Ändring av personnummer

Beslut om nytt personnummer

Skatteverket kan fastställa ett nytt personnummer för en person efter ändring av uppgift om födelsetid eller kön.

Uppgift om en persons födelsetid eller annan identitetsuppgift har betydelse i flera olika sammanhang. Det kan bland annat vara rätten till barnbidrag eller pension samt möjligheten att ingå äktenskap eller vidta andra rättshandlingar som påverkas av vilken födelsetid en person har.

Det finns inga bestämmelser i folkbokföringslagen om förutsättningarna för att ändring av uppgift om födelsetid eller annan identitetsuppgift ska ske. Detta har istället fått avgöras i domstol (prop. 2021/22:217 s. 41).

Ändring av uppgift om identitet

Begreppet identitet anses bestå av uppgift om en persons namn, födelsetid och medborgarskap (prop. 2021/22:217 s. 35). Om den som redan är folkbokförd begär ändring av en registrerad uppgift om sin identitet ska uppgiften lämnas vid personlig inställelse, om Skatteverket begär det (23 § andra stycket och 26 b § tredje stycket FOL). Beviskravet för att ändra registrerade identitetsuppgifter i folkbokföringen är högt ställt och kan sägas motsvara Skatteverkets krav att identitetsuppgifter som huvudregel ska vara styrkta för folkbokföring. För att identitetskontrollen ska kunna bli lika fullständig som vid en anmälan om flytt till Sverige, bör Skatteverket även vid en begäran om ändring av identitetsuppgifter ges möjlighet att, för det fall myndigheten anser att det finns ett sådant behov, kräva att den som begär ändring överlämnar pass, identitetskort eller annan motsvarande handling eller uppehållstillståndskort för kontroll (prop. 2021/22:217 s. 42).

Tillfälligt överlämna handling

Vid en begäran om ändring av identitetsuppgifter där Skatteverket har begärt att uppgift ska lämnas vid personlig inställelse ska den som innehar ett pass, ett identitetskort eller annan motsvarande handling på begäran överlämna handlingen (26 b § tredje stycket FOL). Med begreppet motsvarande handling avses framför allt handlingar som används i stället för pass och för vilka det finns särskilda standarder och krav som innebär att handlingen utgör ett säkert verktyg för identifiering, som t.ex. främlingspass och resedokument (prop. 2021/22:217 s. 40 och 68.) Med att handlingen överlämnas avses ett tillfälligt överlämnande som möjliggör en kontroll på plats. Handlingen ska alltså inte kunna omhändertas för fördjupad granskning och återlämnas först vid ett senare tillfälle (prop. 2021/22:217 s. 68.) Den som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige ska på begäran överlämna sitt uppehållstillståndskort (26 b § andra stycket FOL).

Rättsfall: bevisbörda och beviskrav vid ändring av identitetsuppgifter i folkbokföringen

Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet HFD 2019 ref. 9 tagit ställning i fråga om bevisbörda och beviskrav vid ändring av identitetsuppgifter i folkbokföringen.

Enligt domstolen är det den som begär att få registrerade uppgifter ändrade som har bevisbördan för att de registrerade uppgifterna är oriktiga och att uppgifterna som ska registreras i stället är riktiga. Detta grundar sig på allmänna principer om att utgångspunkten är att den som påstår något också har bevisbördan för det. Domstolen framhåller även att det som regel är den enskilda som har bäst kännedom om vilka identitetsuppgifter som är riktiga och har bäst möjlighet att ta fram relevant bevisning.

När det gäller vilket beviskrav som ska gälla framhåller domstolen att det är av stor vikt att uppgifterna i folkbokföringen är korrekta eftersom de ligger till grund för en rad rättigheter och skyldigheter för den enskilda, både i förhållande till samhället och till andra enskilda. Det är emellertid också angeläget att en person över tid uppträder under samma identitet vid kontakter med myndigheter och andra samt att risken för att en person växelvis uppträder under flera olika identiteter minimeras. Det är därför av stor vikt att identitetsuppgifter präglas av stabilitet.

Domstolen anser att stabiliteten är av så central betydelse att beviskravet för att ändra identitetsuppgifter måste vara högt. Avvägningen mot intresset av att uppgifterna är korrekta medför dock att beviskravet inte bör sättas så högt att det blir orimligt svårt att ändra en felaktig uppgift till en riktig. Mot denna bakgrund kommer domstolen fram till slutsatsen att den enskilda, för att få en ändring av registrerade identitetsuppgifter, måste presentera bevisning som innebär att det klart framgår att de nya uppgifterna är riktiga.

