Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag har rätt att dra av underskott av konstnärlig, litterär eller liknande näringsverksamhet som allmänt avdrag mot övriga förvärvsinkomster.
Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag har rätt att dra av underskott av bl.a. aktiv konstnärlig, litterär eller liknande näringsverksamhet mot övriga förvärvsinkomster, t.ex. inkomst av tjänst, som ett allmänt avdrag (62 kap. 2 § IL).
Avdragsrätten förutsätter att inkomsten ska hänföras till inkomstslaget näringsverksamhet och t.ex. inte utgör hobby som beskattas i inkomstslaget tjänst.
Allmänt avdrag för underskott får göras för näringsverksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet. Då gäller inte de begränsningar som anges i 62 kap. 3 § IL. Avdrag får bara göras till den del underskottet överstiger underskottet från föregående beskattningsår (62 kap. 4 § första stycket IL).
Avdrag får bara göras om näringsidkaren haft inte obetydliga intäkter av verksamheten under en period som omfattar beskattningsåret och de tre föregående beskattningsåren. Vid bedömningen ska även intäkter som räknas till inkomstslaget tjänst beaktas (62 kap. 4 § andra stycket IL).
Underskottsavdraget förutsätter att verksamheten bedrivs aktivt (62 kap. 2 § IL).
Det räcker att verksamheten bedrivits aktivt under det beskattningsår då avdrag yrkas.
Dödsbo, som inte kan anses bedriva aktiv näringsverksamhet annat än under dödsåret, kan därför endast utnyttja avdragsmöjligheten för detta år.
Vid bedömningen av om en verksamhet är aktiv eller passiv för en delägare i ett handels- eller kommanditbolag så utgår man från delägaren, d.v.s. i vilken omfattning han eller hon lagt ned arbete i verksamheten. Det innebär att inkomst från ett och samma handelsbolag kan hänföras till aktiv näringsverksamhet för en delägare och till passiv näringsverksamhet för annan delägare.
Självständig näringsverksamhet utanför EES anses alltid som passiv näringsverksamhet (2 kap. 23 § andra stycket IL).
Om verksamheten utanför EES inte är självständigt bedriven utan har samband med verksamhet som bedrivs inom EES så bedöms hela näringsverksamheten som en helhet för att komma fram till om den är aktiv eller passiv.
För att bestämmelsen ska anses tillämplig krävs att det är fråga om litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet.
Lagstiftaren har inte närmare angett vad som omfattas av uttrycket "litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet". En läroboksförfattare som omfattas av 1 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk har ansetts bedriva litterär verksamhet (RÅ 2003 ref. 57).
Med begreppet ”litterär verksamhet” får förstås verksamhet med intäkter som den skattskyldige fått i egenskap av upphovsman enligt lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (RÅ 2003 ref. 57).
Kammarrätten i Göteborg har i en dom haft att ta ställning till om en verksamhet som haft inriktning mot arkitektur och teknisk design kan anses som så gott som uteslutande konstnärlig eller liknande verksamhet. Intäkterna avsåg designuppdrag för att utveckla bland annat körfältsmarkeringar som avsett utveckling av övergångsställen, varningsmatta, kantmarkeringar m.m. Kammarrätten uttalar bl.a. att när det gäller designverksamhet ger utredningen anledning till slutsatsen att det konstnärliga syftet är av underordnad betydelse. Verksamheten kan därför inte anses utgöra konstnärlig eller liknande verksamhet i den betydelse som avses i 62 kap. 4 § IL. Näringsverksamheten är således enligt kammarrätten inte uteslutande eller så gott som uteslutande av sådant slag att avdrag för underskott kan medges (KRNG 2011-01-24, mål nr 4221-10).
Ytterligare en förutsättning för allmänt avdrag är att näringsverksamheten i vart fall så gott som uteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet. Med så gott som uteslutande torde avses 90–95 % (prop. 1999/00:2 del I, s. 504).
Kvittningsmöjligheten förutsätter att den skattskyldige redovisat intäkter av verksamheten (kulturarbetet) som är av ”någon betydenhet” under beskattningsåret och de tre närmast föregående beskattningsåren. Detta innebär alltså att man godtar att verksamheten genererar intäkter mer sporadiskt och att den skattskyldige har möjlighet att åberopa intäkter även för de föregående tre beskattningsåren när man ska ta ställning till om den yrkesmässiga konstnärliga eller liknande verksamheten genererat intäkter av någon betydenhet. Till de intäkter som ska beaktas hänförs även inkomster från den kulturella verksamheten som redovisats i inkomstslaget tjänst. Som exempel kan nämnas en bildkonstnär som får ett uppdrag av en organisation eller ett företag att utföra ett konstnärligt verk och som för detta uppbär inkomst av tjänst. Däremot räknas inga andra intäkter hit än de som direkt hänför sig till den kulturella verksamheten.
Vad som avses med intäkter av ”någon betydenhet” är inte reglerat i lagtexten. Skatteverkets anser att med inte obetydliga intäkter av verksamheten bör avses genomsnittliga intäkter under vart och ett av de fyra senaste beskattningsåren som uppgår till ett halvt inkomstbasbelopp. Hur intäkterna fördelar sig under denna period saknar betydelse. Det inkomstbasbelopp som avses är inkomstbasbeloppet för respektive beskattningsår.
Allmänt avdrag för underskott av näringsverksamhet medges inte