OBS: Detta är utgåva 2023.9. Sidan är avslutad 2023.
En överföring av varor till Sverige från ett annat EU-land utan att äganderätten övergår ska under vissa förutsättningar beskattas i Sverige som ett unionsinternt förvärv.
Med överföring av varor avses en fysisk transport från ett EU-land till ett annat EU-land utan att äganderätten övergår. Ett företag kan t.ex. efter tillverkning av en vara transportera denna från det EU-land där varan producerats till ett lager som företaget har i ett annat EU-land.
Vid varuöverföringar gäller generellt att det sker en fiktiv omsättning i det land från vilket varan transporteras följt av ett fiktivt unionsinternt förvärv i det land till vilket varan anländer. Skälet är att det ansetts nödvändigt att kunna följa varorna även då en förflyttning av dessa inte beror på en äganderättsövergång. Syftet är att förhindra fusk eller att konsumtion av varor blir obeskattad.
I syfte att förenkla för företag som gör överföring till s.k. avropslager finns särskilda regler. Reglerna innebär kortfattat att vid överföring till ett avropslager sker ingen fiktiv omsättning eller något fiktivt unionsinternt förvärv. Det är i stället när varan överlåts till köparen som omsättning och ett unionsinternt förvärv har uppstått. Överföringen utlöser därmed ingen beskattningskonsekvens. Säljaren behöver därför inte registrera sig i köparens land.
När någon för över en vara från ett annat EU-land till Sverige ska i vissa fall beskattning ske i form av ett unionsinternt förvärv. Beskattningen ersätter importmervärdesskatten vid överföringar mellan EU-länder.
På samma sätt som vid förvärvsbeskattning i samband med inköp av varor är en grundförutsättning för förvärvsbeskattning vid överföring att varan enligt 5 kap. ML anses omsatt utom landet (1 kap. 1 § första stycket 2 ML).
Förvärvsbeskattning ska ske om följande förutsättningar är uppfyllda (2 a kap. 2 § 3 och 7 § första stycket ML):
Vissa undantag finns, se nedan.
Överföringar ska också beskattas om följande förutsättningar är uppfyllda (2 a kap. 2 § 4 och 9 § ML):
En överföring som ska beskattas som ett unionsinternt förvärv i Sverige kan bero på att ett företag gör en import via ett annat EU-land och för varorna till Sverige.
I många fall innebär bestämmelserna i 2 a kap. 7 och 9 §§ ML en dubbelreglering, som dock ger samma beskattningsresultat.
Bestämmelserna motsvaras av artiklarna 17.1, 21 och 23 i mervärdesskattedirektivet.
Ett unionsinternt förvärv i Sverige av en överföring från ett annat EU-land är en spegelbild av en fiktiv omsättning som är undantagen från skatteplikt i det EU-land från vilket varan transporteras, läs mer om undantag vid överföring av varor.
Överföring till avropslager förvärvsbeskattas inte (2 a kap. 8 § ML). Däremot ska förvärvsbeskattning ske när någon mot ersättning förvärvar en vara från ett avropslager i Sverige (2 a kap. 2 § 5 ML).
En överföring ska inte anses som ett unionsinternt förvärv om motsvarande förvärv av varan mot ersättning inte skulle anses som ett unionsinternt förvärv för förvärvaren (2 a kap. 10 § ML). Läs mer på sidan Undantag för unionsinterna förvärv.
FI är registrerad för mervärdesskatt i Finland och saknar fast etableringsställe i Sverige. FI för över varor från Finland till Sverige. Vid överföringen finns ingen känd köpare av varorna varför det inte är frågan om sådan överföring där reglerna om avropslager som avses i 2 a kap. 8 § ML är tillämpliga. FI säljer sedan varorna i Sverige till SE som är registrerad för mervärdesskatt här. FI avser inte att ansöka om att få bli skattskyldig för omsättningen. Det är i detta fall SE som är skattskyldig för omsättningen, omvänd skattskyldighet (1 kap. 2 § första stycket 4 c ML).
FI gör unionsinterna förvärv i Sverige genom överföringen av varorna. På grund av bestämmelsen i 3 kap. 30 d § ML beskattas inte detta förvärv eftersom FI har rätt till återbetalning av skatt enligt 10 kap. 1 § ML. Trots att FI inte är skattskyldig för omsättningen till SE och inte ska beskattas för överföringen ska FI registreras till mervärdesskatt i Sverige (7 kap. 1 § första stycket 5 SFL).
Om SE inte är registrerad för mervärdesskatt i Sverige blir FI skattskyldig för omsättningen till SE. Eftersom FI är skattskyldig för omsättningen i Sverige är överföringen av FI inte undantagen från skatteplikt. FI ska förvärvsbeskattas för överföringen till Sverige och har avdragsrätt för motsvarande belopp enligt 8 kap. ML.