Vid bevisvärderingen ska man ta hänsyn till om den enskilda på ett tillfredsställande sätt kan förklara varför de tidigare uppgifterna har lämnats och på vilket sätt handlingar eller annan bevisning som har åberopats till stöd för dem är felaktiga (HFD 2019 ref. 9).

Ändring av könstillhörighet

Skatteverket kan fastställa ett nytt personnummer när Socialstyrelsen har fattat beslut om ändring av könstillhörighet. Skatteverket kan även fastställa ett nytt personnummer utifrån en utländsk dom eller, under vissa förutsättningar, utifrån ett utländskt beslut om att en persons könstillhörighet har ändrats.

Skatteverket kan även fastställa ett nytt personnummer på grund av ändrad könstillhörighet för en person som är avregistrerad som utvandrad i folkbokföringsdatabasen.

Efter beslut av Socialstyrelsen

Socialstyrelsen kan, efter ansökan, fastställa att en person har en annan könstillhörighet än den registrerade (1 § lag om fastställande av könstillhörighet i vissa fall).

När Socialstyrelsens beslut om ändring av könstillhörighet kommer in ska Skatteverket registrera en ändring av uppgift om könstillhörighet i folkbokföringen. Det gör Skatteverket genom att fastställa ett nytt personnummer för personen. Även andra registreringsåtgärder kan bli aktuella med anledning av ändringen av könstillhörighet.

Efter dom eller beslut i utlandet

Skatteverket kan fastställa ett nytt personnummer på grund av ändrad könstillhörighet enligt en utländsk dom eller ett utländskt beslut, som har vunnit laga kraft. Domen eller beslutet gäller i Sverige utan prövning av Socialstyrelsen. En förutsättning för att domen eller beslutet ska vara giltigt här är att personen var medborgare eller bodde i det land där domen eller beslutet meddelats när detta skedde (3 a § lag om fastställande av könstillhörighet i vissa fall).

I många länder saknas en rättslig reglering av ändrad könstillhörighet. I en del av dessa länder kan ett s.k. de facto-erkännande av ändrad könstillhörighet ske, antingen genom att ett pass utfärdas i den nya könstillhörigheten eller att ändringen har registrerats i ett utländskt folkbokföringsregister eller motsvarande. Genom ett s.k. de facto-erkännande är ändringen av könstillhörigheten godkänd i det landet och får räknas som ett utländskt beslut om ändring av könstillhörighet. Ett sådant erkännande kan ligga till grund för fastställande av ett nytt personnummer utan prövning av Socialstyrelsen om det klart framgår att myndigheterna i det andra landet har erkänt ändringen (prop. 2011/12:142 s. 49). En förutsättning är att personen var medborgare eller bodde i det landet vid tiden för ändringen av könstillhörigheten. Att ändringen är godkänd i hemlandet eller bosättningslandet kan personen visa genom exempelvis ett hemlandspass eller ett civilregisterutdrag där ändringen framgår.

Följdändringar i folkbokföringen

Det finns inga uttryckliga författningsbestämmelser om hur andra uppgifter i folkbokföringsdatabasen ska registreras vid ändrad könstillhörighet. Ändringarna görs i stället utifrån Skatteverkets interna rutiner samt rättspraxis. Utgångspunkten för de ändringar som görs i folkbokföringsdatabasen är att det nya personnumret och namnet för den som ändrar könstillhörighet ska få fullt genomslag i folkbokföringen. Det innebär att de nya personuppgifterna till exempel även framgår på personbilderna för personens föräldrar och barn.

Exempel: registrering av uppgifter efter ändrad könstillhörighet

Om en dom eller ett beslut har fattats om ändrad könstillhörighet ska en registrerad relation i folkbokföringsdatabasen till ett barn återspegla förälderns förvärvade könstillhörighet. Den som blivit man är efter ändringen registrerad som far till sitt barn och den som blivit kvinna är på motsvarande sätt registrerad som mor. Det innebär att barnet efter ändringen kan ha två registrerade fäder eller två registrerade mödrar i folkbokföringen. Om föräldern även är vårdnadshavare för barnet är detta registrerat med vårdnadshavarens nya personnummer.

Ett nytt personnummer i samband med ändring av könstillhörighet får också genomslag för registrerade uppgifter i folkbokföringsdatabasen om aktuellt och tidigare äktenskap. Det innebär att ett tidigare äktenskap, som upplösts innan en av de före detta makarna ändrat kön, är registrerat med de nya uppgifterna om personnummer och namn i folkbokföringsdatabasen.

Avisering till andra myndigheter

Uppgift om personnummerändring aviseras till andra myndigheter i samhället via Skatteverkets aviseringssystem Navet. Mottagarna får samtidigt en hänvisning till det tidigare personnumret. Orsaken till ändringen av personnumret framgår däremot inte.

Kompletterande information

• SOU 2021:57