Kontrolluppgifter enligt reglerna med anledning av FATCA-avtalet ska lämnas för specificerade amerikanska personer: fysiska personer som är amerikanska medborgare eller har hemvist i USA samt enheter som är registrerade i USA eller i enlighet med amerikansk federal eller delstatlig lagstiftning.
Vilka personer som omfattas av kontrolluppgiftsskyldigheten framgår av 22 a kap. 3 § SFL. Följande personer omfattas:
En förutsättning för att omfattas av uppgiftsskyldigheten är att personen har ett rapporteringspliktigt konto samt anses vara innehavare av kontot (22 a kap. 3 § SFL samt 2 kap. 16 § IDKL).
Det har ingen betydelse om kontoinnehavaren är begränsat eller obegränsat skattskyldig i Sverige (23 kap. 2 § och 3a § SFL).
Huvudregeln är att den som är registrerad eller identifierad som innehavare av ett finansiellt konto också ska anses vara kontohavaren (2 kap. 16 § första stycket IDKL). Undantag gäller när en person har förvaltat ett konto i egenskap av
I ett sådant fall ska den faktiska innehavaren anses inneha kontot. Förvaltaren m.m. får inte vara ett finansiellt institut eller ett finansiellt institut etablerat eller registrerat i ett amerikanskt territorium för att undantagsbestämmelsen ska vara tillämplig (2 kap. 16 § tredje stycket IDKL). Tidigare skulle inte en klient anses vara kontoinnehavare till ett klientmedelskonto som en advokat eller en advokatbyrå förvaltar för klientens räkning. Detta undantag har nu tagits bort. Det innebär att det är klienten som ska identifieras och vars hemvist ska utredas och ev. rapporteras. Ändringen gäller för uppgifter som avser kalenderåret 2019 och som ska lämnas år 2020 (2 kap. 16 § tredje stycket IDKL och punkt 3 av övergångsbestämmelserna till SFS 2018:2035).
När det gäller försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal ska kontohavaren anses vara varje person som kan få rätt till kontantvärdet eller som har rätt att ändra avtalets förmånstagare. Skulle det inte finnas någon person som har rätt till kontantvärde eller rätt att ändra förmånstagare ska de personer anses vara kontohavare som anges som försäkringstagare i avtalet. Detsamma gäller de som har förvärvat rättigheter till utbetalning enligt avtalet. När det börjar betalas ut pengar från försäkringsavtalet anses varje person som har rätt till utbetalning vara kontohavare (2 kap. 16 § andra stycket IDKL).
Generellt gäller att personer som förvaltar konton som ombud, förvaltare, förmyndare, investeringsrådgivare m.fl. ska lämna uppgifter om kontohavarens identitet till det rapporteringsskyldiga finansiella institutet där kontot finns. Uppgifterna ska lämnas på begäran av det finansiella institutet (2 kap. 16 § tredje stycket IDKL och punkt 3 av övergångsbestämmelserna till SFS 2018:2035). Ändringen gäller för uppgifter som avser kalenderåret 2019 och som ska lämnas år 2020.
En fysisk person är en amerikansk person om han eller hon är medborgare eller har sin hemvist i USA (2 kap. 21 § IDKL). När det gäller fysiska personer är samtliga amerikanska personer s.k. specificerade amerikanska personer och omfattas av FATCA-reglerna.
Med hemvist i USA avses skattskyldighet i USA enligt USA:s lagstiftning på grund av domicil, bosättning eller någon annan liknande omständighet. Begreppet hemvist omfattar inte, i detta fall, skattskyldighet i USA endast för inkomst från källa i USA eller endast för inkomst som är hänförlig till ett fast driftställe i USA (2 kap. 14 § IDKL).
