OBS: Detta är utgåva 2023.4. Visa senaste utgåvan.

Det som primärt avgör skattskyldigheten för en ideell förening eller ett registrerat trossamfund är vilket ändamål och syfte föreningen eller trossamfundet har. Registrerade trossamfund och ideella föreningar med allmännyttiga ändamål är normalt undantagna från inkomstbeskattning. Men det kräver att villkoren för skattebefrielse är uppfyllda.

Skattskyldiga föreningar och trossamfund

En ideell förening och ett registrerat trossamfund är i likhet med andra svenska juridiska personer som huvudregel oinskränkt skattskyldiga till statlig inkomstskatt för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet (6 kap. 3–4 §§ IL) om de inte uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet enligt bestämmelserna i 7 kap. IL. Detta gäller t.ex. ideella föreningar med ändamål som inte är allmännyttiga eller med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Sådana föreningar uppfyller inte ändamålskravet eller det så kallade destinatärskravet. Exempel på sådana föreningar är fackföreningar, branschföreningar och förskoleföreningar. Även sällskaps- och kamratföreningar är vanligtvis oinskränkt skattskyldiga då ändamålet normalt inte är allmännyttigt.

Föreningar och trossamfund som har allmännyttiga ändamål men inte uppfyller övriga krav för inskränkt skattskyldighet (verksamhetskravet, öppenhetskravet och fullföljdskravet), är oinskränkt skattskyldiga.

Vid inkomstbeskattningen gäller, med några undantag, de vanliga reglerna om beskattning av juridiska personer, se mer på sidan Grundprinciper för beskattningen. Föreningen och trossamfundet beskattas alltså för alla inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet som enligt inkomstskattelagen är skattepliktiga. Grundavdrag medges inte.

Ideell verksamhet beskattas inte

Den ändamålsenliga medlemsverksamheten i en ideell förening finansieras normalt av medlemsavgifter och är i regel att beteckna som ideell verksamhet. Det innebär att föreningen inte ska ta upp intäkter och inte dra av kostnader som hör till den ideella verksamheten. Eventuella underskott i själva föreningsverksamheten är därför inte avdragsgilla.

Särskilda skatteregler

Om en ideell förening tar ut en tillgång ur en näringsverksamhet, för vilken föreningen är skattskyldig, för att använda i föreningens icke skattepliktiga ideella verksamhet sker ett uttag ur näringsverksamheten. Värdet av ett sådant uttag ska föreningen ta upp som inkomst i näringsverksamheten. Uttag kan även förekomma i andra situationer. Läs mer om uttagsbeskattning under Grundprinciper för beskattningen – Uttagsbeskattning.

Det förekommer att ideella föreningar övergår från att vara inskränkt till oinskränkt skattskyldiga. Tillgångar som då inte längre är undantagna från beskattning omfattas av ett s.k. beskattningsinträde. Detta medför bl.a. att tillgångarnas anskaffningsvärde ska beräknas till marknadsvärdet vid tidpunkten för beskattningsinträdet. Se vidare på sidan Beskattningsinträde och beskattningsutträde.

Om en oinskränkt skattskyldig ideell förening övergår till att vara inskränkt skattskyldig omfattas de tillgångar som därefter är undantagna från inkomstbeskattning av ett s.k. beskattningsutträde. I sådana fall kan uttagsbeskattning uppkomma. Se vidare på sidan Beskattningsinträde och beskattningsutträde – Beskattningsuträde.

Vad gäller kapitalförvaltningskostnader se Grundprinciper för beskattningen.

Arv och gåvor är inte skattepliktiga

Arv och gåvor är inte skattepliktiga enligt inkomstskattelagen (8 kap. 2 § IL). Skatteverket anser att en gåva till en näringsdrivande stiftelse från en fysisk person är skattefri även om gåvan flyter in i stiftelsens skattepliktiga näringsverksamhet och används för kostnader i denna. Detsamma gäller förvärv genom arv och testamenten. Skatteverkets ställningstagande är tillämpligt även i de fall mottagaren av gåvan är en ideell förening.

Information om gränsdragningen mellan gåva och ersättning finns på sidan Grundprinciper för beskattningen.

Medlemsavgifter är inte skattepliktiga

Medlemsavgifter är undantagna från beskattning för föreningar (15 kap. 2 § IL).

Kommunförbund är oinskränkt skattskyldiga

Kommunförbund är oinskränkt skattskyldiga ideella föreningar som är serviceorgan till kommuner. Kommunförbunden utför utredningar och lämnar förslag till lösningar i olika hänseenden. Det är dock alltid kommunerna som fattar besluten. Kommunernas medlemsavgifter och bidrag utgör betalning för utförda tjänster. Till den del medlemsavgifterna avser ren intressebevakning åt kommunerna är avgifterna inte skattepliktiga intäkter.

Kommunförbund omfattas inte av den särskilda bestämmelsen om kommunalförbund i 7 kap. 2 § IL. Kommunalförbund är helt undantagna från inkomstskatt.

