OBS: Detta är utgåva 2023.9. Sidan är avslutad 2023.
Omsättning av periodiska publikationer är normalt skattepliktig. Skatteplikten omfattar exempelvis omsättning av dagspress, veckopress och de flesta tidskrifter.
Det finns vissa undantag från mervärdesskatt för tillhandahållande inom landet och för införsel av periodiska publikationer. Undantagna periodiska publikationer kan delas upp i
Undantag från skatteplikt gäller även för omsättning som består av
Motsvarande bestämmelser i mervärdesskattedirektivet finns delvis i artikel 132.1 l och n. Av punkt 6 i bilaga III i mervärdesskattedirektivet framgår vidare att medlemsstaterna har rätt att från skatteplikt undanta framställning av publikationer för organisationer utan vinstsyfte och tjänster som har samband med sådan framställning.
Skatterättsnämnden har konstaterat att mervärdesskattedirektivet inte innehåller något undantag som motsvarar undantaget för medlemsblad och personaltidningar samt annonsering i dessa i det aktuella fallet. Det undantag som finns i artikel 132.1 l i mervärdesskattedirektivet ansågs inte tillämpligt. Skatterättsnämnden ansåg att bolaget kunde åberopa direktivet till stöd för att leverans mot ersättning av tidningen till utgivaren eller till utgivarens medlemmar skulle bli skattepliktig. Detsamma gällde tillhandahållandet mot ersättning av annonsutrymme i tidningen (SRN 2013-11-22, dnr 43-12/I). Skatteverket delar Skatterättsnämndens uppfattning.
Med periodisk publikation förstås en publikation, svensk eller utländsk, som enligt utgivningsplan utkommer med normalt minst fyra nummer om året (3 kap. 16 § ML). Detta är en grundläggande förutsättning för att undantagen ska gälla. Det är uppgiften i utgivningsplanen om antal nummer som ska ges ut som är avgörande för den mervärdesskatterättsliga bedömningen om en publikation är periodisk eller inte. Det är inte det faktiska antalet utgivna nummer under ett visst kalenderår som ska ligga till grund för bedömningen.
Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked där Skatterättsnämnden hade bedömt att en medlemstidning i pappersform och en nättidning var två separata tillhandahållanden. De två delarna ansågs inte ha ett så nära samband att det skulle vara konstlat att skilja dem från varandra. Båda tillhandahållandena hade ett självständigt värde och ingen framstod som underordnad den andra (HFD 2013 not. 73). Beträffande bedömningen om nättidningen omfattas av undantaget se sidan Undantag för medlemsblad och personaltidningar.
Skatterättsnämnden har prövat frågan om en almanacka inhäftad i ett medlemsblad kunde anses ingå i utgivningen av det periodiska medlemsbladet. Omständigheterna var i huvudsak följande. Föreningen gav ut en medlemstidning som kom ut med fyra nummer per år. Föreningen gjorde vidare en väggalmanacka som var tänkt att distribueras till samtliga medlemmar. För att spara distributionskostnader övervägde föreningen att häfta in almanackan i mitten av medlemstidningens julnummer. Almanackan innehöll uppgifter om föreningens aktiviteter och tävlingar m.m. samt annan information av intresse för medlemmarna. Skatterättsnämnden gjorde bedömningen att inhäftning av årsprogram och almanacka i publikationens julnummer inte medförde att julnumret skulle anses vara en särskilt utgiven publikation. Den skulle därför anses ingå i utgivningen av det periodiska medlemsbladet (SRN 2000-03-28). Skatteverket delar Skatterättsnämndens uppfattning.
En ideell förening gav ut ett periodiskt medlemsblad och skulle även ge ut en jubileumsbok. Skatterättsnämnden ansåg att jubileumsboken inte omfattades av undantagsbestämmelsen för periodiska medlemsblad. Skatterättsnämnden ansåg att boken och medlemstidningen var självständiga publikationer i förhållande till varandra på grund av skillnaderna i utformning, innehåll m.m. Nämnden konstaterade därefter att eftersom boken var avsedd att ges ut endast en gång var den inte att anse som periodisk (SRN 1999-11-24). Skatteverket delar Skatterättsnämndens uppfattning.
En idrottsförening gav ut dels ett s.k. försäsongsnummer, dels matchtidningar. Försäsongsnumret gavs ut en gång per år och innehöll allmän information om föreningen och dess verksamhet under den kommande säsongen. Matchtidningen gavs ut inför A-lagets hemmamatcher och innehöll uppgifter om laguppställningar och annan information med anknytning till den aktuella matchen. Enligt Skatterättsnämndens mening var de att anse som fristående publikationer i förhållande till varandra med hänsyn till skillnaderna mellan försäsongsnumret och matchtidningen. Eftersom försäsongsnumret utkom endast en gång per år var inte publikationen att anse som periodisk (SRN 1992-07-16). Skatteverket delar Skatterättsnämndens uppfattning.
En publikation ska framställas genom tryck för att vara skattefri. Med tryck förstås inte bara reproducering genom vanlig tryckning för hand eller på maskin (högtryck, litografiskt tryck och offsettryck, helio- och fotogravyr etc.) utan även reproducering genom etsning, duplicering, prägling, fotografering etc. Tekniken vid framställning av en pappersupplaga är således av underordnad betydelse. Dessutom är undantagen tillämpliga på kassettidningar och radiotidningar (3 kap. 17 § ML). Undantaget gäller däremot inte publikationer som läsaren har tillgång till via annat medium, t.ex. Internet, CD-ROM-skivor och microfiche.
För att kunna bedöma om tillhandahållandet av en bilaga i en tryckt publikation omfattas av ett undantag från skatteplikt för vissa periodiska publikationer eller en reducerad skattesats måste det först avgöras om bilagan är en del av publikationen eller om den är en separat vara i förhållande till publikationen. Läs mer på sidan Ett eller flera tillhandahållanden under rubriken Bilagor i tryckta publikationer.
Omsättning av en periodisk publikation som inte omfattas av undantagen är skattepliktig. Detta medför inte att säljaren automatiskt blir skattskyldig för omsättningen. Ett krav för säljarens skattskyldighet är att omsättningen sker i en ekonomisk verksamhet.