OBS: Detta är utgåva 2023.12. Visa senaste utgåvan.

Sidan behandlar bestämmelserna i korthet och beskriver vilka beskickningar, EU-institutioner, EU-organ och andra internationella organisationer som kan förvärva varor och tjänster utan att betala mervärdesskatt. Hit räknas exempelvis Europeiska centralbanken och s.k. gemensamma företag.

Skattefriheten kan uppnås genom flera olika bestämmelser

Utländska beskickningar, karriärkonsulat, internationella organisationer, diplomater m.fl. har under vissa förutsättningar rätt att köpa varor och tjänster skattefritt inom EU. Även deras import av varor kan vara skattefri. Skattefriheten omfattar även EU-institutioner, EU-organ och vissa väpnade styrkor.

Skattefriheten uppnås normalt genom att utländska beskickningar, internationella organisationer m.fl. som är stationerade i Sverige har rätt till återbetalning av mervärdesskatt som betalats vid köp i Sverige av vissa varor och tjänster (14 kap. 59–67 §§ ML). Vid leverans av varor och tillhandahållande av tjänster till deras kontor eller anläggningar i andra EU-länder kan skattefriheten i stället uppnås genom att transaktionerna likställs med export. Det finns också andra transaktioner som likställs med export (10 kap. 78–94 §§ ML).

Transaktioner som undantas från skatteplikt p.g.a. att de likställs med export

Undantaget från skatteplikt för transaktioner som likställs med export innebär att skattefrihet uppnås genom att

Skattefrihet inom EU enligt andra bestämmelser

Skattefrihet kan även uppnås genom att utländska beskickningar, internationella organisationer, EU-institutioner m.fl. som är stationerade i Sverige under vissa förutsättningar har rätt till skattefri import och genom att deras unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt på grund av att förvärven skulle medföra rätt till återbetalning (10 kap. 54 § ML, 10 kap. 59 och 60 §§ ML och 3 kap. 5 § ML). Även import som görs av väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land kan undantas från skatteplikt (10 kap. 61 § ML).

Skattefrihet kan vidare uppnås genom att vissa internationella organisationer m.fl. har rätt att köpa varor och tjänster utan mervärdesskatt till följd av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen eller direkt tillämpliga EU-bestämmelser. För att hantera en sådan rätt till skattefrihet finns det ett särskilt återbetalnings­förfarande (64 kap. 6 § SFL).

Försäljning till beskickningar m.fl. stationerade utanför EU

Det finns inget särskilt undantag från skatteplikt i ML för försäljning till beskickningar, internationella organisationer m.fl. som är stationerade i ett land utanför EU. I vad mån svensk mervärdesskatt ska tas ut beror därför på om försäljningen har ägt rum i Sverige eller utomlands. Det innebär att svensk mervärdesskatt inte ska tas ut om leveransen av varan eller tillhandhållandet av tjänsten anses ha ägt rum utomlands enligt bestämmelserna om platsen för den beskattningsbara transaktionen i 6 kap. ML. Det gäller även försäljningar till svenska beskickningar i länder utanför EU och personal vid dem.

Svensk mervärdesskatt ska dock tas ut om platsen för den beskattningsbara transaktionen är Sverige, under förutsättning att inget av undantagen i 10 kap. ML gäller för transaktionen, t.ex. undantagen från skatteplikt för export i 10 kap. 64–67 § ML. För att avgöra om en försäljning är export av vara eller tjänst, se sidorna om export av varor och tjänster. Vad som gäller för leveranser av varor till Utrikes­departementet för direkt utförsel framgår under Hjälpsändningar och leveranser till Utrikesdepartementet.

Även beskickningar, internationella organisationer m.fl. som är stationerade utanför EU har under vissa förutsättningar rätt till återbetalning av mervärdesskatt som betalats vid inköp i Sverige.

Vilka omfattar skattefriheten?

EU-institutioner och EU-organ räknas som internationella organisationer. Regleringen av den skattefrihet som unionen och vissa unionsorgan vilar på och den som tillkommer andra internationella organisationer finns i olika bestämmelser. Skälet till detta är att de har sitt ursprung i olika rättsliga grunder (prop. 2010/11:28 s. 36).

De som omfattas av skattefriheten kan därför delas in i två grupper, EU-institutioner och EU-organ samt andra internationella organisationer, utländska beskickningar, karriärkonsulat, diplomater m.fl.

EU-institutioner och EU-organ

Till EU:s institutioner hör

  • Europaparlamentet
  • Europeiska rådet
  • Europeiska unionens råd (ministerrådet eller rådet)
  • Europeiska kommissionen
  • Europeiska unionens domstol
  • Europeiska centralbanken
  • Europeiska revisionsrätten.

EU har dessutom en rad organ med särskilda uppgifter samt flera ämbeten, interinstitutionella organ och byråer. Till EU:s organ räknas även så kallade gemensamma företag. Ett gemensamt företag är en juridisk person som bildats i enlighet med artikel 187 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Ett gemensamt företag omfattar alla slags verksamheter som är avsedda att effektivt genomföra unionens program för forskning, teknisk utveckling och demonstration. Exempel på gemensamma företag är Ecsel, Clean Sky 2, Shift2Rail, IMI 2 och Sesar-företaget.

EU:s officiella hemsida framgår vilka EU-institutioner, organ och byråer som finns. Se även EU:s publikationsbyrås publikationshandbok.

Andra internationella organisationer, utländska beskickningar, karriärkonsulat, diplomater m.fl.

De utländska beskickningar, karriärkonsulat, internationella organisationer, diplomater m.fl. som är stationerade i Sverige omfattas av skattefriheten om de är upptagna i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

När det gäller beskickningar, karriärkonsulat, internationella organisationer, diplomater m.fl. som är stationerade i ett annat EU-land avgör stationeringslandet (värdmedlemsstaten) om leveransen eller tillhandahållandet från Sverige kan undantas från skatteplikt (jfr 10 kap. 84 § andra stycket ML och 10 kap. 91 § ML).

För att en organisation ska erkännas som en internationell organisation ska organisationen vara erkänd som sådan av myndigheterna i värdmedlemsstaten (jfr artiklarna 143.1 g och 151.1 b i mervärdesskatte­direktivet samt artikel 50 i rådets genomförande­förordning [EU] nr 282/2011).

I en riktlinje från 101:a mötet den 20 oktober 2014 dokument E punkt 4.11 har mervärdesskatte­kommittén redogjort för ett antal krav för att leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster till någon som kan anses som medlem i ett ERIC ska kunna omfattas av undantaget i artiklarna 143.1 g och artikel 151.1 b i mervärdesskatte­direktivet. Skatteverkets uppfattning överensstämmer med den aktuella riktlinjen.

I en riktlinje från 102:a mötet den 30 mars 2015 dokument B punkt 4.4 har mervärdesskatte­kommittén redogjort för sin syn på om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTCs) kan ses som en sådan internationell organisation som avses i artikel 143.1 g och artikel 151.1 b i mervärdesskatte­direktivet. Skatteverkets uppfattning överensstämmer med den aktuella riktlinjen.

Kompletterande information

Referenser på sidan

EU-författningar

  • RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt [1]
  • RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 282/2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (omarbetning) [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2010/11:28 Vissa tekniska mervärdesskattefrågor [1]

Övrigt

  • EU-guidelines 101st meeting 20 October 2014_828 [1]
  • EU-guidelines 102nd meeting 30 March 2015_858 [1]
  • EU:s administrativa struktur [1]
  • EU:s institutioner och andra organ [1]