Enbart den anledningen att FI gör en överföring till Sverige och därmed måste registrera sig för mervärdesskatt i Sverige innebär inte att FI har ett fast etableringsställe här (jämför mervärdesskattekommitténs riktlinje från det 104:e mötet den 4-5 juni 2015 som överensstämmer med Skatteverkets uppfattning).
Om någon har fått tullbefrielse (helt eller delvis) i samband med att tillstånd till passiv förädling beviljats, bör överföring av varan till Sverige från ett annat EU-land (via ett tredjeland där förädling sker) ses som ett unionsinternt förvärv och därmed förvärvsbeskattas.
Alla överföringar utlöser inte förvärvsbeskattning. Överföring till avropslager förvärvsbeskattas inte (2 a kap. 8 § ML).
Inte heller ska överföringar av varor som mera tillfälligt ska användas här i landet beskattas. Överföringen ska inte beskattas i Sverige om den uppfyller förutsättningarna i någon av nedanstående punkter (2 a kap. 7 § andra stycket ML):
Överföringen sker för omsättning av gas, el, värme eller kyla som ska beskattas i Sverige (omsättning inom landet enligt 5 kap. 2 c eller 2 d § ML).
Bestämmelsen motsvaras av artikel 17.2 i mervärdesskattedirektivet.
Beskattning ska ske när förutsättningen för undantaget från skatteplikt för överföringen inte längre finns (2 a kap. 7 § tredje stycket ML). Bestämmelsen motsvaras av artikel 17.3 i mervärdesskattedirektivet.
Bestämmelsen i 2 kap. 7 § andra stycket 3 ML (motsvaras av artikel 17.2 g i mervärdesskattedirektivet) ska tolkas restriktivt. För att överföringen inte ska utlösa en förvärvsbeskattning krävs att den sker i syfte att tillfälligt bruka varan här i landet och inte i syfte att slutkonsumera varan. Det skulle däremot strida mot såväl ordalydelsen som mot kravet på en restriktiv tolkning och syftet med bestämmelsen, att utsträcka tillämpningen av denna bestämmelse till situationer där bruket sker på obestämd eller under en längre tid eller där bruket leder till att varan i fråga förstörs. En bedömning i varje enskilt fall måste göras av samtliga omständigheter, bland annat beakta villkoren i hyresavtalen och de aktuella varornas egenskaper (C-242/19, CHEP Equipment Pooling punkterna 40-41).
DE som är registrerad för mervärdesskatt i Tyskland för över en maskin till Sverige och hyr ut den till SE. Överföringen ska inte förvärvsbeskattas i Sverige eftersom maskinen ska användas tillfälligt här.
Efter ett år säljer DE maskinen till SE. Varan ska alltså inte längre vara tillfälligt i Sverige. DE ska förvärvsbeskattas för överföringen om 3 kap. 30 d § ML inte är tillämplig. Om DE är skattskyldig för omsättningen till SE och om överföringen är undantagen från skatteplikt beror bl.a. på om SE är registrerad för mervärdesskatt eller inte. Oavsett vilket ska DE registreras för mervärdesskatt i Sverige. Läs mer ovan i Exempel: Överföring av varor till Sverige för försäljning här.
EU:s mervärdesskattekommitté har 1996 enhälligt godtagit en riktlinje för arbetsbeting och överföring av varor mellan EU-länder. De förenklingar som beskrivs i riktlinjen är tillämpliga vid tjänster som avser såväl arbete på vara som värdering av vara.
Förenklingarna innebär att en vara som transporteras ut ur det land där arbetet utförts men som i strikt mening inte återsänds till ursprungslandet ändå ska anses återsänd till ursprungslandet om de färdiga produkterna har en känd slutlig destination hos den som beställt tjänsten. Vidare innebär förenklingarna att en vara ska anses återsänd till ursprungslandet även i de fall det sker tillfälliga uppehåll i transporten tillbaka till beställaren t.ex. på grund av att ytterligare arbete ska utföras på varan. Förenklingarna gäller i de fall då det är köparen av varan som har beställt tjänsten (Mervärdesskattekommitténs riktlinje från det 48:e mötet den 25 juni och den 8 juli, 1996 punkten 2 [5.2]).
Nytt: 2023-05-03
Skatteverkets uppfattning överensstämmer med mervärdesskattekommitténs riktlinje. Hänvisningen till ställningstagandet om Överföring av varor för värdering eller bearbetning har tagits bort. Det som anges i ställningstagandet framgår av mervärdesskattekommitténs riktlinje från det 48:e mötet och det finns därför inte längre skäl att ha kvar ställningstagandet. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Tidigare:
Skatteverkets uppfattning överensstämmer med mervärdesskattekommitténs riktlinje och verket har med utgångspunkt i riktlinjen redogjort för sin bedömning av situationer då varor överförs till eller från Sverige i samband med att varan ska genomgå bearbetning (Skatteverkets ställningstagande Överföring av varor för värdering eller bearbetning).