Av amerikanska regler framgår att amerikanska medborgare är skattskyldiga i USA. Även andra fysiska personer som i amerikansk skatterättslig mening har sin hemvist i USA är skattskyldiga i USA, för alla sina inkomster från USA och utomlands. Det handlar då inte bara om personer som har fysisk hemvist i USA, utan även om t.ex. personer som är fysiskt bosatta utanför USA men har permanent rätt att vistas i USA (s.k. green card holders) och som är skattskyldiga i USA.
En person anses ha hemvist i USA, enligt amerikansk rätt, även om ett skatteavtal med en annan stat skulle förbjuda USA att beskatta personens alla eller vissa inkomster. Vilket land som är en persons hemvistland i skatteavtalets mening påverkar alltså inte frågan om personen har sin hemvist i USA eller inte (prop. 2014/15:41 s. 101 f.).
När skattskyldigheten i USA upphör, t.ex. på grund av ändrade förhållanden vad gäller domicil eller bosättning o.s.v., så är en fysisk person alltså inte längre en specificerad amerikansk person, och omfattas därmed inte av FATCA-reglerna (prop. 2014/15:41 sid. 75).
Med enheter avses enligt FATCA-reglerna en juridisk person eller en annan juridisk konstruktion såsom en trust (2 kap. 21 § IDKL).
De enheter som omfattas är sådana som är identifierade som specificerade amerikanska personer (6 kap. 1 § och 7 kap. 1 § IDKL). Det som avses med amerikansk person när det gäller enheter är i utlandet delägarbeskattade juridiska personer eller aktiebolag, som registrerats i USA eller i enlighet med amerikansk federal eller delstatlig lagstiftning (2 kap. 21 § IDKL).
Även truster kan ses som amerikanska personer. För truster gäller att en domstol i USA ska ha behörighet att besluta eller döma i väsentligen alla frågor som rör trustens administration. Dessutom ska en eller flera amerikanska personer eller ett dödsbo efter en avliden amerikansk fysisk person ha behörighet att kontrollera alla väsentliga beslut i trusten.
För enheter gäller att dessa anses ha sin hemvist i USA om bolagsbildningen eller någon annan liknande omständighet har skett enligt amerikansk lagstiftning (2 kap. 14 § IDKL).
En enhet anses inte ha sin hemvist i USA enbart av den anledningen att den har inkomster som kommer från USA eller för att enheten har inkomster som kommer från ett fast driftställe i USA.
En specificerad amerikansk person är en amerikansk person som inte är undantagen från begreppet specificerad amerikansk person enligt artikel 1.1 ff. i FATCA-avtalet.
Även andra enheter än sådana som är specificerade amerikanska personer kan omfattas av kontrolluppgiftsskyldigheten. Det är passiva icke-finansiella enheter där en eller flera fysiska personer som är medborgare eller har sin hemvist i USA har ett bestämmande inflytande (22 a kap. 3 § SFL).
En passiv icke-finansiell enhet är en enhet som varken är ett finansiellt institut eller en aktiv icke-finansiell enhet (2 kap. 21 § IDKL). Det som avses här är enheter som inte har sin hemvist i USA. Vad som är en aktiv icke-finansiell enhet framgår av 2 kap. 2–4 §§ IDKL.
Bland annat anses en enhet vara en aktiv icke-finansiell enhet om enhetens intäkter till mindre än 50 procent utgörs av intäkter från annan verksamhet än rörelse (passiva intäkter), och enhetens tillgångar till mindre än 50 procent utgörs av tillgångar som genererar eller innehas i syfte att generera sådana intäkter.
En enhet anses också vara en aktiv icke-finansiell enhet om dess andelar är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad.
Om enheten inte omfattas av något av kriterierna i ovannämnda paragrafer är det frågan om en passiv icke-finansiell enhet.
Om det i den passiva icke-finansiella enheten finns en eller flera fysiska personer med bestämmande inflytande som är medborgare eller som har sin hemvist i USA, ska kontrolluppgift lämnas för enhetens rapporteringspliktiga finansiella konton. Kontrolluppgift ska i dessa fall lämnas för såväl enheten som för de fysiska personerna.
