Artikel 4 Hemvist

Punkt 1

Punkt 1 skiljer sig från artikel 4 punkt 1 i OECD:s modellavtal i två avseenden. Definitionen av uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” innefattar inte erkänd pensionsfond (”recognised pension fund”). Punkt 1 b innehåller en bestämmelse om personsammanslutningar och dödsbon som saknar motsvarighet i modellavtalets artikel 4.

Begreppet ”personsammanslutning” definieras i artikel 3 punkt 1 d och åsyftar juridiska personer som inte är skattesubjekt utan delägarbeskattade juridiska personer, till exempel svenska handelsbolag. Eftersom en sådan juridisk person överhuvudtaget inte är skattskyldig har den inte hemvist i någon avtalsslutande stat enligt huvudregeln i artikel 4 punkt 1. Punkt 1 b innebär dock att en personsammanslutning eller ett dödsbo har hemvist i en avtalsslutande stat till den del dess inkomster beskattas i denna stat hos en delägare som är obegränsat skattskyldig där. Motsvarande del av personsammanslutningens eller dödsboets inkomster omfattas då av avtalet. Exempelvis kan ett svenskt handelsbolags inkomster helt eller delvis omfattas av skatteavtalet enligt denna regel om en eller flera delägare är obegränsat skattskyldiga här.

Läs mer om tillämpning av det nordiska skatteavtalet på delägarbeskattade personer på sidan När är skatteavtal tillämpliga?

Punkterna 2 och 3

Punkt 2, som gäller det fallet att en fysisk person har hemvist i flera stater enligt punkt 1, överensstämmer i sak med artikel 4 punkt 2 i OECD:s modellavtal. När det gäller behöriga myndigheter vid överenskommelse enligt punkt 2 d, se artikel 3 punkt 1 j.

Punkt 3, som gäller det fallet att en juridisk person har hemvist i flera stater enligt punkt 1, avviker från artikel 4 punkt 3 i OECD:s modellavtal genom att platsen för den juridiska personens verkliga ledning ensam är avgörande för var personen ska anses ha hemvist enligt avtalet.