Skalbolagsbeskattning kan bli aktuellt om ett handelsbolag avyttrar ett skalbolag och handelsbolaget ägs helt eller delvis av juridiska personer.
Skalbolagsbeskattning ska ske när ett svenskt handelsbolag avyttrar en andel i ett skalbolag eller om det sker ett återköp (25 a kap. 9 a § IL).
I detta sammanhang likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag.
Skalbolagsbeskattning kan bara ske om någon av delägarna i handelsbolaget inte skulle ha tagit upp en kapitalvinst på andelen enligt 25 a kap. 23 § IL om den avyttrade andelen inte hade varit hänförlig till ett skalbolag.
Det innebär t.ex. att ett handelsbolag som enbart ägs av fysiska personer inte omfattas av bestämmelsen eftersom dessa inte kan äga näringsbetingade andelar. Om delägarkretsen utgörs av exempelvis fem fysiska personer och ett aktiebolag ska bestämmelsen dock tillämpas.
Med skalbolagsbeskattning avses att hela ersättningen för andelen ska ta upp som kapitalvinst. Ersättningen ska dock bara tas upp till den del den belöper på andelar som innehas av delägare som skulle ha omfattats av bestämmelserna i 25 a kap. 23 § IL.
Ett handelsbolag avyttrar andelar i ett skalbolag för 2 000 tkr. Anskaffningsvärdet på andelarna är 1 000 tkr. Delägarkretsen i handelsbolaget utgörs av fyra fysiska personer och ett aktiebolag. De fördelar resultatet i lika delar mellan sig. Aktiebolaget ska då ta upp en femtedel av ersättningen som skalbolagsbeskattning, 400 tkr, om inga undantag är tillämpliga. Den del av ersättningen som belöper sig på de fysiska personernas andelar, resterande 1 600 tkr, ska kapitalvinstberäknas på vanligt sätt för att därefter fördelas på fyra. Det innebär att 800 tkr (1 600 - 4/5 x 1 000) totalt ska tas upp av de fysiska personerna, eller 200 tkr per delägare.