Begreppet passiv intäkt finns i FATCA-avtalet men förekommer inte i svensk lagstiftning. Regeringen har i förarbetena uttalat att när man bedömer vad som kan anses vara en passiv intäkt enligt FATCA-lagstiftningen kan man få vägledning från vad som sägs om begreppet passiv intäkt i OECD:s gemensamma rapporteringsstandard (CRS).
Där står det att passiv intäkt i allmänhet omfattar
Där står även att en passiv inkomst inte innefattar inkomster från en regelbunden handel med finansiella tillgångar. I stället för att använda begreppet passiv inkomst har man valt att kalla det för inkomst som härrör från annan verksamhet än rörelse (prop. 2014/15:41 sid. 89).
Med begreppet person med bestämmande inflytande avses en fysisk person som utövar kontroll över en enhet (2 kap. 18 § IDKL). Begreppet ska tolkas i enlighet med rekommendation 10 från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (Financial Action Task Force, FATF), som antogs i februari 2012. Det som anges i rekommendation 10 gällande verkliga huvudmän (på engelska: beneficial owners) ska tillämpas på motsvarande sätt när det gäller personer med bestämmande inflytande (prop. 2014/15:41 s. 164).
FATF:s rekommendationer utgör en internationell standard som länder förväntas genomföra och följa. Regler gällande verkligt huvudmannaskap finns för svensk del i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän. Skatteverkets uppfattning är att begreppet person med bestämmande inflytande ska tolkas i enlighet med vad som avses med verklig huvudman i 1 kap. 3–7 §§ lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.
En verklig huvudman är den eller de fysiska personer som bland annat, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person (1 kap. 3 § lagen [2017:631] om registrering av verkliga huvudmän). En fysisk person kontrollerar en juridisk person om något av följande villkor är uppfyllt.
Den fysiska personen har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av den juridiska personens styrelseledamöter eller motsvarande befattningshavare.
Det kan även finnas avtal med t.ex. den juridiska personen, bestämmelser i bolagsordningen, bolagsavtalet och liknande handlingar som gör att en fysisk person kan utöva kontroll enligt någon av de två ovanstående punkterna och därmed utgör en verklig huvudman (1 kap. 4 § första stycket lagen [2017:631] om registrering av verkliga huvudmän). Även situationer av indirekt kontroll kan behöva beaktas (1 kap. 4 § andra stycket lagen [2017:631] om registrering av verkliga huvudmän).
Två eller flera närstående personer kan utöva kontroll över samma juridiska person. De närståendes möjligheter till kontroll ska då räknas samman. Med närstående avses make, registrerad partner, sambo, barn och deras make, registrerade partner eller sambo samt föräldrar (1 kap. 5 § lagen [2017:631] om registrering av verkliga huvudmän).
I vilka ytterligare situationer en fysisk person antas utöva den yttersta kontrollen över en stiftelse anges i 1 kap. 6 § lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.
För att bedöma vilka personer som har bestämmande inflytande får de finansiella instituten vidta samma åtgärder som de ska vidta enligt AML/KYC-förfarandena. Med det menas de åtgärder för kundkännedom som ett svenskt rapporteringsskyldigt finansiellt institut ska vidta för att bekämpa penningtvätt, eller liknande svenska krav (prop. 2014/15:41 sid. 83).
Ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut som betalar ut eller förmedlar en källskattepliktig betalning med amerikansk källa till ett icke FATCA-deltagande finansiellt institut, ska tillhandahålla den direkta betalaren av inkomsten den information som behövs för att källskatt ska kunna tas ut och rapportering ska kunna ske avseende betalningen (6 kap. 7 § första stycket IDKL). Med källskattepliktig betalning med amerikansk källa avses betalning av ränta, utdelning, hyra, lön, arvode, premie, livränta, vederlag, ersättning och annan fastställd eller fastställbar årlig eller periodisk avkastning, vinst och annan inkomst. Betalningen ska komma från en källa i USA (2 kap. 21 § IDKL). Det rapporteringsskyldiga finansiella institutet ska tillhandahålla den aktuella informationen på begäran av den omedelbara utbetalaren (prop. 2014/15:41 s. 183).
