OBS: Detta är utgåva 2023.5. Sidan är avslutad 2023.
Förvaltning av värdepappersfonder och specialfonder är undantagen från skatteplikt.
I årsutgåva 2023 har exemplen avseende olika administrativa tjänster samt tjänster avseende regelefterlevnad och riskhantering tagits bort. Anledningen är att EU-domstolen i senare praxis har ställt upp nya krav som inte hade uttalats när förhandsbeskeden meddelades. I övrigt har mindre omstruktureringar gjorts i texten.
Enligt bestämmelsen i 3 kap. 9 § tredje stycket 2 ML gäller den förvaltning av värdepappersfonder enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder och specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 135.1 g i mervärdesskattedirektivet. Av artikeln framgår att från skatteplikt undantas förvaltning av särskilda investeringsfonder såsom dessa definieras av medlemsstaten. Det innebär att det finns ett visst utrymme för en medlemsstat att definiera vilka fonder som ska omfattas av undantaget. Men den nationella definitionen får inte strida mot bestämmelsens syfte.
Omsättning som utgör värdepappershandel och därmed jämförlig verksamhet undantas från skatteplikt. Med värdepappershandel förstås bland annat förvaltning av värdepappersfonder och specialfonder. Skatteverkets uppfattning är att eftersom det inte uttryckligen anges i 3 kap. 9 § första stycket ML vad som menas med verksamhet som är jämförlig med värdepappershandel, så ska begreppet ”därmed jämförlig verksamhet” tolkas direktivkonformt. Detta innebär att även förvaltning av sådana fonder som EU-domstolen bedömt omfattas av undantaget ska omfattas av det svenska undantaget från skatteplikt. Skatteverkets uppfattning är därför att om följande fyra kriterier är uppfyllda är det fråga om en särskild investeringsfond som kan omfattas av undantaget från skatteplikt:
Att en fond måste stå under statlig tillsyn har klarlagts genom rättstillämpningen (RÅ 2010 not. 42 och C-595/13, Fiscale Eenheid X). Förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) som har tillstånd eller är registrerade hos Finansinspektionen står också under Finansinspektionens tillsyn (13 kap. 1 § första stycket LAIF). Det innebär att dessa fonder står under särskild statlig tillsyn i Sverige och därmed uppfyller det fjärde kriteriet ovan.
Enligt Skatteverket är det tillräckligt att de fyra kriterierna ovan är uppfyllda för att bedöma om det är en särskild investeringsfond. Mervärdesskattekommitténs riktlinjer (4 a-e) från 109:e mötet den 1 december 2017, dokument B, punkten 5.5 innehåller emellertid ytterligare ett kriterium, nämligen att fonden måste omfattas av samma konkurrensvillkor och vända sig till samma krets av investerare som UCITS-fonder. Men Skatteverkets uppfattning är att detta femte kriterium inte är relevant och att det inte heller framgår på ett tydligt sätt av EU-domstolens praxis.
Omplaceringar som ett försäkringsbolag gör av kapitalet i en enskild persons fondförsäkring (s.k. entrélösningar) utgör inte förvaltning av en särskild investeringsfond, eftersom de avser en enskild persons kapital och inte kapital som sammanförts från flera investerare. Sådana omplaceringar utgör i stället skattepliktig förvaltning av värdepapper (jfr RÅ 2006 not. 77).
Begreppet ”särskild investeringsfond” kan omfatta fonder med fast aktiekapital bildade på bolagsrättslig grund. När medlemsländerna fastställer vilka fonder som ska omfattas är de skyldiga att iaktta det syfte som eftersträvas med undantaget från skatteplikt samtidigt som principen om skatteneutralitet ska säkerställas. Artikel 135.1 g i mervärdesskattedirektivet har direkt effekt och kan åberopas som stöd för att nationella bestämmelser som påstås strida mot artikeln inte ska tillämpas (C-363/05, JP Morgan Fleming Claverhouse Investment Trust och The Association of Investment Trust Companies).
Undantaget i artikel 135.1 g i mervärdesskattedirektivet ska tolkas så att pensionskassor kan omfattas av denna bestämmelse när de finansieras av de personer som ska få pensionerna utbetalda, när sparmedlen investeras utifrån en princip om riskspridning och när investeringsrisken bärs av pensionskunderna. Det saknar betydelse vid bedömningen att avgifterna betalas in av arbetsgivaren eller att avgifternas storlek beror på kollektivavtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare. Det saknar också betydelse att de sätt som pensionen betalas ut på kan variera, att avgifterna ger rätt till avdrag enligt bestämmelserna om inkomstskatt eller att det är möjligt att komplettera pensionen med ett underordnat försäkringsinslag (C-464/12, ATP PensionService A/S).
En investeringsfond i vilken en tjänstepensionsplans tillgångar sammanförs omfattas inte av begreppet ”särskilda investeringsfonder”. Motiveringen till det är att de som är anslutna till en sådan plan inte står risken för hur fonden förvaltas och att arbetsgivarens inbetalningar till tjänstepensionsplanen utgör ett sätt för denne att uppfyllda sina skyldigheter enligt lag gentemot sina anställda (C-424/11, Wheels Common Investment Fund Trustees m.fl.)
Begreppet ”förvaltning” av särskilda investeringsfonder som avses i direktivet (artikel 135.1 g i mervärdesskattedirektivet) är ett självständigt unionsrättsligt begrepp vars innehåll medlemsstaterna inte får ändra. De tjänster som tillhandahålls ska avse de specifika och väsentliga beståndsdelarna i förvaltningen av de särskilda investeringsfonderna för att omfattas av undantaget. Förutom portföljförvaltning omfattas administrering av fonden. Rena materiella eller tekniska tillhandahållanden omfattas däremot inte av undantaget. Tjänster som avser administrativ förvaltning och bokföring för fonder som tillhandahålls fonden av en tredje man omfattas av begreppet. Detta under förutsättning att de vid en helhetsbedömning utgör en avgränsad enhet och de är specifika och väsentliga för förvaltningen av de särskilda investeringsfonderna (C-169/04, Abbey National, punkterna 64, 70–72).
Skatteverket anser att undantaget från skatteplikt för förvaltning av särskilda investeringsfonder ska tillämpas oberoende av vem som tillhandahåller tjänsterna. Undantaget är därför tillämpligt på tjänster som en fondförvaltare köper in under förutsättning att tjänsterna är sådana som avses i undantaget. Undantaget avser både själva förmögenhetsförvaltningen och sådana administrativa tjänster som är specifika och väsentliga för förvaltningen av fonden.
En förutsättning för att undantaget ska vara tillämpligt är att tjänsten har ett nära samband med förmögenhetsförvaltningen och/eller den administrativa förvaltningen av fonden. Undantaget kan vara tillämpligt även när säljaren bara ansvarar för en del av en funktion som ingår i förvaltningen av särskilda investeringsfonder.
Placeringsrådgivning rörande överlåtbara värdepapper från tredje man till kapitalförvaltningsbolag som förvaltar en särskild investeringsfond omfattas av förvaltning av särskilda investeringsfonder (C-275/11, GfBk).
Många tjänster som används vid förvaltningen av särskilda investeringsfonder kan även användas vid förvaltning av andra typer av fonder. För att undantaget ska vara tillämpligt krävs att tjänsterna tillhandahålls uteslutande för förvaltning av särskilda investeringsfonder. Om en tjänst används både för köparens förvaltning av särskilda investeringsfonder och för annan verk-samhet omfattas den inte av undantaget. Detta gäller även om tjänsten huvudsakligen används för förvaltningen av särskilda investeringsfonder.
Vid bedömningen av om en tjänst omfattas av undantaget ska hänsyn därför tas både till tjänstens karaktär och till hur tjänsten ska användas av köparen. Det innebär att omsättningen av en viss tjänst kan vara undantagen i ett specifikt fall och vara skattepliktig i ett annat, beroende på hur köparen använder tjänsten.
För att en tjänst ska ha ett nära samband med förmögenhetsförvaltningen av en eller flera särskilda investeringsfonder krävs att den är anpassad till dessa fonders verksamhet och placeringsinriktning. Det spelar ingen roll om tjänsten utförs helt på elektronisk väg. Förmögenhetsförvaltningen består av analys och urval av sådana tillgångar som fonden kan placera i, liksom beslut om placeringar och omplaceringar av tillgångarna i fonden. Undantaget är tillämpligt på exempelvis finansiell information, analys och placeringsrådgivning som fondförvaltaren köper in. Även en finansiell analys av ett specifikt företag som fonden överväger att investera i kan omfattas av undantaget. Tillhandahållande av kursinformation till passivt förvaltade indexfonder kan också omfattas av undantaget.
Detta gäller under förutsättning att kursinformationen ligger till grund för placeringen av tillgångar i fonden. Tillhandahållande av kursinformation för andra syften, exempelvis för att bedöma en fonds utveckling i förhållande till index, omfattas inte av undantaget.
Tillhandahållande av allmän information och analys av exempelvis värdepappersmarknaden omfattas inte av undantaget.
Ett bolag förvaltar en särskild investeringsfond där fondens verksamhet och placeringsinriktning är andelar i asiatiska företag. Bolaget har köpt in en finansiell analys som gäller ett specifikt japanskt företag där säljaren av analystjänsten redogör för det japanska företagets finansiella utvecklingspotential jämfört med konkurrerande företag på samma marknad. Det förvaltande bolaget kommer med stöd av analysen sedan kunna fatta beslut om eventuella placeringar i det japanska företaget. Tjänsten är specifikt efterfrågad av förvaltaren utifrån fondens verksamhet och placeringsinriktning. Tillhandahållandet får anses vara anpassad till fondens verksamhet och placeringsinriktning och omfattas därmed av undantaget från skatteplikt.
