Den som är utländsk medborgare och som måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige, får folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt eller om det finns synnerliga skäl för att hen ändå ska folkbokföras.
EES-medborgare och deras familjemedlemmar kan istället ha uppehållsrätt i Sverige medan brittiska medborgare och deras familjemedlemmar kan ha uppehållsstatus.
Nytt: 2023-04-13
Sidan har skrivits om för att bli tydligare. Ändringarna beror inte på någon regelförändring.
Om en person måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige kan hen folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt eller om det finns synnerliga skäl för att personen ändå ska folkbokföras (4 § första stycket FOL). Endast en person som även uppfyller övriga krav för folkbokföring ska folkbokföras.
Uppehållstillstånd är ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd) (2 kap. 4 § UtlL). Beslut om uppehållstillstånd meddelas som utgångspunkt av Migrationsverket (5 kap. 20 § första stycket UtlL).
Både permanenta och tidsbegränsade uppehållstillstånd kan under vissa omständigheter återkallas (7 kap. UtlL). För personer som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd gäller särskilda regler för folkbokföring.
Utgångspunkten är att alla utländska medborgare som vistas i Sverige mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd (2 kap. 5 § UtlL). Kravet på uppehållstillstånd gäller dock inte för utlänning som:
Inte heller en person som är medborgare i Storbritannien och har uppehållsstatus eller är en familjemedlem som har uppehållsstatus behöver ha uppehållstillstånd för att vistas i Sverige (3 b kap UtlL).
Bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas i form av en sådan handling som avses i rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land (uppehållstillståndskort) (4 kap. 22 § UtlF).
Uppehållstillståndskortet är inte någon identitetshandling, utan ett bevis om att personen har tillstånd att vistas i Sverige. Mer information om uppehållstillståndskortet och klassningskoder för uppehållstillstånd finns på Migrationsverkets webbplats.
Den som anmäler flytt till Sverige och som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige ska på begäran överlämna sitt uppehållstillståndskort när personen inställer sig personligen hos Skatteverket för identitetskontroll (26 b § FOL).
Det finns inget krav i 4 § FOL att ett tillstånd måste vara utfärdat för en viss tid för att villkoret ska vara uppfyllt. Däremot kan ett kort uppehållstillstånd påverka bedömningen av om en person kan antas komma att vara bosatt i Sverige i minst ett år vilket är ett krav för folkbokföring.
En utländsk medborgare som måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige, men som saknar sådant tillstånd, får ändå folkbokföras om det finns synnerliga skäl (4 § första stycket FOL). Enligt förarbetena till folkbokföringslagen har synnerliga skäl ansetts finnas i följande fall:
En utländsk medborgare som har fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd vid massflykt enligt 21 kap. UtlL ska inte folkbokföras, om personen kan antas komma att vistas i Sverige med stöd av det beviljade uppehållstillståndet under en kortare tid än tre år. Personen kan dock folkbokföras om hen har fått en flyktingstatusförklaring (4 kap. 3 c § UtlL) eller ett resedokument (4 kap. 4 § UtlL), eller om det i övrigt finns synnerliga skäl för folkbokföring (4 § andra stycket FOL). Det är Europeiska unionens råd som under vissa förutsättningar kan besluta att det är en massflyktssituation (prop. 2001/02:185 s. 1).