Kravet på att tillhandahålla information gäller inte ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut som ingått avtal med IRS om att agera som behörig förmedlare eller källskatteinnehållande i utlandet delägarbeskattad juridisk person och som i enlighet med avtalet har valt att innehålla skatt (6 kap. 7 § andra stycket IDKL). Behörig förmedlare och källskatteinnehållande i utlandet delägarbeskattad juridisk person syftar på sådana som i amerikansk lagstiftning kallas för Qualified Intermediary (QI) och Withholding Foreign Partnership (prop. 2014/15:41 s. 183).
Ett finansiellt institut som inte följer USA:s FATCA-lagstiftning, ingångna FATCA-avtal eller saknar ett individuellt FATCA-avtal, betraktas som ett icke FATCA-deltagande finansiellt institut.
Ett svenskt finansiellt institut eller ett finansiellt institut i annan partnerjurisdiktion är ett icke FATCA-deltagande finansiellt institut om det betraktas som ett sådant av den amerikanska federala skattemyndigheten (IRS) i enlighet med USA:s FATCA-avtal (6 kap. 8 § IDKL).
En partnerjurisdiktion är en stat eller jurisdiktion som har ett gällande avtal med USA för att underlätta genomförandet av FATCA (2 kap. 21 § IDKL).
Skatteverket uppfattar att när det gäller svenska finansiella institut eller finansiella institut i en stat med vilken USA har ett FATCA-avtal, anses dessa som ett icke FATCA-deltagande finansiellt institut bara om de betraktas som sådant av IRS.
Övriga finansiella institut är finansiella institut som varken är svenska, amerikanska eller finansiella institut som hör hemma i en stat med vilken USA har ett FATCA-avtal. Detta innebär att institut i alla länder som inte har tecknat något FATCA-avtal med USA är övriga finansiella institut. Dessa kan vara sådana finansiella institut som tecknat ett eget avtal med USA om att följa FATCA-reglerna men även sådana institut som inte har något FATCA-avtal alls.
Övriga finansiella institut är icke FATCA-deltagande finansiella institut om det rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte (6 kap. 8 § tredje stycket IDKL):
Utöver den vanliga granskningen av kontohavare som ett finansiellt institut ska genomföra gäller även följande för att ta reda på om en kontohavare kan vara ett icke deltagande finansiellt institut.
Ett amerikanskt finansiellt institut anses alltid vara ett deltagande finansiellt institut (prop. 2014/15:41 sid. 83).
För svenska finansiella institut och finansiella institut i annan partnerjurisdiktion räcker det med att kontrollera om det finansiella institutet finns med på IRS lista över registrerade finansiella institut som tilldelats ett GIIN-nummer. Finns det finansiella institutet med på den listan kan man utgå från att institutet är ett FATCA-deltagande finansiellt institut.
När det gäller övriga finansiella institut är det Skatteverkets uppfattning att ett konto hos ett svenskt finasieltt institut ska anses innehas av ett icke FATCA-deltagande finansiellt institut om inte det svenska finansiella institutet antingen gör en kontroll av GIIN eller får ett intygande från kontohavaren. Kontohavaren ska då intyga att de är ett finansiellt institut som bedöms följa FATCA-reglerna (deemed-compliant) eller är en undantagen faktisk innehavare (exempt beneficial owner) i enlighet med relevanta amerikanska författningar. Vid en GIIN-kontroll ska det svenska finansiella institutet kontrollera om ett deltagande finansiellt institut eller ett registrerat finansiellt institut finns med på IRS lista över registrerade finansiella institut som tilldelats ett GIIN-nummer. Finns det finansiella institutet med på den listan kan man utgå från att institutet är ett FATCA-deltagande finansiellt institut.