De administrativa funktioner som räknas upp i bilaga II till fondföretagsdirektivet är exempel på funktioner som har ett nära samband med förvaltningen av särskilda investeringsfonder. Andra exempel är hanteringen av funktionerna för regelefterlevnad, riskhantering och internrevision av fondförvaltningen.
Exempel på administrativa tjänster som inte har nära samband med förvaltning av särskilda investeringsfonder är externrevision och tillhandahållande av personal till fondförvaltaren.
De funktioner som ett förvaringsinstitut har ansvaret för är inte sådan förvaltning som avses i undantaget. Ett förvaringsinstitut ansvarar bland annat för förvaring av fondens tillgångar, betalningar för genomförda transaktioner och utbetalningar till andelsägare vid inlösen av andelar i fonden.
Tillhandahållande av programvara som är utformad för en eller flera funktioner inom den administrativa förvaltningen kan omfattas av undantaget. Det gäller även om användningen av programvaran kräver att fondförvaltaren själv matar in vissa uppgifter i systemet och även om programvaran är inordnad i fondförvaltarens egen infrastruktur. Eftersom det inte krävs att en funktion köps in i sin helhet kan undantaget omfatta programvara som fungerar som stöd i en eller flera av de funktioner som ingår i förvaltningen. Exempel är programvara för orderhantering, regelefterlevnad eller rapportering till myndigheter.
Tillhandahållande av integrerad programvara, som används för såväl förmögenhetsförvaltning som administrativ förvaltning, kan också omfattas av undantaget. Sådana tjänster kan exempelvis omfatta information och analyser, liksom registreringar av transaktioner och beräkning av fondandelsvärden.
Tillhandahållanden av programvara som inte är kopplad till själva fondförvaltningen och som kan användas i alla typer av verksamheter omfattas inte av undantaget från skatteplikt. Exempel är programvara för datasäkerhet, textbehandling och kommunikation.
EU-domstolen har ansett att ett enda tillhandahållande av förvaltningstjänster som tillhandahålls genom en IT-plattform som tillhör en tredjepartsleverantör till förmån för ett fondbolag som förvaltar både särskilda investeringsfonder och andra fonder, inte omfattas av undantaget (C-231/19, Blackrock Investment)
Ett exempel på en administrativ tjänst som inte har nära samband med förvaltning av särskilda investeringsfonder är externrevision. En annan tjänst som inte har nära samband med förvaltningen av särskilda investeringsfonder är tillhandahållande av personal till fondförvaltaren.
De funktioner som ett förvaringsinstitut har ansvaret för är inte sådan förvaltning som avses i undantaget. Ett förvaringsinstitut ansvarar bland annat för förvaring av fondens tillgångar, betalningar för genomförda transaktioner och utbetalningar till andelsägare vid inlösen av andelar i fonden.
EU-domstolen har prövat frågan om vissa tillhandahållanden från tredje man till bolag som förvaltar särskilda investeringsfonder omfattas av undantaget från skatteplikt. Domstolen uttalade att beviljande av en nyttjanderätt till en programvara som används endast för att utföra beräkningar som är väsentliga för riskhantering och avkastningsmätning kan omfattas av undantaget från skatteplikt för förvaltning av investeringsfonder. Domstolen gjorde även samma bedömning när det gäller tillhandahållande av uppgifter i skattehänseende som består i att säkerställa att andelsinnehavarnas fondinkomster beskattas i enlighet med nationell lag. Undantaget gäller under förutsättning att tillhandahållandet har ett nära samband med förvaltningen av särskilda investeringsfonder och att det tillhandahålls uteslutande för förvaltningen av sådana fonder. När sådana tjänster tillhandahålls uteslutande för förvaltning av särskilda investeringsfonder och inte för andra fonder kan de således anses vara ”specifika” för detta ändamål. Det gäller även om tillhandahållandet av dessa tjänster i sin helhet inte har utkontrakterats (C-58/20 K och C-59/20 DBKAG).
När en fond investerar i fastigheter omfattas inte den faktiska förvaltningen av fastigheterna av undantaget från skatteplikt för förvaltning av särskilda investeringsfonder. Motsvarande gäller också för driften av andra tillgångar som en fond kan investera i. Driften av de företag som en fond äger andelar i omfattas därför inte av undantaget från skatteplikt. Företagsledning och rådgivning rörande sådana företags verksamhet är några exempel på tjänster som inte har nära samband med förvaltningen av särskilda investeringsfonder.