EMCS är ett datoriserat transportkontrollsystem som ska användas vid flyttningar av bränsle under förfarandet för beskattade varor.
EMCS ska även användas vid flyttningar av bränsle under uppskovsförfarande.
Vid flyttningar av bränsle under förfarandet för beskattade varor ska ”det datoriserade systemet” användas (4 e kap. 1 § LSE).
Med ”det datoriserade systemet” avses det datoriserade system som avses i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/263 av den 15 januari 2020 om datorisering av uppgifter om förflyttningar och kontroller av punktskattepliktiga varor (1 kap. 20 § LSE). Detta system benämns Excise Movement and Control System (EMCS).
Bestämmelserna om EMCS vid flyttning av bränsle under förfarandet för beskattade varor finns i 4 e kap. LSE och i 34–37 §§ FSE.
I 4 e kap. 1 § första stycket LSE anges vilka dokument som ska hanteras i EMCS i samband med flyttningar under förfarandet för beskattade varor.
Bestämmelser om dokument och om hanteringen av dokument i EMCS finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1636 och i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1637.
När EMCS inte är tillgängligt gäller ett reservsystem.
Bestämmelserna i 4 e kap. LSE om certifierade avsändare och certifierade mottagare gäller även tillfälligt certifierade avsändare och tillfälligt certifierade mottagare (4 e kap. 1 § fjärde stycket LSE).
Följande dokument och uppgifter ska enligt 4 e kap. 1 § LSE hanteras i EMCS i samband med flyttningar under förfarandet för beskattade varor:
Den som upprättar ett elektroniskt förenklat administrativt dokument eller en mottagningsrapport via EMCS ska kunna verifieras genom ett tekniskt förfarande (4 e kap. 2 § första stycket LSE).
Uppgifter som lämnats för en juridisk person i EMCS ska anses ha lämnats av denne, om det inte är uppenbart att uppgiftslämnaren saknat behörighet att företräda den juridiska personen (4 e kap. 2 § andra stycket LSE).
Innan en flyttning av bränsle under förfarandet för beskattade varor påbörjas, ska den certifierade avsändaren via EMCS lämna ett elektroniskt förenklat administrativt dokument till Skatteverket (4 e kap. 3 § första stycket LSE). Bestämmelsen genomför artikel 36.1 i punktskattedirektivet.
Ett elektroniskt förenklat administrativt dokument ska enligt artikel 4 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1636 uppfylla de krav som fastställts i de tillämpliga bestämmelserna i tabell 1 i bilaga I i samma förordning.
Skatteverket ska göra en elektronisk kontroll av dokumentet. Om uppgifterna i dokumentet är giltiga, ska Skatteverket tilldela det en förenklad administrativ referenskod och meddela koden till den certifierade avsändaren. Är uppgifterna inte giltiga ska Skatteverket utan dröjsmål, underrätta den certifierade avsändaren om det (4 e kap. 3 § andra och tredje stycket LSE). Bestämmelsen genomför artikel 36.2 i punktskattedirektivet.
Underrättelsen om att uppgifterna i dokumentet inte är giltiga sker elektroniskt via EMCS. Det blir aktuellt t.ex. när den angivna mottagaren inte finns registrerad som certifierad mottagare i SEED-registret eller om angivet varuslag inte överensstämmer med den certifierade mottagarens registrering. Den registrerade avsändaren får då korrigera dokumentet och sända det på nytt till Skatteverket för ny elektronisk kontroll (jfr prop. 2021/22:61 s. 376 jämförd med s. 467).
I artikel 6.2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1637 föreskrivs att ett elektroniskt förenklat administrativt dokument får upprättas i EMCS tidigast sju dagar före den dag som på dokumentet anges vara avsändningsdag för det punktskattepliktiga bränslet.
När Skatteverket tilldelat ett elektroniskt förenklat administrativt dokument en förenklad administrativ referenskod, ska Skatteverket utan dröjsmål vidarebefordra dokumentet till de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten via EMCS (34 § FSE). Bestämmelsen genomför artikel 36.3 i punktskattedirektivet av vilken det också framgår att de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten ska vidarebefordra dokumentet till den certifierade mottagaren.
Skatteverket ska vidarebefordra elektroniska förenklade administrativa dokument som är ställda till tillfälligt certifierade mottagare eller certifierade mottagare i Sverige till mottagaren via EMCS (36 § FSE).
Den certifierade avsändaren ska lämna den förenklade administrativa referenskoden till den person som medför bränslet eller, om ingen person medför bränslet, till transportören eller fraktföraren. Koden ska på begäran kunna uppvisas för behörig myndighet under hela bränsleflyttningen (4 e kap. 4 § LSE). Bestämmelsen genomför artikel 36.4 i punktskattedirektivet.
Samtliga personer som transporterar eller fraktar bränsle under förfarandet för beskattade varor måste försäkra sig om att koden medföljer varorna under transporten (jfr prop. 2021/22:61 s. 377 jämförd med s. 467).
Genom detta säkerställs att samtliga behöriga myndigheter i de EU-länder bränslet passerar under en flyttning ska kunna kontrollera att flyttningen är en flyttning under förfarandet för beskattade varor. Den förenklade administrativa referenskoden, eller egentligen den information koden representerar, utvisar att det är frågan om en sådan flyttning (jfr prop. 2021/22:61 s. 377 jämförd med s. 467).
Den certifierade avsändaren får ändra flyttningens destination via EMCS (4 e kap. 5 § första stycket LSE). Den nya destinationen får vara
Den certifierade avsändaren ska för detta ändamål via EMCS lämna ett elektroniskt dokument om ändrad destination till Skatteverket (4 e kap. 5 § andra stycket LSE).
Bestämmelsen genomför artikel 36.5 i punktskattedirektivet.
Ett meddelande om destinationsändring ska enligt artikel 6 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1636 uppfylla kraven i tabellerna 3 och 4 i bilaga I i samma förordning.
Ändring av flyttningens destination kan användas när den certifierade mottagaren inte accepterar allt bränsle, och en del av bränslet i den ursprungliga flyttningen därför behöver flyttas tillbaka till den plats där flyttningen startat, eller vidare till en annan destination (jfr prop. 2021/22:61 s. 377 jämförd med s. 467).
Den certifierade mottagaren ska vid mottagandet av bränsle som flyttats under förfarandet för beskattade varor utan dröjsmål och senast inom fem dagar efter mottagandet, via EMCS lämna en mottagningsrapport till Skatteverket om att bränslet tagits emot (4 e kap. 6 § LSE). Bestämmelsen grundar sig på artikel 37.1 i punktskattedirektivet.
En mottagningsrapport ska enligt artikel 8 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1636 uppfylla de krav som fastställts i tabell 6 i bilaga I i samma förordning.
Även om det t.ex. är fel bränsle som anlänt och mottagaren därför egentligen inte tar emot bränslet ska detta rapporteras via EMCS. Sådana felaktigheter ska rapporteras i mottagningsrapporten, vilken då kan sägas ha karaktären av en ”avvisningsrapport”. Det ankommer i dessa fall på avsändaren att t.ex. flytta tillbaka bränslet till sig genom att via EMCS ändra flyttningens destination (jfr prop. 2021/22:61 s. 378 jämförd med s. 467).
En mottagningsrapport utgör bevis på att bränslet har tagits emot av den certifierade mottagaren (4 e kap. 7 § första stycket LSE).
När Skatteverket tagit emot en mottagningsrapport ska verket, efter det att den certifierade mottagaren fullgjort alla nödvändiga formaliteter, sända mottagningsrapporten till de behöriga myndigheterna i avsändarländerna. Den mottagningsrapport som vidaresänds av Skatteverket ska anses utgöra tillräckligt bevis för att den certifierade mottagaren fullgjort alla nödvändiga formaliteter och, i tillämpliga fall och såvida bränslet inte är undantaget från punktskatt, betalat all punktskatt i Sverige (4 e kap. 7 § andra stycket LSE). Bestämmelserna i 4 e kap. 7 § LSE genomför artikel 37.2 och 40.1 i punktskattedirektivet.
Inom förfarandet för beskattade varor ska mottagningsrapporten inte skickas vidare efter endast en elektronisk kontroll av uppgifterna i rapporten utan först sedan mottagaren fullgjort alla nödvändiga formaliteter. En mottagningsrapport som vidarebefordrats har två funktioner inom förfarandet för beskattade varor. För det första utgör mottagningsrapporten ett bevis på att bränslet tagits emot. För det andra anses mottagningsrapporten som vidaresänts av Skatteverket utgöra tillräckligt bevis för att den certifierade mottagaren fullgjort alla nödvändiga formaliteter och, i tillämpliga fall och såvida varan inte är undantagen från punktskatt, betalat all punktskatt i Sverige. Tillägget ”i tillämpliga fall och såvida varan inte är undantagen från punktskatt” infördes i punktskattedirektivet för att förtydliga att mottagaren ska anses ha betalat all punktskatt även om det i det aktuella fallet är så att den skatt som ska betalas enligt mottagarlandets lagstiftning är noll, exempelvis på grund av att bränslet är undantaget från skatt (jfr prop. 2021/22:61 s. 379 jämförd med s. 467).
När Skatteverket vidarebefordrar mottagningsrapporter för bränsle som tagits emot i Sverige till den behöriga myndigheten i respektive avsändarmedlemsstat enligt 4 e kap. 7 § LSE, ska det ske via EMCS. Om uppgifterna i mottagningsrapporten inte är giltiga, ska Skatteverket i stället utan dröjsmål underrätta den som upprättat mottagningsrapporten om detta (35 § FSE). Denna bestämmelse genomför artikel 37.2 i punktskattedirektivet. Av artikel 37.3 i punktskattedirektivet framgår att de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ska vidarebefordra mottagningsrapporten till den certifierade avsändaren.
Skatteverket ska vidarebefordra en mottagningsrapport som är ställd till en tillfälligt certifierad avsändare eller certifierad avsändare i Sverige, till avsändaren via EMCS (36 § FSE).
Det finns särskilda bestämmelser om att mottagningsrapport ska lämnas genom ett ersättningsdokument när EMCS inte är tillgängligt.
Det finns även bestämmelser om alternativt bevis i stället för mottagningsrapport om mottagningsrapport inte kan lämnas i EMCS av andra skäl än att EMCS inte är tillgängligt.
Om det inte har lämnats en mottagningsrapport genom EMCS får Skatteverket intyga att bränslet tagits emot om verket har tillfredsställande bevis för att bränslet har nått den angivna destinationen, s.k. alternativt bevis (4 e kap. 8 § första stycket LSE). Bestämmelsen genomför artikel 40 i punktskattedirektivet.
Ett alternativt bevis kan bli aktuellt t.ex. om den som är behörig att kvittera att bränslet tagits emot är allvarligt sjuk eller skadad och det inte finns någon annan person som är behörig att kvittera mottagandet i EMCS (jfr prop. 2021/22:61 s. 379 jämförd med s. 468).
Ett ersättningsdokument enligt 4 e kap. 10 § utgör enligt direktivet alltid ett tillfredsställande bevis (prop. 2020/21:61 s. 379 jämförd med s. 468).
Skatteverket ska informera den behöriga myndigheten i avsändarmedlemsstaten om det alternativa beviset. När Skatteverket från en behörig myndighet i ett annat EU-land har tagit emot ett sådant alternativt bevis, ska Skatteverket avsluta flyttningen i EMCS (4 e kap. 8 § LSE).
EMCS är kopplat till SEED-registret. Det innebär att uppgifter om tillfälligt certifierade avsändare, certifierade avsändare, tillfälligt certifierade mottagare och certifierade mottagare hämtas från SEED-registret till EMCS. Det punktskattenummer varje aktör får i samband med godkännandet är av central betydelse för att korrekta uppgifter ska överföras.
Vid valideringen av ett sådant elektroniskt förenklat administrativt dokument i EMCS sker en kontroll av att den avsändare och den mottagare som angetts för flyttningen är registrerade som certifierade avsändare respektive mottagare i SEED-registret. Saknas aktörerna i registret kommer validering inte ske av det elektroniska förenklade administrativa dokumentet (jfr prop. 2021/22:61 s. 264).
Skatteverket har genom bestämmelserna i SdbL givits de formella förutsättningarna att föra en s.k. beskattningsdatabas, innehållande en samling uppgifter som används i verksamheten. Uppgifter och handlingar som finns i EMCS får behandlas i beskattningsdatabasen (2 kap. 4 a § SdbL).
Tullverket har direktåtkomst till uppgifter och handlingar som ingår i EMCS med stöd av 2 kap. 8 § tredje stycket SdbL.