HFD 2022 ref. 29).

Konkursboet har inte någon avdragsrätt för ingående skatt på köp som gjorts före konkursutbrottet. Det gäller även om betalning av skuld helt eller delvis görs av boet.

Ändringar av tidigare redovisning

Det kan bli aktuellt att ändra den av konkursgäldenären tidigare redovisade utgående eller ingående skatten på grund av prisnedsättningar, återtag av varor eller kundförluster som uppkommer efter konkursbeslutet. Sådana ändringar ska redovisas av konkursgäldenären (7 kap. 20 § andra stycket ML och 7 kap. 43 § första stycket ML). Ändringarna ska redovisas för den period då konkursbeslutet meddelades (7 kap. 45 § ML). Detta gäller också vid krediteringar av sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt i faktura eller liknande handling för vilken betalnings­skyldighet föreligger enligt 16 kap. 22 § ML.

Konkursförvaltararvode

Konkursförvaltare måste redovisa utgående skatt på sitt arvode i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken arvodet ska bokföras enligt god redovisningssed, vilket anses vara när arvodesframställningen lämnas in till tingsrätten. Förvaltaren har dock inte rätt att lyfta arvodet ur konkursboet förrän tingsrättens beslut vunnit laga kraft. I många fall kan det förflyta lång tid mellan inlämnandet av arvodesframställningen och ett lagakraftvunnet beslut. För att undvika den likviditetspåfrestning som kan bli följden finns en bestämmelse i konkurslagen som innebär att förvaltaren får lyfta den del av det begärda arvodet som motsvarar den beräknade mervärdesskatten redan när arvodesframställningen lämnas in till tingsrätten (14 kap. 11 § KonkL).

Konkursboet har rätt att dra av ingående skatt i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken en tjänst har tillhandahållits. En konkursförvaltares tjänst får anses vara tillhandahållen när arvodesframställningen lämnas in till tingsrätten. I den mån boet har rätt till avdrag för mervärdesskatten på arvodet får avdraget alltså göras i deklarationen för den period då förvaltaren lämnar in arvodesframställningen.

Byggföretags konkurs

Vid en byggentreprenörs konkurs blir entreprenören, d.v.s. konkursgäldenären, redovisningsskyldig för utgående skatt som avser tjänster som tillhandahållits före konkursen, men där redovisnings­skyldigheten inte har inträtt före konkursutbrottet (7 kap. 20 § ML). Detta kan exempelvis gälla för ytterligare krav på ersättning för nedlagda arbeten efter den senaste a contofaktureringen före konkursutbrottet. Mervärdesskatten på sådana ytterligare krav ska anges i en slutfaktura. Mervärdesskatt som debiteras i fakturan ska redovisas i konkursgäldenärens deklaration för den period under vilken gäldenären har försatts i konkurs. Konkursgäldenären får dra av den ingående skatt som hänför sig till förvärv, import eller förskotts- och a conto-fakturor före konkursutbrottet (7 kap. 38 § ML).

Om boet fortsätter arbetena

Om arbetena inte upphör vid konkursutbrottet fortsätter konkursboet entreprenaden. Konkursboet blir då redovisningsskyldigt. Redovisnings­skyldigheten omfattar de transaktioner för vilka den beskattningsgrundande händelsen inträffar efter konkursutbrottet. Det gäller alltså a conton och förskott fakturerade efter konkursutbrottet samt för övriga fordringar enligt slutfaktura.

Om boet överlåter entreprenaden

I det fall konkursboet, utan att fortsätta entreprenaden, överlåter denna medför själva överlåtelsen inga konsekvenser i mervärdesskattehänseende vad gäller överlåtelsen av den fordran som entreprenaden utgör. Någon mervärdesskatt ska då varken tas ut eller redovisas för överlåtelsen av denna. Om maskiner, inventarier eller andra varor överlåts ska mervärdesskatt som regel redovisas för dessa.

Omfattar överlåtelsen förutom entreprenadkontraktet även andra varor eller tjänster, exempelvis maskiner, lagertillgångar, hyresavtal, fordringar och skulder, kan det vara fråga om en sådan verksamhetsöverlåtelse som avses i 5 kap. 38 § ML. Redovisning ska då ske enligt de speciella reglerna för redovisning vid överlåtelse av verksamhet.

Arbeten i egen regi vid konkurs

När en byggentreprenör, som även utför byggarbete i egen regi, försätts i konkurs, blir entreprenören/konkursgäldenären redovisningsskyldig för mervärdesskatt som avser kostnader som har lagts ned i det egna projektet före konkursutbrottet samt för mervärdesskatt på ränta på eget kapital och, i förekommande fall, för mervärdesskatt på värdet av eget arbete fram till konkursutbrottet. Som underlag för mervärdesskatte­redovisningen bör konkursgäldenären upprätta en handling som visar fördelningen av dessa poster samt mervärdesskatten på respektive belopp. Det bör i sammanhanget noteras, att försäljning av en fastighet inte utgör en skattepliktig leverans av vara mot ersättning.

Avverkningsrätt till skog

Vid redovisning av mervärdesskatt för avverkningsrätt till skog där betalningen lämnas löpande gäller särskilda redovisningsregler. Dessa regler gäller även vid konkurs.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar