Skattefrihetens omfattning

Generellt om skattefriheten

Utländska beskickningar, karriärkonsulat, internationella organisationer, diplomater m.fl. har under vissa förutsättningar rätt att köpa varor och tjänster skattefritt inom EU. Även import av varor är skattefri. Skattefriheten omfattar även EU-institutioner och EU-organ.

Skattefriheten uppnås normalt genom att utländska beskickningar, organisationer m.fl. stationerade i Sverige har rätt till återbetalning av mervärdesskatt som betalats vid köp i Sverige av vissa varor och tjänster (10 kap. 5 – 8 §§ ML).

Därutöver uppnås skattefriheten genom att

• utländska beskickningar, organisationer, EU-institutioner m.fl. stationerade i Sverige har under vissa förutsättningar rätt att undanta unionsinterna förvärv och import från mervärdesskatt (3 kap. 30 § första stycket ML, 3 kap. 30 d § andra stycket ML)
• utländska beskickningar, organisationer, EU-institutioner m.fl. stationerade i andra EU-länder har under vissa förutsättningar rätt att köpa varor och tjänster från Sverige utan att betala mervärdesskatt (3 kap. 30 c § ML)
• utländska beskickningar, organisationer EU-institutioner m.fl. under vissa förutsättningar har rätt att köpa motorfordon i Sverige utan att behöva betala mervärdesskatt (3 kap. 26 a -26 c §§ ML).

Av 64 kap. 6 § SFL framgår att den som till följd av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen eller direkt tillämpliga EU-bestämmelser har rätt att förvärva varor eller tjänster utan mervärdesskatt eller punktskatt, får utöva den rätten genom en ansökan om återbetalning av skatten.

Detta gäller inte om någon av följande bestämmelser om återbetalning av skatt kan användas:

- 10 kap. 5-8 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),

- 31 d § lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

- 31 d § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

- 9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, eller

- 15 § lagen (2018:696) om skatt på nikotonhaltiga produkter.

Vilka omfattar skattefriheten?

EU-institutioner och EU-organ räknas som internationella organisationer. Regleringen av den skattefrihet som unionen och vissa unionsorgan vilar på och den som tillkommer andra internationella organisationer finns i olika bestämmelser. Skälet till detta är att de har sitt ursprung i olika rättsliga grunder (prop. 2010/11:28 s. 36).

De som omfattas av skattefriheten kan därför delas in i två grupper, EU-institutioner och EU-organ samt andra internationella organisationer, utländska beskickningar, karriärkonsulat, diplomater m.fl.

EU-institutioner och EU-organ

Till EU:s institutioner hör:

• Europaparlamentet
• Europeiska rådet
• Europeiska unionens råd (ministerrådet eller rådet)
• Europeiska kommissionen
• Europeiska unionens domstol
• Europeiska centralbanken
• Europeiska revisionsrätten

EU har dessutom en rad organ med särskilda uppgifter samt flera ämbeten, interinstitutionella organ och byråer. Till EU:s organ räknas även så kallade gemensamma företag. Ett gemensamt företag är en juridisk person som bildats i enlighet med artikel 187 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Ett gemensamt företag omfattar alla slags verksamheter som är avsedda att effektivt genomföra unionens program för forskning, teknisk utveckling och demonstration. Exempel på gemensamma företag är Ecsel, Clean Sky 2, Shift2Rail, IMI 2 och Sesar-företaget.

På EU:s officiella hemsida framgår vilka EU-institutioner, organ och byråer som finns. Se även EU:s publikationsbyrås publikationshandbok.

Andra internationella organisationer, utländska beskickningar, karriärkonsulat, diplomater m.fl.

De utländska beskickningar, karriärkonsulat, internationella organisationer, diplomater m.fl. som är stationerade i Sverige omfattas av skattefriheten om de är upptagna i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

När det gäller beskickningar, karriärkonsulat, internationella organisationer, diplomater m.fl. som är stationerade i annat EU land avgör stationeringslandet (värdmedlemsstaten) om omsättning från Sverige kan undantas från skatteplikt (jfr 3 kap. 30 c § tredje stycket ML).

För att en organisation ska erkännas som en internationell organisation ska organisationen vara erkänd som sådan av myndigheterna i värdmedlemsstaten (jfr artiklarna 143.1 g och 151.1 b i mervärdesskattedirektivet samt artikel 50 i rådets genomförandeförordning [EU] nr 282/2011).

I en riktlinje från 101:a mötet den 20 oktober 2014 dokument E punkt 4.11 har mervärdesskattekommittén redogjort för ett antal krav för att tillhandahållande av varor eller tjänster till någon som kan anses som medlem i ett ERIC ska kunna omfattas av undantaget i artiklarna 143.1 g och artikel 151.1 b i mervärdesskattedirektivet. Skatteverkets uppfattning överensstämmer med den aktuella riktlinjen.

I en riktlinje från 102:a mötet den 30 mars 2015 dokument B punkt 4.4 har mervärdesskattekommittén redogjort för sin syn på om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTCs) kan ses som en sådan internationell organisation som avses i artikel 143.1 g och artikel 151.1 b i mervärdesskattedirektivet. Skatteverkets uppfattning överensstämmer med den aktuella riktlinjen.

Vissa förvärv som görs av EU-kommissionen eller andra EU-organ i syfte att hantera covid-19-pandemin

Den 1 januari 2022 infördes nya mervärdesskatteregler om undantag från skatteplikt för vissa inköp och import som görs av EU-organ med anledning av covid-19-pandemin.

Bestämmelserna gäller inköp av varor och tjänster som görs av Europeiska kommissionen och andra EU-organ i syfte att hantera covid-19-pandemin. De innebär att inköpen antingen undantas från mervärdesskatt (3 kap. 30 d och 31 c §§ ML) eller medför en rätt till återbetalning av mervärdesskatt (10 kap. 6 a § ML). Även EU-organens import för sådana ändamål ska undantas från mervärdesskatt (2 kap. 3 b § lagen [1994:1551] om frihet från skatt vid import m.m.). Bestämmelserna ska tillämpas retroaktivt på mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt respektive på import som skett den 1 januari 2021 eller senare (prop. 2021/22:35).

Reglerna infördes därför att de ovan nämnda undantagen från mervärdesskatt vid import samt vid leverans av varor och tjänster till EU-organ (3 kap 30 § första stycket, 30 c § och 30 d § andra stycket ML) är begränsade till inköp som har gjorts för tjänstebruk av ett EU-organ. De är därför inte tillämpliga vid inköp av varor och tjänster som är avsedda att tillhandahållas kostnadsfritt till medlemsstaterna eller tredje parter, såsom nationella hälsovårdsmyndigheter eller sjukhus. Detta eftersom sådana tillhandahållanden inte betraktas som tjänstebruk (prop. 2021/22:35 s. 12).

Kompletterande information

• Återbetalning i särskilda fall med stöd av 64 kap. 6 § SFL.