Ett finskt företag, FI, har köpt ett parti högtalare från ett danskt företag, DK. Högtalarna transporteras från Danmark till Sverige för att genomgå visst kompletterande arbete i Sverige hos det svenska företaget SE. Det är köparen av varan, FI, som är beställare av tjänsten. Efter att arbetet utförts skickas högtalarna till FI i Finland.
FI gör inte något unionsinternt förvärv i Sverige på grund av förvärvet av högtalarna. Transporten från DK till FI får anses avslutad i Finland efter utfört arbete i Sverige.
FI gör inte heller något unionsinternt förvärv i Sverige på grund av överföringen av högtalarna till Sverige. Förutsättningarna i 2 a kap. 7 § andra stycket 2 ML är uppfyllda eftersom högtalarna har en känd slutlig destination hos köparen av tjänsten i Finland.
En vara förs över till Sverige för att genomgå en bearbetning som innebär att varan förstörs. Eftersom varan inte kommer att skickas ut ur landet efter bearbetningen omfattas inte överföringen till Sverige av undantaget i 2 a kap. 7 § andra stycket 2 ML. Jämför C-242/19, CHEP Equipment Pooling, punkt 41.
I ett fall där det var säljaren som beställt bearbetningen av varorna har EU-domstolen ansett att varorna måste sändas tillbaka till ursprungslandet för att överföringen ska vara undantagen (C-606/12 och C-607/12, Dresser Rand).
Mot bakgrund av artikel 17.2 e i mervärdesskattedirektivet har Skatteverket tagit ställning till i vilka fall 2 a kap. 7 § andra stycket 5 ML är tillämplig. Det gäller alltså om unionsinternt förvärv ska beskattas vid överföring för exportomsättning eller skattefri unionsintern försäljning (omsättning som anges i 5 kap. 3 a § eller i 3 kap. 30 a § ML).
Skatteverket anser att en överföring till Sverige inte ska beskattas som unionsinternt förvärv om överföringen har föregåtts av en omsättning (med äganderättsövergång) som är undantagen från skatteplikt enligt motsvarigheten till 5 kap. 3 a § eller 3 kap. 30 a § ML i det EU-land från vilket varorna överförs.
Denna förutsättning är uppfylld om köparen av varan är känd vid den tidpunkt då varorna transporteras från det andra EU-landet till Sverige. Varan ska också gå att följa till slutdestinationen hos köparen genom de uppgifter som säljaren lämnar i deklaration och periodisk sammanställning i ursprungslandet (Skatteverkets ställningstagande Överföring av varor i samband med försäljning till ett annat EG-land eller till ett tredjeland).
Ett danskt företag, DK, har sålt varor som ska levereras till köpare registrerade till mervärdesskatt i andra EU-länder samt till köpare i länder utanför EU. Före transporten till köparna ska varorna överföras till Sverige för att genomgå visst arbete hos ett svenskt företag, SE, för DK:s räkning. Vid tidpunkten för överföringen är varorna sålda och äganderätten har övergått till de aktuella köparna. Efter arbetet hos SE ska varorna transporteras till köparna.
Överföringen av varorna från Danmark till Sverige är inte ett unionsinternt förvärv i Sverige (2 a kap. 2 § 3 jämfört med 7 § andra stycket 5 ML).
DK är inte skyldig att registrera sig för mervärdesskatt i Sverige.
Detta gäller oavsett om leveransen av varan efter utfört arbete sker till
en köpare i ett tredjeland.
Leveransen till det svenska momsregistrerade företaget är ett unionsinternt förvärv i Sverige hos det svenska företaget enligt 2 a kap. 2 § 1 ML.
Den 1 juli 2022 infördes särskilda bestämmelser om när en överföring från ett annat EU-land till Sverige av varor som används av väpnade styrkor ska ses som ett unionsinternt förvärv. Det är fråga om ett unionsinternt förvärv enligt ML om samtliga av följande förutsättningar är uppfyllda (2 a kap. 2 § 6 ML och 2 a kap. 11 § ML):
En av förutsättningarna för att det ska vara fråga om ett unionsinternt förvärv är att varan inte har förvärvats enligt de allmänna reglerna om beskattning som gäller för ett EU-lands hemmamarknad. Med detta avses att varan köpts utan mervärdesskatt enligt Sveriges eller ett annat EU-lands motsvarande regler avseende väpnade styrkor.
Bestämmelsen blir exempelvis tillämplig när svenska väpnade styrkor som har deltagit i en insats i ett annat EU-land har köpt varor från Sverige utan mervärdesskatt, eftersom undantaget från mervärdesskatt i 3 kap. 31 b § ML varit tillämplig, och därefter fört tillbaka varorna till Sverige. Det blir då ett unionsinternt förvärv när de för tillbaka varorna till Sverige. Om det istället skulle vara fråga om ett annat EU-lands väpnade styrkor så skulle det inte bli ett unionsinternt förvärv. Detta eftersom sådana styrkors import av varan skulle omfattas av undantag från skatteplikt enligt 3 kap. 30 § sjunde stycket ML (prop. 2021/22:61 s. 447).