Rättsfall: Hyresgästföreningens ändamål är inte allmännyttigt

I RÅ 1980 Aa 129 fastställde Högsta förvaltningsdomstolen Rättsnämndens förhandsbesked. Hyresgästföreningens huvudsakliga ändamål var att tillvarata medlemmarnas ekonomiska intressen bl.a. vid förhandlingar och överenskommelser med hyresvärdar och deras organisationer. Föreningen ansågs därför som oinskränkt skattskyldig.

Rättsfall: Svenska Elektrikerförbundet ska betala mervärdesskatt

I RÅ 1997 ref. 16 fann Högsta förvaltningsdomstolen att Svenska Elektrikerförbundet bedrivit näringsverksamhet i form av mätningsverksamhet. Med hänsyn till sin art, omfattning och finansiering fann domstolen att verksamheten var yrkesmässig. De i verksamheten utförda tjänsterna ansågs vara föremål för skattepliktig omsättning. Förbundets yrkande om att avföras från registrering för mervärdesskatt avslogs därför.

Rättsfall: ett föräldrakooperativ med förskoleverksamhet är skattskyldigt

I RÅ 2005 ref. 8 fann Högsta förvaltningsdomstolen att den föräldrakooperativa föreningen Majblomman som bedriver förskole- och fritidshemsverksamhet för barn i åldrarna 3−10 år är oinskränkt skattskyldig. Föreningen bedrivs med aktiv föräldramedverkan och utan vinstintresse. Samtliga föräldrar med barn inskrivna i skolan är medlemmar och andra personer kan endast vara stödmedlemmar utan rösträtt.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att föreningen visserligen bedriver verksamhet som med vanligt språkbruk kan hänföras till vård och uppfostran av barn, men detta är inte tillräckligt för skattebefrielse. Det finns även ett övergripande krav på att syftet ska vara att främja ett allmännyttigt ändamål. Det kravet är enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte uppfyllt i det här fallet.

Skatteverket anser att förskole- och fritidshemsverksamhet i registrerat trossamfund eller ideell förening med religiöst ändamål inte har naturlig anknytning till det religiösa ändamålet

Rättsfall: fackföreningen Juseks annonsförsäljning ska tas upp som näringsverksamhet

I RÅ 2005 ref. 37 prövades om fackföreningen Juseks försäljning av annonsplatser i medlemstidningen skulle tas upp som intäkt av näringsverksamhet. Jusek är en facklig organisation som har till huvudsakligt syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Föreningen ger som ett led i den fackliga, medlemsrelaterade verksamheten ut Jusektidningen. Denna medlemstidning finansieras framförallt med medlemsavgifter och annonsintäkter. En begränsad försäljning av lösnummer förekommer och annonsplatserna säljs till externa intressenter.

Skatterättsnämnden konstaterade att föreningen, som fackförening, inte uppfyllde förutsättningarna för inskränkt skattskyldighet, men att föreningens vanliga föreningsverksamhet – dit utgivningen av medlemstidningen hör – inte kunde anses uppfylla förutsättningarna för näringsverksamhet vid inkomsttaxeringen. När det gällde annonsförsäljningen, som syntes ske på samma villkor som för företag i allmänhet, kunde det inte komma i fråga att hänföra den till annat än näringsverksamhet enligt 13 kap. IL.

Skatterättsnämnden konstaterade vidare att denna verksamhet skulle ses som en verksamhet skild från tidningsverksamheten i övrigt. Avdragsrätt förelåg endast för utgifter för att förvärva och bibehålla dessa inkomster. HFD instämde i Skatterättsnämndens bedömning och fastställde förhandsbeskedet.

Rättsfall: Svenska Elektrikerförbundet bedriver näringsverksamhet

I HFD 2014 not. 81 gjorde Högsta förvaltningsdomstolen samma bedömning som Skatterättsnämnden när domstolen fann att Svenska Elektrikerförbundet bedrivit näringsverksamhet i form av ackordskontroll. Till skillnad från omständigheterna i rättsfallet RÅ 1997 ref. 16 finansierades kontrollverksamheten nu enbart av medlemmar och via medlemsavgiften. Skatterättsnämnden fann att det ändå var fråga om en tjänst utförd mot ersättning. Ackordskontrollen ska ses som näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen och ekonomisk verksamhet enligt mervärdesskattelagen.

Rättsfall: Byggnads MellanNorrland

I HFD 2015 not. 6 gjorde Högsta förvaltningsdomstolen samma bedömning som Skatterättsnämnden. I det aktuella målet framgår att Byggnads MellanNorrland tillhandahåller mot avgift service till företag som tecknar hängavtal bl.a. rådgivning i frågor som rör arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtalstolkning samt hjälp med ärenden angående arbetsmiljö, rehabilitering och anställningsavtal. Enligt Skatterättsnämndens mening saknas det anledning att bedöma denna verksamhet på något annat sätt än som näringsverksamhet. Inkomsterna är därmed skattepliktiga för föreningen.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1980 Aa 129 [1]
  • RÅ 1997 ref. 16 [1]
  • RÅ 2005 ref. 37 [1]
  • RÅ 2005 ref. 8 [1]

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Förskole- och fritidshemsverksamhet i registrerat trossamfund eller ideell förening [1]
  • Gåva till näringsdrivande stiftelse [1]