OBS: Detta är utgåva 2023.12. Sidan är avslutad 2023.
Den som utfärdar en faktura ska i regel tillämpa de svenska faktureringsreglerna. I vissa fall ska dock ett annat medlemslands regler tillämpas.
När ett företag levererar varor eller tillhandahåller tjänster till en köpare i ett annat EU-land kan det vara svårt att veta vilket lands faktureringsregler som ska gälla. För att klargöra vilka regler som gäller och skapa rättssäkerhet för företagen finns det regler om detta i artikel 219a i mervärdesskattedirektivet. I 11 kap. 12–14 §§ ML finns därför bestämmelser som anger när faktureringsreglerna i ML ska tillämpas. De bestämmelserna gäller endast för faktureringsreglerna i 11 kap. ML och inte för reglerna om lagring och bevaring av fakturor i 11 a kap. ML. Det innebär att ML:s regler om lagring och bevaring av fakturor gäller för företag som är etablerade i Sverige oberoende av vilket lands faktureringsregler som ska tillämpas.
Bestämmelserna som reglerar när faktureringsreglerna i ML är tillämpliga utgår från bestämmelserna om omsättningsland. För att avgöra om faktureringsreglerna i ML ska tillämpas måste den som ska utfärda fakturan därför först avgöra om omsättningen är gjord
Se även Skatteverkets ställningstagande om tillämpningsområdet för mervärdesskattelagens faktureringsregler. Ställningstagandet har tagits fram mot bakgrund av det som framgår av avsnitt B-1 i Europeiska kommissions förklarande anmärkningar om fakturering.
Faktureringsreglerna i ML är som huvudregel tillämpliga på omsättningar av varor och tjänster inom landet. Faktureringsreglerna i ML är dock inte tillämpliga om
Faktureringsreglerna i ML ska alltså inte tillämpas vid gränsöverskridande försäljningar när säljaren är etablerad i ett annat EU-land, och omvänd skattskyldighet gäller.
För en säljare som är etablerad i Sverige innebär bestämmelserna att faktureringsreglerna i ML t.ex. är tillämpliga vid omsättning av
Detta gäller under förutsättning att omsättningen inte görs från ett fast etableringsställe i ett annat land.
Även en säljare som är etablerad utanför Sverige kan vara skyldiga att tillämpa faktureringsreglerna i ML. När en säljare som är etablerad i ett annat EU-land omsätter varor och tjänster här i landet ska denne tillämpa faktureringsreglerna i ML. Det förutsätter dock att det är säljaren som är skattskyldig för omsättningen (inte omvänd skattskyldighet). Det gäller t.ex. vid
När en säljare som inte är etablerad inom EU omsätter varor och tjänster här i landet ska denne tillämpa faktureringsreglerna i ML.
Om köparen utfärdar fakturan (självfakturering) är reglerna i ML tillämpliga endast om varan eller tjänsten är omsatt här i landet (11 kap. 12 § tredje stycket ML).
De särskilda ordningarna har från och med den 1 juli 2021 utvidgats till att gälla för alla tjänster och för vissa omsättningar av varor. Dessutom har en särskild ordning tillkommit, importordningen.
Faktureringsreglerna i ML ska inte tillämpas av en beskattningsbar person som redovisar mervärdesskatt enligt bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar de särskilda ordningarna i artiklarna 358a-369x i mervärdesskattedirektivet (11 kap. 12 § fjärde stycket ML).
Faktureringsreglerna i ML är tillämpliga på omsättningar av varor och tjänster i ett annat EU-land om följande förutsättningar är uppfyllda:
Det innebär t.ex. att en företagare som är etablerad i Sverige ska tillämpa faktureringsreglerna i ML om den tillhandahållna tjänsten är omsatt i ett annat EU-land i enlighet med det landets tillämpning av artikel 44 i mervärdesskattedirektivet (jfr 5 kap. 5 § ML) och köparen är en beskattningsbar person. I sådant fall är det köparen som är skyldig att betala mervärdesskatten (omvänd skattskyldighet) i enlighet med det landets tillämpning av artikel 196 i mervärdesskattedirektivet.
Om köparen i det andra EU-landet utfärdar fakturan (självfakturering) är faktureringsreglerna i ML inte tillämpliga (11 kap. 13 § andra stycket ML).
De särskilda ordningarna har från och med den 1 juli 2021 utvidgats till att gälla för alla tjänster och för vissa omsättningar av varor. Dessutom tillkom en särskild ordning, importordningen.
Faktureringsreglerna i ML ska tillämpas på omsättningar av varor och tjänster som görs till en privatperson i ett annat EU-land av en beskattningsbar person som omfattas av ett identifieringsbeslut enligt 4 § lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster (11 kap. 13 § tredje stycket ML).
Enligt faktureringsreglerna i ML finns det som huvudregel ingen skyldighet att utfärda en faktura vid omsättning av de aktuella tjänsterna till en privatperson (jfr 11 kap. 1 § andra stycket ML). Den som är identifierad för unionsordningen är inte heller skyldig att utfärda en faktura vid unionsintern distansförsäljning av varor (11 kap. 2 § andra stycket ML). Att faktureringsreglerna i ML ska tillämpas enligt 11 kap. 13 § tredje stycket innebär därför i många fall att säljaren inte är skyldig att utfärda en faktura som uppfyller kraven i ML.
Faktureringsreglerna i ML är tillämpliga på sådana omsättningar av varor och tjänster som utgör export enligt 1 kap. 10 § ML. Det förutsätter dock att säljaren är etablerad i Sverige och att omsättningen inte görs från en etablering i ett annat land (11 kap. 14 § ML).
Med export avses sådan omsättning utanför EU av varor och tjänster som görs i en ekonomisk verksamhet här i landet. Export föreligger när en omsättning inte är gjord här i landet och inte heller i något annat EU-land.
Det innebär t.ex. att faktureringsreglerna i ML är tillämpliga när en säljare levererar en vara till en plats utanför EU eller om en speditör eller fraktförare ser till att varan förs ut direkt till en plats utanför EU (5 kap. 3 a § första stycket 1–2 ML).