Vad är samordningsnummer?

Samordningsnumrens syfte och funktion

Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för den som inte är eller har varit folkbokförd i Sverige (1 kap. 1 § första stycket SNL).

Samordningsnummer syftar, liksom personnummer, huvudsakligen till att undvika personförväxling och underlätta utbyte av information om personer. Numren kan bland annat fungera som ett hjälpmedel för att kunna identifiera en person eller som sökbegrepp i olika it-system som gör det enklare att utbyta information mellan myndigheter och andra organisationer samt bearbeta uppgifter om en person från flera register. Samordningsnummer har alltså en praktisk funktion och används både av offentliga och privata aktörer, men även av enskilda själva (prop. 2021/22:276 s. 21).

På motsvarande sätt som ett personnummer är samordningsnumret bestående och unikt på så sätt att det är kopplat till en viss person, även om personen exempelvis har lämnat landet eller avlidit. Två identiska samordningsnummer kan inte förekomma. En person som har tilldelats ett samordningsnummer kan dock, till skillnad från någon som är folkbokförd, aldrig avregistreras (prop. 2020/21:160 s. 42 och 61). Samordningsnummer kan däremot förklaras vilande. Om en person med ett samordningsnummer senare blir folkbokförd ersätts samordningsnumret med ett personnummer. Information om det tidigare samordningsnumret finns fortfarande kvar i folkbokföringsdatabasen och en hänvisning skapas mellan samordningsnumret och personnumret (prop. 2021/22:276 s. 23).

Grundläggande förutsättningar för tilldelning

Skatteverket får tilldela en person som inte är eller har varit folkbokförd ett samordningsnummer i följande fall (2 kap. 1 § SNL och 2 § SNF):

• efter begäran av en statlig myndighet eller en enskild utbildningsanordnare
• efter ansökan av en enskild som har en sådan anknytning till Sverige att hen kan antas behöva en identitetsbeteckning.

För att ett samordningsnummer ska tilldelas efter begäran från en myndighet eller enskild utbildningsanordnare, måste de behöva samordningsnumret i sin verksamhet (2 § SNF). Migrationsverket får dock begära samordningsnummer för vissa personer även om de inte behöver det i sin verksamhet, om personens identitet inte är osäker (3 § SNF). Det gäller

• personer som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt 21 kap. UtlL
• personer som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § UtlL eller ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd enligt 6 a–6 c kap. UtlL.

Samordningsnummer för personer som omfattas av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall får endast tilldelas på begäran av Regeringskansliet (4 § SNF).

Tre nivåer av identitetskontroll

Samordningsnummer förekommer i tre nivåer beroende på vilken identitetskontroll som föregått tilldelningen (2 kap. 1 § andra stycket SNL):

• styrkt identitet
• sannolik identitet
• osäker identitet.

För att särskilja nivåerna får uppgift om med vilken säkerhet en persons identitet har fastställts registreras i folkbokföringsdatabasen (prop. 2021/22:276 s. 138 och 2 kap. 3 § tredje stycket FdbL).

Styrkt identitet

Huvudregeln är att den som ska tilldelas ett samordningsnummer ska styrka sin identitet (prop. 2021/22:276 s. 54). Den högsta nivån av samordningsnummer tilldelas den som har styrkt sin identitet och identitetskontrollen ska i dessa fall som huvudregel ske vid personlig inställelse. Den som har ett pass, identitetskort eller en annan motsvarande handling ska på begäran överlämna handlingen för kontroll av Skatteverket som även har möjlighet att kontrollera biometriska uppgifter som finns lagrade i de handlingar som ska överlämnas vid kontrollen. Den som är föremål för identitetskontroll är skyldig att på begäran låta myndigheten ta fingeravtryck och en ansiktsbild i digitalt format (2 kap. 2–4 §§ SNL, 10 § SNF och prop. 2021/22:276 s. 139).

Sannolik identitet

När en person som omfattas av en begäran om tilldelning av samordningsnummer inte har styrkt sin identitet ska Skatteverket bedöma om identiteten på annat sätt har gjorts sannolik (2 kap. 5 § SNL och 15 § SNF).

Att den enskildas identitet har gjorts sannolik innebär att uppgifter om bl.a. personens namn, födelsetid och medborgarskap har kunnat kontrolleras på något sätt även om identitetshandlingar inte har uppvisats i original. Det kan t.ex. ske genom att personen skickar in en kopia av en identitetshandling (2021/22:276 s. 140 f.).

Osäker identitet

En person vars identitet är osäker får tilldelas ett samordningsnummer endast efter begäran av vissa angivna myndigheter för vissa särskilda ändamål (2 kap. 6 § SNL och 5 § SNF). Behov av sådana samordningsnummer finns framför allt inom rättsväsendet och för beskattningsändamål (prop. 2021/22:276 s. 78). Skatteverket får på eget initiativ tilldela samordningsnummer för registrering i beskattningsdatabasen (2 § andra stycket SNF).

Numrets uppbyggnad

Ett samordningsnummer är konstruerat som ett personnummer men med sifferkombinationer som inte kan förekomma i ett personnummer (prop. 2021/22:276 s. 23). Det består av tio siffror och de inledande sex siffrorna utgår från personens födelsetid med ordningen år, månad och dag. Siffran för dag ökas med talet 60. Den som till exempel är född den tredje i månaden får siffran 63 för dag. Därefter följer ett tresiffrigt individnummer som är udda för män och jämnt för kvinnor. Den sista siffran är en kontrollsiffra (2 kap. 8 § första stycket SNL).

Exempel på samordningsnummer

Så här ser ett samordningsnummer ut för en man som är född den 3 oktober 1970 och har individnummer 239: 701063-2391.

Undantag från födelsetid

Uppbyggnaden av samordningsnummer med ett tresiffrigt individnummer innebär, på motsvarande sätt som för personnummer, att antalet individnummer för varje födelsetid är begränsat. För födelsedatum där det inte finns fler födelsenummer att tilldela, får Skatteverket ange födelsedagen med en närliggande dag i månaden (2 kap. 8 § andra stycket SNL och prop. 2020/21:160 s. 76). Personens födelsetid framgår då som en egen uppgift i folkbokföringsdatabasen.

Uppgift om samordningsnummer i SPAR

Det statliga personadressregistret (SPAR) får innehålla uppgifter om personer som har tilldelats samordningsnummer under förutsättning att personens identitet är styrkt eller sannolik. SPAR innehåller inte uppgifter om personer med osäker identitet (4 § första stycket SparL och prop. 2021/22:276 s. 150). Genom att uppgifterna finns i SPAR blir de tillgängliga även för andra än myndigheter.

TP-nummer tilldelades före år 2000

Samordningsnummer infördes den 1 januari 2000. Innan dess fanns det möjlighet att tilldela personnummer även till personer utan samband med folkbokföring. Sådana personnummer, s.k. TP-nummer (tilldelat personnummer), tilldelades t.ex. för registrering i skatteregister, körkortsregister, sjömansregister, register hos allmän försäkringskassa samt för utfärdande av pass och registrering i passregister (prop. 2021/22:276 s. 92). TP-numren är på väg att fasas ut och när det finns behov av en identitetsbeteckning för den som inte är folkbokförd ska i stället samordningsnummer användas (prop. 2021/22:276 s. 93). Vilandeförklaring och förnyelse av TP-nummer är särskilt reglerat (3 kap. 4 § SNL).

Kompletterande information

• SKVFS 2023:6.
• SOU 2021:57.